ter han s:g mycket vid Collbergs förkylningshbistor:ia
och hans reskamraters goda helsa etter hemkom-
sten. Detta senare bevisar lika mycket eller lika
Itet, som att Dr Ewerdt efter Ryhergska obduk-
tionen och 100:detals kolerasjukes bebandling icke
en enda dag skall hafva mått illa. Konstantinopel
hörjas imellanåt af pesten, ett mera bestämdt kon-
tagium, men icke angrives derföre hela populatio-
nen. Att Alingsås smittades långt efter Jönköping
var icke någon ovanlig händelse. Smittan sprider
sig vanligen icke förr, än någon sjuknat eller dött
bland dem, som med sjuka varit i beröring, och
denna tillfallighet uteblef länge i Alingsås. Då den
ioträffade, spridde sig sjukdomen hastigt och Bri-.
gad-Läkaren Psilander var en af första offren, li-
kasom Assessor Holmer var det i Uddevalla. Det
anmärkta förhållandet med Alingsås erinrar om
samma händelse med städerne Calais och Abbeville
i Frankrike. Koleraflyktingar från London genom-
ilade dessa städer till Paris, der sjukdomen var i
sin höjd, innan dem i nämde småstäder sig visade.
Hvyad kolerans utbrott i Stockbolm beträffar, så
äro omständigheterne dervid för väl kände, för att
numera kunna af antikontagionistiska varianter bort-
blandas. Huru man 1 sjelfva Stockholm kan van-
ställa fakta har man sett ai historien om Sjötulls-
Vaktmästaren, hvilken i Dagl. Alleh. oriktigt refe-
rerades och framkallade en officiel förklaring från
Stads-Läkaren Doktor Ahlberg. Förhållandet i
Karlshamn synes vumera icke heller passa in uti
anonymens teori, sedan man erfarit att fattighus-
gursmorna behandlat sjömanstrasor från Göteborg.
Att man hkväl icke kan alltid utfinna orsaken till
smitians utbrott eiler inkomst i en ort, är ganska
naturligt. Vanligen dör den först angripne, icke
qvarlemnpande någon jurnal öfser sina sista utflyg-
ter från hemmet, och den djupa graf är tyst.
Ett exempel, men utan olycklig följd, må anföras.
I en af Sverges väl bevakade städer insmög sig för
några veckor sedan genom väl beräknade omvägar
en qvinna, som å smittad ort idkat byteshandel.
Förtjusniogen öfver att lyckligt hafva undgått ve-
derbörandes uppmärksamhet kunde hon ej njuta o-
delad. Hade hon deremot vid hemkomsten mått
illa, så hade bekännelsen uteblifvit. Henres död ha-
de, som vanligt, vållat smittans spridande och sta-
den hade då naturligtvis fått smittan ur luften li-
kasom Karlshamn och flera städer.
Anonymen leder sig så småningom till sitt huf-
vudsyfte, att söka hopsmälta vår vanliga gallsot
med Asiatisk kolera, förglömmande dervid, att un-
der hela pukiska perioden i Göteborg 1926, icke
dogo så många, som under de första 5 dagarna af
epidemiens dervaro detta år. Om man invänder, att
mortaliteten är tillfällig och b-visar icke sjukdo-
marnes skiljaktiga natur, så qvarstår den stora skill-
naden emellan sjukdomarnes pathologissa causala mo-
menter. Denna skillnad bör väl icke af någon sak-
kunnig öfverhoppas, äfven om det skedde i största
välmening. Då gallsotens. alarmerande tillfällighe-
ter kunna förklaras från en enkel tarmretning, då
kraftförlustea icke inträder förr, än efter de ym-
niza uttömningarna af galla, så förekommer ett A-
siatiskt koleraanfall temligen analogt med det
tillstånd hvari menniskan kommer dels vid för-
frysning, dels vid. inandning af skadliga lufiarter.
Blodet försvinner långsammare eller ögonblickligt
från kroppsytan, det synes vara otjenligt för alla
afsöndringar, som ock mer eller mindre hastigt
hämmas, och alla krafter äro på cn gåeg under-
tryckte. Efter kroppens uppvärmning och en åder-
låtnivg vaknar åter lisverksamheten och är så myc-
ket mindre medtagen, som repeterade åderlåtning-
gar oftast erfordras, för att förekomraa de farliga
kongestionerne. Vågar man åderlåta en person,
som ligger utmattad af gallaktiga uttömningar? Då
det lyckas vår anonym, att upplöga motsägelser-
na emellan gallsotens och kolerans inre natur, —
då må hans theori få värde. Men att på sjukdom-
marnes yttre form grunda en sammanjemnkning,
vitinar icke om grundlighet. Antändes ett parti
blår oeh ett parti olja så blir effekten i formelt
henseende enahanda, men det torde icke vara råd-
ligt, att i sleckningsväg vidtaga samma åtgärder.
Då genom kosmiska apparater koleran ändå icke
kan komma bra i gåvg, har anonymen vait be-
tänkt på något liknvande gnistor, för att kom-
plettera bristen. Dessa gnistor få dock ingalunda
vara så påtagliga, som Engelska skepp, gång- och
sängkläder, hängmattor, aktörer, postillioner. posses-
sionater och tvätterskor, utan de måste vara af li-
ka lätt och obestämdbar natur, som de kosmiska
emanatiooverne. De måste med ett ord vara såda-