, gifte, andra argsinte och uppbragte, dels öfver spärrningarnes influence på trafiken, dels öfver förbistringen med kolerarecepterne. Arrargementer med likkistor, som hindrat all annan möbelfabrikation, sjukbårar, kolerasattser, samt dödslistorne från Stockbolm och Westersötland hafva underhållit en ganska deprimerad sinnesstämniog. Men ingen kolera! Man hoppas, att författaren framdeles, vär hans klocksträng mindre tillitas, måtte upplysa oss om orsaken till vårt miasmas mindre antändlighet. Visserligen har anonymer i förband frånsagt sig besväret, att försvara sin teori, men roan bör väl ej tro mera derpå, än på mycket avnat i bans uppSat!is. I slutet af artikeln försäkras, att största delen af veridens förnämsta läkare anser kolerasjukdomen icke sprida sig genom smitta. Anonymen, har hört sig bra för, och stiger i applikationerne! Detsamma hafva nästan alla Engelska läkare sagt om gula febern, Icke några lIskare utan febern sjelf. har vecerlagt dem. Så torde äfven förhållaudet blifva med Asiatiska koleran. I förbigående har anonymen lagt den store Rust till last, an han tll följe af officiela förhållanden kommit at: fö: djupa sig i sin ide och förblifvit kontagionist. Änonymens deduktions metod och språksarchet utgöra tillsammans en borsen, alt han sjelf icke äfventyrer, att falia i det Rustiska djupet, utan att han alltid kommer att paradera på hvad man hallat superficies. Man bör derföre ihågkomma, att hans försakringar icke grunda sig på off:ciella dokumen!er. Förhållandet i Suncerland är t. ex. orätt uppgifvit. Det var icke det bekanta skeppet från FHlamburg utan det var smugglarne som antingen från detta eller något annat införde sjukdomen 1i Sunderland. En för smuggleri misstänkt skeppare, Sproat och en värdshusflicka Elitse Hasard,voro de första koleraoffer derstades. Läkarne som yttrade att sjukdoi men blifvit införd af smugglare, voro nära att blifva offer för pöbelns raseri. Derföre hafva de sedan tigit. Emedlertid bar man både från Sunderland och Newcastle 2:ne talande exempel på spärrningars effekt. Ett Regemente i Sunderland inneslöt sig i sin kasern, som var belägeaå i den lägsta trakt af staden, 10—15 steg från ett hus, som genom faisoten förlorade alla sina innevånare. Ingen enda dog i kasernen, ehuru den var fullproppad med soldater, som ändå rnåste lefva på förknappninrg till följd af den minskade trafiken. Ett Kavalleri-Reg-meate inneslöt sig uti Newcastle med samma framgång. Dessa exempel anföras icke saåsom några bevis för spärrnivgars förträfflighet, utan eodast för att visa hurusom en sjukdom, som gär med molnen och banar sig vag gerom vår köppiga planets innanmäten, ändå ibland kan hejdas af ett simpelt stenhus! — Kolerans förflyttving till Qvebek er vidare orätt refererad. Anonymens sagesman må vara hvem som helst, men sakert är och kan af officiela tidningar bevisas, att det skepp som ankom till Qvebek med kolerasjuke hade utgått från Dublin med friskt manskap och emigranter just då koleran rasade derstädes, Efter ett par dagar hade då sukdomen utbrutit om bord och en stor del af folkst dor, innan fartyget uppnådde Qvebek. Att 1egeringens organer i Qvebek påstodo att koleran ic:e smittade, var naturligt; äfvensom att de plaidewde för dess uppkomst på stäilet, är troligt. Din kom med luften och skulle gå med luften uppeter Lawrencefloden och dess sjöar. Till Ingenieurerjes ledsnad tog din snart en afväg, och ankom smyglindelsvägen till Nework. Seden bief det utan äncemål att utforsia huru den till Amerika inkommt. Huru koleran detemot inkonmit i Sverge bör man söka få afgjordt, för att a annan gång kunna vara försigtigare. Det var a lycka i olyckan, att den icke kunde uppfiskas w åanalerne i Göteborg, utan måste emottagas frin Masthuggeis granitklippor. Ty i förra fallet lade Avonymen och konsorter möjligen kunnat lycks, att bevisa eller åtminstone inbilla vederbörand, det sjukdomen vore endemisk och beroende afklimatissa förhållanden. Att den blifvit införd til Göteborg är af dess Lsakare erkändt, och att den .an kejdasisin framfart, det hafva vissa kommunr redan bevisat. Recencenten erinrar, att lan ej är bekant med andra motiver för framställnhgar i ämven, som röra allmänt väl, än sannivgskärle. Om dervid någon motvilja för Frasmakare och såkallade Pastelt:os skulle röja sig, torde sådant vara förlåtligt. E. S. LL. PONROTRSOTTETIOR TT TIRENES VE RETT TTR TV SERENA SD SPE IFS ra IVANA a ——— —— As a — nn )