åt VG RA RO ET AKA TE LET ID TRENTER TARAS ARNDT PIRAT TIA
STOCK HÖLM
Den 18 Oktober.
Med en rösts pluralitet afslog Ridderskapet och
Adela i går afton genom votering Konstitutions-
Utskottets famösa förslag om upphäfvande af Ju-
ryinrättningen i tryckfrihetsmål, isammanhang med
Indragningsmaktens ställande på indragningsstat.
Dcebatien som räckte både för- och eftermiddag,
kunde sägas handia de rebus variis et nonnullis
aliis. Emot Juryn yttrade sig, utom Konstitutions-
Utskottets O.dförande å Utskottets, samt Hr Hof-
Kanslern Frih. v. Schulzenheim å embetets vägnar,
om vi få begagna detta uttryck, ehuru icke fullt egent-
ligt, äfven Friherrarne G. F. Åkerhjelm, Ludvig
Boije, Jakob Cederström, Hr v, Hartmansdor (ff
och Rosenblad. Den skarpaste och farligaste ve-
dersakaren emot juryn var likväl den juridiska lär-
domens representant i huset, Hr A. L. v. Strussenfelt,
hvilken hade väpnat sig ur sin rikt mundera-
de akademiska rustkammare, och försåg pro-
tokollet med ett så digert skriftligt opus, att
han sjelf förklarade sig icke:vilja uppehålla tiden
med des; uppläsning, utan gjorde ett muntligt
sammandrag af innehållet, hvilket ändock var till-
räckligt lärorikt. Den lärde och värde ledamoten
hade deruti framdragit alla de skäl, som utgöra
gräddan af hvad den store Feuerbach yttrat öfver
denna inrättnsings olägenheter, och hvilka till stör-
re delen närmare kunna inhemtas i sista upplagan af
Brockhaus? konversationslexikon, som öfver art. Jury
innehåller en väl affattad uppsats. Det är skada, att
en så lärd jurist som Hr Sirusseofelt företrädesvis
familiariserat sig med hvad som i rättsvetenskaper-
na blifvit yttradt af Professorer i de despotiska
stzterna, hvilkas regeringar haft ett bestämdt in-
tresse ett motverka liberala institutioner, och kun-
nat föreskrifva sina universitetslärare riktningen af
deräs föreläsningar, men icke med hvad män, såda-
ne som en Blackstone och Bentbam, skrifvit om dessa
inrättningar, då desse sednare likväl lefvat midt
ibland dem, och sålunda närmare varit i tilifalle
att bedöma deras inflytande, Denne ensidighet tyck-
tes den lärde Ledamoten också sjelf vidgå, då han
tillkännagaf, att han endast skildrat Juryn på dess
fulaste sida, och alt ban mindre vidrörde den så-
som politisk institution än såsom domstolsform i
; allmävhet. — Hr Stvussenfelts argumenter uppto-
gos hufvudsakligast af Hr Dalmanv, som kallade
hans anförande en kompilation, och inbjöd honom att
särskilt debattera saken i en disputationsakt, emedan
här icke vo:e rätta stället för så lärda och vidtom-
fattande afbandlingar; hvaremot Hr Str. invände att
han icke ansåg sig vederlagd af glåpord, som vore
; Hr Dalmans vanliga vapen emot honom.
. För öfrigt framställde äfven de andre talarne åt-
skilliga exempel från andra länder, på misstag som
blifvit begångne af juryer; Hr Friherre Cederström
ansåg publicisterne jäfvige att yttra sig i denna frå-
ga, och Hr von Hartmansdor ff som förklarade, att
han vid sista Riksdag varit för Juryns bibehållan-
de, men sedan af erfarenheten fått en förändrad öf-
vertygelse, sökte anslå Ridd. oeh Adelns känsla,
med åberopande af den olagliga form, i hvilken bå-
de Indragningsmakt och Jury tillkommit och önska-
de, att minnet af dessa båda olagligheter måtte på
en gång tillintetgöras.
På andra sidan talade, för Juryn, Grefvarne
Horn och Frölich, Arr Cederschöld, Lalman, L.
Hjerta, Frib. Klingsporr och Hr Crusenstolpe. Den
sistnämde förundrade sig öfver Frib. Cederströms
klander af Juryn så mycket mer, som Frih. i följd
af sitt täta anlitande till Juryman hade blifvit räk-
nad till den såkallade Stereotypen. Frih. Kling-
sporr försvarade Juryr, men förmente det onda
pressen åstadkommit, vara Styrelsens eget fel,
som ej hindrat republikanska läror att få fritt
predikas i ett monarkiskt samhälle. Hr Hjerta
replikerade Hr v. Hartmansdorff, och hoppades ait
hans röraadefuppmaning, utgången från en fö än-
Anand Alsaortiysalona sadakn HA us MH Sdf KIJAFR FAS
j
j