al Val titid JJ -Didilististi.
Till Konstitutions-Utskottet hafva, under Riks-
dagens lopp, nedanbemälte Riksdagsmän inkommit
med följande motioner i dessa ämnen:
1:0 Brukspatronen Anders Wedberg: att Grundlagar-
ne måtte erhålla en syftesenlig och med tidens kraf öfver-
ensstämmande omarbetning, men isynnerhet representalions-
sättet göras mer fullständigt, systematiskt och för Sverge
användbart;
2:0 Kontrakts-Prosten Anders Lignell: att Utskottet
måtte utarbeta förslag till en Statsförfattning, hvilken,
bättre än den närvarande, uppfyller ändamålet, och hvar-
vid Motionären till Utskottets ompröfning tillika öfverlem-
nat en tryckt skrift, kallad Sverge i framtiden, eme-
dan den deri förekommande hufsvudid om representatio-
nens förbättring syntes mest gillad och lättast att verk-
ställa;
3:0 Hr F. L. Rosenqvist af Åkershult: att Ståndsför-
delningen må för alltid afskaffas, allmän valrätt och val-
barhet äga rum, samt för öfrigt Norges Grundlag, i hvad
den beträffar valmetoden, jemte ordningen, vilkoren och
formerna för representationen, antagas;
4:o0 Petter Ericsson från Wermlands Län, med hvil-
ken J. Kylander och Johannes Olsson från samma
Län, äfvensom Hans Jansson från Elfsborgs och An-
ders Andersson från Skaraborgs Län sig förenat: att
Ståndsskillnaden må uppböra, representationen samman-
smältas till ett helt, och Norges konstitution, med lämpli-
ga jemkningar, hos oss införas.
5:o Hr Jacob Gripenstedt: att vår mnationalrepresen- I
tation måtte undergå omskapning, i hvilket hänseende den
Norskas bepröfvade företräde antydes;
6:o0 Densamme: att hvarje ägare till säteri af minst ett
helt mantal måtte lemnas inträde, såsom Representant på
Riddarhuset;
7:o0 Hr Carl Fr. Rothlieb: att alla de ägare af Säteri-
samt Rå- och Rörshemman, som äro af Ofrälsestånd, val-
rätt och valbarhet inom Bondeståndet må tillerkännas;
8:o Grefve Axel von Fersen; att, af bvarje Härads-
eller hemmansägare, måtte, med röstberäkning efter hem-
mantalet, en bland de röstande utväljas såsom Häradets
Riksdags-Fullmäktig till Bondeståndet.
Dessutom har Konstitutions-Utskottet af en dess Leda-
mot, Grefve Cari Gustaf Spens, cmottagit ett förslag,
rörande representationsförändringen, hvilket på Utskottets
anmodan, af författaren till tryck befordradt, väsendtligen
innehåller grunderna för Landskaps-Tings och Riksdags
sammansättning, och anvisar Ständernas befattning vid
bäggedera.
De flesta bland dessa förslag uppenbara syftnin-
gen till ganska genomgripande förändringar i vårt
representationsskick. Tidsandans lösen — Utskottet
är derom ej ckunrigt — keter Reform. Detta om-
skapnvingsbegär väckes måhända oftest af ett omo-
tiveradt missnöje med det bestående, under riktning
till något ennat, som, bioit derför ait det är en-
rat, förmodas vara bättre; men det torde ock stun-
dom härflyta från en renare källa, från fosterländskt
nit att förädla och fullkomna Samhbällsinrättningenr.
Sålunda sträfvar klanderlusten brådstörtarde att
nedrifva utan föresedda ämnen till en måhända
planlös nybygnad. Utbildningsomsorgen deremot sy-
nar betänksamt bristerna, granskar med stränghet
Förbättringsutkastet och samlar med urskillning ma-
terialierna till ombygnader på den gamla men be-
fästade grunden.
Konstitutions-Utskottet, som ej kan fullständigt
bedöma syftningen af de motioner, hvilka ej beled-
segats af förslag till den önskade representations-
förändringen, har emellertid funnit yrkandet af all-
märna val, såsom hufvudsakliga vilkoret för en för-
bättrad repiesentation, vara i synnerhet föranlzdt af
Ståndsfördelningens förmenta olägenheter och brister,
dem man troit sig röja, dels i flera folkklassers och
intressens uteslutande från nationalförsamlingen, dels
i Riksdagsförhandlingarnes tröga och osäkra gång,
samt deras mindre bestämda och nöjaktiga resultat.
Dessa omständigheter synas både tarfva och för-
tjena en närmare undersökning.
Allmänna vwvalens princip, egentligen densamma
som demokratiens, endast med korrektivet af för-
mögenhetens inflytelse uppställdt mot populationens,
har utan tvifvel hittills visat Sig tillämplig, och ;
åtminstone för en början, innan jemvigten emellan
begge krafterna försvunnit , oskadlig inom nya sta-
ter, hvares, såsom inom frivilliga, genom kontrakt
bildade Bolag, det närvarandes fordringar sättas hö-
gre än framlidens. Men denna princip, använd inom
äldre stater, hvilkas uppkomst och organisation gå
längre tillbaka, förlorande sig i fornhäfderna, och
hvilkas Jif således är icke blott rörlighet, utan ock
varaktighet, stor (j väl att förlika med det enkla
och naturliga begreppet om stat och fäcernesland,
enligt hvilket hegrepp staten grundas på ett cverl-
deligt, och fäderneslandet på ett oflyttbart intresse.
Följaktligen måste här antagas folkeis egen idd om
staten; och då måste, äfven i Sverge, det fortgåen-
de national-intresset representeras, icke genom för-
änderliga individer, utan genom ständiga medborgare-
klasser.
Hos css kallas dessa medborgare-klasser Riks-
