, gifte, andra argsinte och uppbragte, dels öfver spärr-
ningarnes influence på trafiken, dels öfver förbist-
ringen med kolerarecepterne. Arrargementer med
likkistor, som hindrat all annan möbelfabrikation,
sjukbårar, kolerasattser, samt dödslistorne från
Stockbolm och Westersötland hafva underhållit en
ganska deprimerad sinnesstämniog. Men ingen ko-
lera! Man hoppas, att författaren framdeles, vär
hans klocksträng mindre tillitas, måtte upplysa oss
om orsaken till vårt miasmas mindre antändlighet.
Visserligen har anonymer i förband frånsagt sig be-
sväret, att försvara sin teori, men roan bör väl ej
tro mera derpå, än på mycket avnat i bans upp-
Sat!is.
I slutet af artikeln försäkras, att största delen
af veridens förnämsta läkare anser kolerasjukdo-
men icke sprida sig genom smitta. Anonymen, har
hört sig bra för, och stiger i applikationerne! Det-
samma hafva nästan alla Engelska läkare sagt om
gula febern, Icke några lIskare utan febern sjelf.
har vecerlagt dem. Så torde äfven förhållaudet
blifva med Asiatiska koleran. I förbigående har
anonymen lagt den store Rust till last, an
han tll följe af officiela förhållanden kommit
at: fö: djupa sig i sin ide och förblifvit kontagionist. Ä-
nonymens deduktions metod och språksarchet utgö-
ra tillsammans en borsen, alt han sjelf icke äfven-
tyrer, att falia i det Rustiska djupet, utan att han
alltid kommer att paradera på hvad man hallat su-
perficies. Man bör derföre ihågkomma, att hans för-
sakringar icke grunda sig på off:ciella dokumen!er.
Förhållandet i Suncerland är t. ex. orätt uppgifvit.
Det var icke det bekanta skeppet från FHlamburg
utan det var smugglarne som antingen från detta el-
ler något annat införde sjukdomen 1i Sunderland.
En för smuggleri misstänkt skeppare, Sproat och
en värdshusflicka Elitse Hasard,voro de första kole-
raoffer derstades. Läkarne som yttrade att sjukdo- i
men blifvit införd af smugglare, voro nära att blif-
va offer för pöbelns raseri. Derföre hafva de se-
dan tigit. Emedlertid bar man både från Sunder-
land och Newcastle 2:ne talande exempel på spärr-
ningars effekt. Ett Regemente i Sunderland inne-
slöt sig i sin kasern, som var belägeaå i den lägsta
trakt af staden, 10—15 steg från ett hus, som ge-
nom faisoten förlorade alla sina innevånare. In-
gen enda dog i kasernen, ehuru den var fullprop-
pad med soldater, som ändå rnåste lefva på för-
knappninrg till följd af den minskade trafiken. Ett
Kavalleri-Reg-meate inneslöt sig uti Newcastle med
samma framgång. Dessa exempel anföras icke saå-
som några bevis för spärrnivgars förträfflighet, utan
eodast för att visa hurusom en sjukdom, som gär
med molnen och banar sig vag gerom vår köppi-
ga planets innanmäten, ändå ibland kan hej-
das af ett simpelt stenhus! — Kolerans förflytt-
ving till Qvebek er vidare orätt refererad. Ano-
nymens sagesman må vara hvem som helst, men
sakert är och kan af officiela tidningar bevisas, att
det skepp som ankom till Qvebek med kolerasjuke
hade utgått från Dublin med friskt manskap och
emigranter just då koleran rasade derstädes,
Efter ett par dagar hade då sukdomen utbrutit
om bord och en stor del af folkst dor, innan far-
tyget uppnådde Qvebek. Att 1egeringens organer
i Qvebek påstodo att koleran ic:e smittade, var na-
turligt; äfvensom att de plaidewde för dess upp-
komst på stäilet, är troligt. Din kom med luften
och skulle gå med luften uppeter Lawrencefloden
och dess sjöar. Till Ingenieurerjes ledsnad tog din
snart en afväg, och ankom smyglindelsvägen till New-
ork. Seden bief det utan äncemål att utforsia
huru den till Amerika inkommt.
Huru koleran detemot inkonmit i Sverge bör
man söka få afgjordt, för att a annan gång kun-
na vara försigtigare. Det var a lycka i olyckan,
att den icke kunde uppfiskas w åanalerne i Göte-
borg, utan måste emottagas frin Masthuggeis gra-
nitklippor. Ty i förra fallet lade Avonymen och
konsorter möjligen kunnat lycks, att bevisa eller
åtminstone inbilla vederbörand, det sjukdomen vo-
re endemisk och beroende afklimatissa förhållan-
den. Att den blifvit införd til Göteborg är af dess
Lsakare erkändt, och att den .an kejdasisin fram-
fart, det hafva vissa kommunr redan bevisat.
Recencenten erinrar, att lan ej är bekant med
andra motiver för framställnhgar i ämven, som röra
allmänt väl, än sannivgskärle. Om dervid någon
motvilja för Frasmakare och såkallade Pastelt:os
skulle röja sig, torde sådant vara förlåtligt.
E. S. LL.
PONROTRSOTTETIOR TT TIRENES VE RETT TTR TV SERENA SD SPE IFS ra IVANA
a ——— —— As
a — nn
)