krast utföras och värdas, då den stölles under personlig ansvarighet; en ianka, som säkert skall dealla dem, som känna burvu en stor penningerörelse lättast och säkrast sköttes Andra länders exempel äro åtminstone, öfverallt, tll stöd för Vi underställe derföre evd ast dem, som nu föreRÅ hefva ämnet tll oy bearbetniog, huruvida icke cljmde frågor böra värmer 1:00 Vore ej värden af Bianseos liggande, reela valutor säkrare, om pågra af Ö.vastyrelsen och råsra af Undeisivrelsen del len , i stvlkÄllaj AOdek verllödiga Komimi:sarierce? 2:0 Kan för de i dapiiga rörelsen : sedlar och pensingar behöfvas större vårdande personal, än t, ex. i Riksgäldskontoret nu biukas? 3:o Kan och bör Hassabestyret delas på annat Le i än för Insatiningar, uttagningar och penningevexlivz3s cler Bokföringsbestyret , efier annan grund än Dinkgens krecit och Bankens debet, åtstiljdv, kontröllera hvaroannan; och blir ej en följd deref: att ssörerne böra vara tvenne; Vexlingskassöer hvad efarenheten visar behofvet vars; (de första mårvaderna Mir detta säkert sto:t, men sedermera icke), sax! Kamrerareb tniogarne flera Ci . TO , 1 NYE rr ar än nu? Häratf blefye äfven en följd, att endast Ka:silla LA M Nn sabokhötlarne böra vara tjens!emän på stat, penningräkniere entagas af kas:Örerne s och blitsa becende al de tjevstemin, som behöt biträdena? 4:o0 Fordrar ej all Expedition en ordriog och skyndsamhet, som blott gexcm enbet i, administrat.onen kan befordras, och bör således icke Bankens korrespordens cenisaliseras i en expedition, den såkallede läne-bevakringen 1 en annan? Fiskala göromålen utgöra redan föremålen för ett sarsåict Departement med egen Cbef, men borde ej den inre kontrollen och revisiontn äfven kunna förenasi ett sådant? 5:o Är det ej vödigt, att bokföringen i ett sådant penninge verk ställes så, att åtminstone vecko-afslut i ella grenar finnas, som visa verkets ställning, och behöfves då, för hufvud-afslutningen, mer än den allmänna boksluts-afdelningen? Dessa frågor utgå unpgefärligen från lika syppunkt som ett förslag, hvilket år 1828 lemnades tull d. v. Banoko-Utskotts pröfning, men hänsköts till framtida behandling, emedan Utskottet ej då ansåg sig kunna ingå i detalj-pröfning af Bankens inre organpisation. Redan den enkla uppstäliningen deraf, emot den Utskottets betänkande innefattar, synes oss lemna såsom resultat en bättre sammanhållning i verkets alla grenar, en bestämdare ansvarighet och säkrare kontroller samt en raskare gång i ärenderna, och då vi icke ämna eller kunna här ingå i en utförligare afhandling af ämnet, vilja vi blott här nämna, att den var följande: 1:0 Öfver Kommissarie Departementet. 2:20 Kansli3:0 Boksluts4:0 Kontroll5:o Kassa. 6:o WexclBankoeller Deposit7:0 LåneBanko3:o Diskontoch g:o Sedel Departementet; samt 10:0 Fiskals Embetet; och 11:0 Arkivet. Sjei!va administrationen under öfverstyrelsen utgjordes cnllist detta försleg af direktioner i likhet med distontens, sammansatta af fullmäktige och departemeats-chelcrve. Enligt samma försleg behöfdes endast 11 Kommissarier af de 21 värvararde, och en mioskning i tjenstemannapersonalens gjorde en beiydlig Iöneförbättring möjlig. Det tordå till slut vara nödigt att fästa uppmärksamheten på behofvet deraf, att i ett sådant penningeverk, genast i första graden, tillröckligt aflöna tjenstemännen så att deras enskilta ställning icke alliför mycket tryckes af behbofven, hvarcmoet ett långt mindre antal behöfde antagas på stat, än dena nuvarande nästan oräkneliga skaran, hvars existezs utan tvifvel utgör det största och, vi tillägga utan tvekan, det enda hindret emot många reformer, hvilkzs ändamålsenlighet annars är fullkomligen irsvid, För öfrigt vilja vi blott tillägga, att den af UtIfve, samt koniorsad, va