al Val titid JJ -Didilististi. Till Konstitutions-Utskottet hafva, under Riksdagens lopp, nedanbemälte Riksdagsmän inkommit med följande motioner i dessa ämnen: 1:0 Brukspatronen Anders Wedberg: att Grundlagarne måtte erhålla en syftesenlig och med tidens kraf öfverensstämmande omarbetning, men isynnerhet representalionssättet göras mer fullständigt, systematiskt och för Sverge användbart; 2:0 Kontrakts-Prosten Anders Lignell: att Utskottet måtte utarbeta förslag till en Statsförfattning, hvilken, bättre än den närvarande, uppfyller ändamålet, och hvarvid Motionären till Utskottets ompröfning tillika öfverlemnat en tryckt skrift, kallad Sverge i framtiden, emedan den deri förekommande hufsvudid om representationens förbättring syntes mest gillad och lättast att verkställa; 3:0 Hr F. L. Rosenqvist af Åkershult: att Ståndsfördelningen må för alltid afskaffas, allmän valrätt och valbarhet äga rum, samt för öfrigt Norges Grundlag, i hvad den beträffar valmetoden, jemte ordningen, vilkoren och formerna för representationen, antagas; 4:o0 Petter Ericsson från Wermlands Län, med hvilken J. Kylander och Johannes Olsson från samma Län, äfvensom Hans Jansson från Elfsborgs och Anders Andersson från Skaraborgs Län sig förenat: att Ståndsskillnaden må uppböra, representationen sammansmältas till ett helt, och Norges konstitution, med lämpliga jemkningar, hos oss införas. 5:o Hr Jacob Gripenstedt: att vår mnationalrepresenI tation måtte undergå omskapning, i hvilket hänseende den Norskas bepröfvade företräde antydes; 6:o0 Densamme: att hvarje ägare till säteri af minst ett helt mantal måtte lemnas inträde, såsom Representant på Riddarhuset; 7:o0 Hr Carl Fr. Rothlieb: att alla de ägare af Säterisamt Råoch Rörshemman, som äro af Ofrälsestånd, valrätt och valbarhet inom Bondeståndet må tillerkännas; 8:o Grefve Axel von Fersen; att, af bvarje Häradseller hemmansägare, måtte, med röstberäkning efter hemmantalet, en bland de röstande utväljas såsom Häradets Riksdags-Fullmäktig till Bondeståndet. Dessutom har Konstitutions-Utskottet af en dess Ledamot, Grefve Cari Gustaf Spens, cmottagit ett förslag, rörande representationsförändringen, hvilket på Utskottets anmodan, af författaren till tryck befordradt, väsendtligen innehåller grunderna för Landskaps-Tings och Riksdags sammansättning, och anvisar Ständernas befattning vid bäggedera. De flesta bland dessa förslag uppenbara syftningen till ganska genomgripande förändringar i vårt representationsskick. Tidsandans lösen — Utskottet är derom ej ckunrigt — keter Reform. Detta omskapnvingsbegär väckes måhända oftest af ett omotiveradt missnöje med det bestående, under riktning till något ennat, som, bioit derför ait det är enrat, förmodas vara bättre; men det torde ock stundom härflyta från en renare källa, från fosterländskt nit att förädla och fullkomna Samhbällsinrättningenr. Sålunda sträfvar klanderlusten brådstörtarde att nedrifva utan föresedda ämnen till en måhända planlös nybygnad. Utbildningsomsorgen deremot synar betänksamt bristerna, granskar med stränghet Förbättringsutkastet och samlar med urskillning materialierna till ombygnader på den gamla men befästade grunden. Konstitutions-Utskottet, som ej kan fullständigt bedöma syftningen af de motioner, hvilka ej beledsegats af förslag till den önskade representationsförändringen, har emellertid funnit yrkandet af allmärna val, såsom hufvudsakliga vilkoret för en förbättrad repiesentation, vara i synnerhet föranlzdt af Ståndsfördelningens förmenta olägenheter och brister, dem man troit sig röja, dels i flera folkklassers och intressens uteslutande från nationalförsamlingen, dels i Riksdagsförhandlingarnes tröga och osäkra gång, samt deras mindre bestämda och nöjaktiga resultat. Dessa omständigheter synas både tarfva och förtjena en närmare undersökning. Allmänna vwvalens princip, egentligen densamma som demokratiens, endast med korrektivet af förmögenhetens inflytelse uppställdt mot populationens, har utan tvifvel hittills visat Sig tillämplig, och ; åtminstone för en början, innan jemvigten emellan begge krafterna försvunnit , oskadlig inom nya stater, hvares, såsom inom frivilliga, genom kontrakt bildade Bolag, det närvarandes fordringar sättas högre än framlidens. Men denna princip, använd inom äldre stater, hvilkas uppkomst och organisation gå längre tillbaka, förlorande sig i fornhäfderna, och hvilkas Jif således är icke blott rörlighet, utan ock varaktighet, stor (j väl att förlika med det enkla och naturliga begreppet om stat och fäcernesland, enligt hvilket hegrepp staten grundas på ett cverldeligt, och fäderneslandet på ett oflyttbart intresse. Följaktligen måste här antagas folkeis egen idd om staten; och då måste, äfven i Sverge, det fortgående national-intresset representeras, icke genom föränderliga individer, utan genom ständiga medborgareklasser. Hos css kallas dessa medborgare-klasser Riks