HELSINGBORG.
afgår från Stockholm Tisdagar och Lördagar kl. 6 f. m.,
samt ankommer till Stockholm Söndagar ochOnsdagar.
RA -
DEBATT I SPANSKA PROKURADORERNES
KAMMARE RÖRANDE TRYCKFRIHETEN.
Vid sidan af den ömhet, Sveriges Konstitutions-
Utskott visat för bevarandet af den tryckfrihet vi
ännu äga qvar, genom det ryktbara förslaget om
ense RE TS TR pe a
afskaffandet af jury i tryckfrihetsmäl, torde det it-
tressera våra läsare att s-, huru frågan om tryck-
friheten, denna garanti för alla de andra samhälls-
rättigheterna, betraktas inom Spanska Pioturado-
rernes Kammare. Man bör dervid, för jemförelsens
skull, ikogkomms3, att vi ett fjerdedels sekel befua-
pit oss på den konstitutionella banan, di devemot
Spanien så tillstgandes nyss vaknat opp ur dena,
blott för en kort tid afbruina, död:slummer, hvari
absolutismen försinkt detta land.
Det var d. 4 och 3 Sept. som den artikel af den
bekanta petitionen, hvilken handlar om tryctfrihe-
ten, förekom tll diskussida hos Prokuradorerne.
Ibland de talare, som yttrade sig fer tryckfrihe-
ten och fordrade ati den utan dröjsmål st ulle erkännas
som en fundamental- princip, uppfattade Hr Ävargues
densamma hufvudsakligen ur den praktiska synpunk-
ten. England och Nord-Amerika — sade han — äro
stater, som redan sedan linge varit i åtnjutande af
tryckfrihet, och just dessa båda stater se vi stå längst
framom alla de öfrige, såväl i: industri som ulbild-
ning af sina statsinrättningart. Genom tryckfriheten
sättas medborgarne 1 dessa stater i stånd att kun-
na öfsverskåda sitt fäderneslands angelägenheter, be-
lysta från alla sidor. På detta sätt hafva de mer
och mer vunnit förmåga att öfver dem bilda sig ett
eget, sundt omdöme. Hos dem har tidnivgsläsning
blifvit ett så allmänt utbredt behof, ait det till och
med sträckt sig till den minste handtverkaren — ja
till sjelfva dagsarbetaren. Och hvem kan väl un-
dra häröfver, enär 1 länder med fri-press goda p-o-
pukler i mängd framkommit, då deremot i stater
med fjeltrad press en man af heder knapt kan för-
må sig, att stiga ned till medarbetare i det system af
officiell osanning, som är en nödvändig följd af god-
tycklig censur. Hvem kan väl und:a på att Ea-
gelsmännens och Nord-Amevikanarnes förståndskraf-
ter i hvarje hänseende utbildat sig, då de alla da-
gar hafva rikliga ämnen till eftertanka i de vigtiga
förereå!l, som den periodiska pressen i dessa länder
fritt behandlar, under det de censurerade dagbladen
i andra stater, bland isre angelägenheter måhända
icke våga göra andra till föremål för sina betrak-
telser, än grymhet mot djur och nykterhetsförevir-
gar. Engelsmannen, Nord-Amerikanaren älskar si-
na institutioner, emedan han genom egen pröfaing
öfvertygat sig om deras värde; hans tillgifvenhet
för dem är icke utan frukt, emedan den hvilar på
fast grund, på egen sakkännedom; då deremot de
menniskors tanklösa anhänglighet, som blott efter ett
maktspråk ofvanifrån mäta värdet eller oduglighe-
ten af det bestående, väl kan bilda lydiga samhälls-
rmachiner, men inga stora, inga utmärkta män, af de
raturanlag som finnas hos urgdomea inom alla ståad.
Derföre finna vi aldrig i England och Nord-Ameri-
ka brist på förträffliga statsmän, under det på an-
dra stallen endast en hvardaglig medelmåtta släpar
sig fram i det nötta spåret. — tår Lasante upptog
till vederläggning deras inkast, som väl ville låta
tryckfrihetens princip passera, såsom förnuftsenlig,
men i anseende tili de olägenheter dess utöfvande
medförde, önskade tillintetgöra alla principens föli-
der. Han visade att de olägesheter, som åtfölja
tryckfriheten, endast derföre af många ansågos öf-
vervägande, emedan de mera omedelbart och på
ytan visade sig för betraktarens blick, än de omät-
liga, af Hr Avargues till ea del utvecklade förde-
lar, som visserligen icke direkte följa på uppstäi-
landet af tryckfrihetens princip, men väl smånin-
gom, och derföre så mycket säkrare, spira opp ur
dess varaktiga bruk och handhafvande. Må man
icke invända, alt tryckfrihetens vedersakare äro li-
ka talrika som dess vänner. Det förhåller sig icke
så; ty visserligen gifves det en mängd, som äro lik-
giltiga i denna punkt — talaren mesade alla dem,
som icke kunna läsa — men egentliga vedersaka-
re fann tryckfriheten blott i dem, som hade fördel
vid fortfarandet af missbruken i samhället. För
sådana personer är tryckfriheten visserligen en sty.-
gelse, emedaa de ganska väl inse, att stabiliteten : i
dessa missbruk icke låter sig med densamma för-
ena. Derföre skulle man aidriv af Iafanten Den