DO RR RR RR —— — —OX ——-s.——— — — — -———- —— — — ——
hgaste är appell till högre rätt. Nu åter dömes, efter
nämndens utsago, den tilltalade oåterkalleligen i första in-
stansen , och, hvad som är märkligast, icke af Domstolen ,
knappt af nämnden, utan egentligen af åklagaren, hvilken,
i den till nämnden framställda frågan, på förhand bestäm-
mer ansvaret eller frikärnelsen. Då dessutom förbrytelser
medelst tal eller skrift tillhöra vanlig Brottmålsdomstols
pröfning, och då det tryckta nödvändigtvis förut varit, om
ej taladt, åtminstone skrifvet, synes den härutinnan skilj-
aktiga rättsbehandligen af enahanda lagöfverträdelser nog
mycket afvika från allmän Lag, den Tryckfrihets-Förord-
ningen dock, med hänsigt till de flesta ansvarsbestämmelser,
vördar och antingen åberopar eller tillämpar. För att af-
hjelpa oförenligheten i dessa delar, emellan Grundlagen Re-
geringsfermen och Grundlagen Tryckfrihets-Förordningen,
hvilken senare, för att såsom Grundlag anses, måste, jem-
likt 835 I. af den förra, vara fastställd i öfverensstämmelse
med de i samn:a Hufvudgrundlag bestämda grundsatser ,
har Konstitutions-Utskottet, efter noggraon Ööfverläggning ,
beslutit återupplifva det förslag, att återföra Tryckfrihets-
Förordningen till hennes ursprungliga skick, sådan hon af
Grundlagsstiftaren uppfattades, med den enda, redan af 1912
års Sänder antagna förändring af vederbörande Hof-Rätts
insaltande till Öfver-Domstol, 1 stället för det privilegie-
rade Forum, Svea Hof-Rätt.
Uti ämnet hafva till Utskottet inkommit flera motioner,
synerligast om Indragningsmattens afskalfande, nemligen af
He Cederschjöld, Pehr Gustaf, af frih. Kantzow,
John Albert, samt af Riksdagsmannen för Bonde-Stån-
det från Kalmar Län, Peter Persson, hvilken senare
tillika föreslagit, dels alt, ur ingressen till Tryckfrihets-
Förordningen, citationen af 85 Regerings-Formen målte,
med afseende å inskrävkningarne i defiuitionen af Tryck-
frihet, uteslutas, dels att Juryns och Domaremaktens olik-
artade funktioner måtte i verkligheten åtskiljas, och sjelf-
va lagtillämpningen på Domstolen ensam öfverflyttas.
Särskilt har, för ärendets öfvervägande och prö ning i
ett helt, Utskottet förehaft nästlidne Riksdags Koastitu-
tions-Utskotts, under N:o 51, den 30 September 1829 aflåt-
na Betänkande med förslag till ändringar i Trycktrihets-
Förordningen, samt dervid enhälligt gillat de för Indrag-
ningsmaktens upphörande framställda motiv: att denna ar-
biträra makt, utgörande till sin natur en uudantagslag,
och tillkommen under nu mera försvunna tidsförhållanden,
icke uppfyllt Siyrelsens syftemål, såsom förfelande beräk-
nad verkan, och icke helier motsvarat Representauternes
förhoppningar, såsom den der någon gång fjettrat hvad
i fleres tanka ej bort betvingas, och sällan förmått
värna hvad cefter allas mening bort skyddas. Af-
vealedes delar Utskottet öfvertygelsen derom, alt den
provisoriskt eller på fö sök införda Tryckfrihetsnämn-
den, till hvars återafskaffande 1815 års Riksdagsbeslut
redan lemnat anvisning, innefattar, icke mindre än Indrag-
ningsmakten, on afvikelse från regeln; att denna inrältning,
saknande alla de egenskaper, som konstituera en sannskyl-
dig jury eller edsvur.n nämnd, öppnar fältet för strider e-
mellan förut fattade åsigter, liknande politiska partiers, och,
med detsamma, för en godtycklighet, gränsande till strafflös
väld; att följaktligen återvändavdet till den öfliga, af ålder
beståndande rättegängswetoden skulle cj allenast säkrare
leda till ändamålet eller bestämdhet i sakens qvalifikation,
klarhet i dess utredning, lugn i granskningen och rättvisa
i domslotet, utan ock närmare tillsammanstå med elt all-
varligt, sjelfständigt och ömtåligt folklynne, med det höga
begrepp om borgerlig frihet, som nationens stora, redbara
del under sckler fästat vid rättigheten att dömas på skäl
och efter lag, utan någon godstyckets inblandning.
För öfrigt instämmer Utskottet i tillstyrkandet ej min-
dre af Tryckfrihetskomittens börande öfver alla Tryckfri-
hetsrättegängsmål, innan Öfrer-Domstolen meddelar sitt der-
af oberoende utslag, än af så åallad publicitet, eller rät-
tegångens bållande för öppna dörrar, både vid Under-
Rätt och vid Hof-Rätt, under förbindelse för åhörarne alt
iakttaga vissa ordningsföreskrifter.
Deremot skiljer sig Utskottet från dess senaste föregån-
gare i den väsendtliga omständighet, att, i stället för må-
lens afdömande vid Hof-Rätt såsom första instantic, Ut-
skottet anser förbrytelser mot Tryckfrihets-Förordningen
böra som andra brottmäl upptagas, ransakas och afgöras
vid Under-Rält, men dennas utslag, jemlikt 25 Kap. Rät-
tegångs-Balken, vederbörande Hof-Rätt underställas; hvar-
förutan Utskottet alldeles frånträdt förslaget om borgens-
förbindelse eller penningedeposition i och för periodiska
skrifter, såsom läggande å tankens fria yttringsrätt föga
lämpliga och nog materiela bojor,
På de flera ofyanandragna skäl, men förnämligast på
dem , som hämtats från den angelägna omsorgen att, för
bevarandet af Grundlagens helgd, återbringa Tryckfrihets-
Förordningen till öfverensstämmelse med Regerings-Formen,
får såsom ett helt af inbördes oskiljaktiga delar bestående
förslag, hvilket fördenskull måste i ett samband antagas
eller förkastas, Konstitutions-Utskottet härmedelst till
grundlagsenlig åtgärd vördsamligen öfverlemna följande
tLufvudsakliga ändringar i nu gällande Tryckfrihets-Lag.
1) Citationen i sjelfva ingressen af 86 Regeringsformen
återföres till ordagrann likhet med det citerade.
2) Åttonde Momentet i 4 5, eller Stadgandet om Indrsg-
ningsmakten, kommer att upphäfvas och uteslutas.
3) Från nuvarande 5 utgå 1, 2, 3, 4, 5 och 7:de mo-
menten, hvaremot 6 momentet erhåller nedanstående Jydel-
se i första perioden:
Förbrytelser emot denna lag skola upptagas, un dersö-
kas och afdömas vid Kämners-Rätt, eller, der
sådan ej finnes, vid Rådhus-Rätt, i den stad, hvar-
est Boktryckeriet, från hvilkel den åklagade skriften ut-
kommit, eller om Bokhandlaäre tilltalas, försälj-
ningssället, anlagda äro, clier, enligt SS, till anläggan-
de an.nälde blifvit; Universiteten dock förbehållen
deras jurisdiktionsrätt, jumlikt Akademiska konstitutioner-
na, öfver underlydande Boktryckeri eller Bok-
handel. j
I sammanhane men såsom särskilta förslag, åter-
1