så allmänt och varmt deltagande, att det icke
behöfs mer än att i korthet upprepa hufvud-
momenterne. På Tseorceira, hvilken ö, liksom
de Ööfrige Azorerce, genom Grefve Villaflors
tapperhet återvarns under Drottningens väl-
de, samlade Don Pedro sina stridskrafter, segla-
de derifrån till Oporto, och bemäktigade sig, med
7000 man, d 83 Juli 1832 denna stad. Den
belägring densamma sedermera hade att utstå af
Migueliterne, och som hörer till de hårdaste histo-
rien omtalar, pröfvade modet hos Don Pedros an-
hängare, och syntes genom sin långvarighet tillin-
tetgöra de konstitutionelles förhoppningar, då af-
sändandet af en del af hären till Algarvien, Amiral
Napiers seger vid Cap St. Vincent, och Lissabons
intagande af Hertigen af Terceira i Juli 1833, ha-
stigt afgjorde den goda sakens seger. Migueliternes
ansträngningar och försök att återkomma till väl-
det blefvo aila lyckligen tillintetgjorda. Sedan Don
Pedro på detta sätt uppnått målet för sina önsk-
ningar, sysselsatte han sig, med värdig ifver, att
kröna silt verk derigenom att han, understödd af
insigtsfulla män, sökte åstadkomma Portugisiska
folkets fullständiga pånyttfödelse. De åtgärder han
vidtog i afseende på iandets finans- och handels-
förhållanden, uppfostrings-väsendet, klostrens upp-
häfvande, och, framför alltfåterupprättandet af den
konstitutionella författning, som han gifvit Portu-
gal, allt bevittnar det nit, hvarmed han sökte be-
fordra nationens bästa; och huru föga han dervid
tänkte på sitt eget personliga intresse, visar sig re-
dan deraf, att han genast efter återställandet af
den nya sakernes ordning, helt och hållet begrän-
sade sin makt inom de skrankor konstitutionen för-
skref, ehuru det varit lätt för honom, att för sin
persen ernå ett vidsträktare välde. Don Pedros
sista offentliga handling var öppnandet af Cortez
session d. 15 Aug. innevarande år, och med skäl
kunde han, i det tal han höll vid detta tillfälle,
berömma sig af, att Portugal endast hade hans
ståndaktighet att tacka för sitt återupptagande i
de nationers krets, hos hvilka liberala institutio-
ner trygga så väl den enskiltes som det helas frihet.
EDS IEEE ERKSERIAT
