krast utföras och värdas, då den stölles under per-
sonlig ansvarighet; en ianka, som säkert skall de-
alla dem, som känna burvu en stor penninge-
rörelse lättast och säkrast sköttes Andra länders
exempel äro åtminstone, öfverallt, tll stöd för
Vi underställe derföre evd
ast dem, som nu före-
RÅ
hefva ämnet tll oy bearbetniog, huruvida icke
cljmde frågor böra värmer
1:00 Vore ej värden af Bianseos liggande, reela
valutor säkrare, om pågra af Ö.vastyrelsen och
råsra af Undeisivrelsen del len , i stvl-
kÄllaj
AOdek
verllödiga Komimi:sarierce?
2:0 Kan för de i dapiiga rörelsen :
sedlar och pensingar behöfvas större vårdande per-
sonal, än t, ex. i Riksgäldskontoret nu biukas?
3:o Kan och bör Hassabestyret delas på annat
Le
i än för Insatiningar, uttagningar och penninge-
vexlivz3s cler Bokföringsbestyret , efier annan grund
än Dinkgens krecit och Bankens debet, åtstiljdv, kon-
tröllera hvaroannan; och blir ej en följd deref: att
ssörerne böra vara tvenne; Vexlingskassö-
er hvad efarenheten visar behofvet vars;
(de första mårvaderna Mir detta säkert sto:t, men
sedermera icke), sax! Kamrerareb tniogarne flera
Ci
. TO , 1 - NYE rr ar
än nu? Häratf blefye äfven en följd, att endast Ka:s-
illa LA M Nn
sabokhötlarne böra vara tjens!emän på stat, penning-
räkniere entagas af kas:Örerne s
och blitsa becende al de tjevstemin, som behöt
biträdena?
4:o0 Fordrar ej all Expedition en ordriog och skynd-
samhet, som blott gexcm enbet i, administrat.onen
kan befordras, och bör således icke Bankens korre-
spordens cenisaliseras i en expedition, den såkalle-
de läne-bevakringen 1 en annan? Fiskala göromålen
utgöra redan föremålen för ett sarsåict Departe-
ment med egen Cbef, men borde ej den inre kon-
trollen och revisiontn äfven kunna förenasi ett så-
dant?
5:o Är det ej vödigt, att bokföringen i ett sådant
penninge verk ställes så, att åtminstone vecko-afslut
i ella grenar finnas, som visa verkets ställning, och
behöfves då, för hufvud-afslutningen, mer än den
allmänna boksluts-afdelningen?
Dessa frågor utgå unpgefärligen från lika syppunkt
som ett förslag, hvilket år 1828 lemnades tull d. v.
Banoko-Utskotts pröfning, men hänsköts till framti-
da behandling, emedan Utskottet ej då ansåg sig
kunna ingå i detalj-pröfning af Bankens inre orga-
npisation. Redan den enkla uppstäliningen deraf, e-
mot den Utskottets betänkande innefattar, synes oss
lemna såsom resultat en bättre sammanhållning i
verkets alla grenar, en bestämdare ansvarighet och
säkrare kontroller samt en raskare gång i ärenderna,
och då vi icke ämna eller kunna här ingå i en ut-
förligare afhandling af ämnet, vilja vi blott här
nämna, att den var följande:
1:0 Öfver Kommissarie Departementet.
2:20 Kansli-
3:0 Boksluts-
4:0 Kontroll-
5:o Kassa- .
6:o WexclBanko- eller Deposit-
7:0 LåneBanko-
3:o Diskont- och
g:o Sedel Departementet; samt
10:0 Fiskals Embetet; och
11:0 Arkivet.
Sjei!va administrationen under öfverstyrelsen ut-
gjordes cnllist detta försleg af direktioner i likhet
med distontens, sammansatta af fullmäktige och de-
partemeats-chelcrve.
Enligt samma försleg behöfdes endast 11 Kom-
missarier af de 21 värvararde, och en mioskning i
tjenstemannapersonalens gjorde en beiydlig Iöne-
förbättring möjlig. Det tordå till slut vara nödigt
att fästa uppmärksamheten på behofvet deraf, att i
ett sådant penningeverk, genast i första graden, till-
röckligt aflöna tjenstemännen så att deras enskilta
ställning icke alliför mycket tryckes af behbofven,
hvarcmoet ett långt mindre antal behöfde antagas
på stat, än dena nuvarande nästan oräkneliga skaran,
hvars existezs utan tvifvel utgör det största och, vi
tillägga utan tvekan, det enda hindret emot många
reformer, hvilkzs ändamålsenlighet annars är full-
komligen irsvid,
För öfrigt vilja vi blott tillägga, att den af Ut-
Ifve, samt koniors-
ad,
va