DO RR RR RR —— — —OX ——-s.——— — — — -——— —— — — —— hgaste är appell till högre rätt. Nu åter dömes, efter nämndens utsago, den tilltalade oåterkalleligen i första instansen , och, hvad som är märkligast, icke af Domstolen , knappt af nämnden, utan egentligen af åklagaren, hvilken, i den till nämnden framställda frågan, på förhand bestämmer ansvaret eller frikärnelsen. Då dessutom förbrytelser medelst tal eller skrift tillhöra vanlig Brottmålsdomstols pröfning, och då det tryckta nödvändigtvis förut varit, om ej taladt, åtminstone skrifvet, synes den härutinnan skiljaktiga rättsbehandligen af enahanda lagöfverträdelser nog mycket afvika från allmän Lag, den Tryckfrihets-Förordningen dock, med hänsigt till de flesta ansvarsbestämmelser, vördar och antingen åberopar eller tillämpar. För att afhjelpa oförenligheten i dessa delar, emellan Grundlagen Regeringsfermen och Grundlagen Tryckfrihets-Förordningen, hvilken senare, för att såsom Grundlag anses, måste, jemlikt 835 I. af den förra, vara fastställd i öfverensstämmelse med de i samn:a Hufvudgrundlag bestämda grundsatser , har Konstitutions-Utskottet, efter noggraon Ööfverläggning , beslutit återupplifva det förslag, att återföra TryckfrihetsFörordningen till hennes ursprungliga skick, sådan hon af Grundlagsstiftaren uppfattades, med den enda, redan af 1912 års Sänder antagna förändring af vederbörande Hof-Rätts insaltande till Öfver-Domstol, 1 stället för det privilegierade Forum, Svea Hof-Rätt. Uti ämnet hafva till Utskottet inkommit flera motioner, synerligast om Indragningsmattens afskalfande, nemligen af He Cederschjöld, Pehr Gustaf, af frih. Kantzow, John Albert, samt af Riksdagsmannen för Bonde-Ståndet från Kalmar Län, Peter Persson, hvilken senare tillika föreslagit, dels alt, ur ingressen till TryckfrihetsFörordningen, citationen af 85 Regerings-Formen målte, med afseende å inskrävkningarne i defiuitionen af Tryckfrihet, uteslutas, dels att Juryns och Domaremaktens olikartade funktioner måtte i verkligheten åtskiljas, och sjelfva lagtillämpningen på Domstolen ensam öfverflyttas. Särskilt har, för ärendets öfvervägande och prö ning i ett helt, Utskottet förehaft nästlidne Riksdags Koastitutions-Utskotts, under N:o 51, den 30 September 1829 aflåtna Betänkande med förslag till ändringar i TrycktrihetsFörordningen, samt dervid enhälligt gillat de för Indragningsmaktens upphörande framställda motiv: att denna arbiträra makt, utgörande till sin natur en uudantagslag, och tillkommen under nu mera försvunna tidsförhållanden, icke uppfyllt Siyrelsens syftemål, såsom förfelande beräknad verkan, och icke helier motsvarat Representauternes förhoppningar, såsom den der någon gång fjettrat hvad i fleres tanka ej bort betvingas, och sällan förmått värna hvad cefter allas mening bort skyddas. Afvealedes delar Utskottet öfvertygelsen derom, alt den provisoriskt eller på fö sök införda Tryckfrihetsnämnden, till hvars återafskaffande 1815 års Riksdagsbeslut redan lemnat anvisning, innefattar, icke mindre än Indragningsmakten, on afvikelse från regeln; att denna inrältning, saknande alla de egenskaper, som konstituera en sannskyldig jury eller edsvur.n nämnd, öppnar fältet för strider emellan förut fattade åsigter, liknande politiska partiers, och, med detsamma, för en godtycklighet, gränsande till strafflös väld; att följaktligen återvändavdet till den öfliga, af ålder beståndande rättegängswetoden skulle cj allenast säkrare leda till ändamålet eller bestämdhet i sakens qvalifikation, klarhet i dess utredning, lugn i granskningen och rättvisa i domslotet, utan ock närmare tillsammanstå med elt allvarligt, sjelfständigt och ömtåligt folklynne, med det höga begrepp om borgerlig frihet, som nationens stora, redbara del under sckler fästat vid rättigheten att dömas på skäl och efter lag, utan någon godstyckets inblandning. För öfrigt instämmer Utskottet i tillstyrkandet ej mindre af Tryckfrihetskomittens börande öfver alla Tryckfrihetsrättegängsmål, innan Öfrer-Domstolen meddelar sitt deraf oberoende utslag, än af så åallad publicitet, eller rättegångens bållande för öppna dörrar, både vid UnderRätt och vid Hof-Rätt, under förbindelse för åhörarne alt iakttaga vissa ordningsföreskrifter. Deremot skiljer sig Utskottet från dess senaste föregångare i den väsendtliga omständighet, att, i stället för målens afdömande vid Hof-Rätt såsom första instantic, Utskottet anser förbrytelser mot Tryckfrihets-Förordningen böra som andra brottmäl upptagas, ransakas och afgöras vid Under-Rält, men dennas utslag, jemlikt 25 Kap. Rättegångs-Balken, vederbörande Hof-Rätt underställas; hvarförutan Utskottet alldeles frånträdt förslaget om borgensförbindelse eller penningedeposition i och för periodiska skrifter, såsom läggande å tankens fria yttringsrätt föga lämpliga och nog materiela bojor, På de flera ofyanandragna skäl, men förnämligast på dem , som hämtats från den angelägna omsorgen att, för bevarandet af Grundlagens helgd, återbringa TryckfrihetsFörordningen till öfverensstämmelse med Regerings-Formen, får såsom ett helt af inbördes oskiljaktiga delar bestående förslag, hvilket fördenskull måste i ett samband antagas eller förkastas, Konstitutions-Utskottet härmedelst till grundlagsenlig åtgärd vördsamligen öfverlemna följande tLufvudsakliga ändringar i nu gällande Tryckfrihets-Lag. 1) Citationen i sjelfva ingressen af 86 Regeringsformen återföres till ordagrann likhet med det citerade. 2) Åttonde Momentet i 4 5, eller Stadgandet om Indrsgningsmakten, kommer att upphäfvas och uteslutas. 3) Från nuvarande 5 utgå 1, 2, 3, 4, 5 och 7:de momenten, hvaremot 6 momentet erhåller nedanstående Jydelse i första perioden: Förbrytelser emot denna lag skola upptagas, un dersökas och afdömas vid Kämners-Rätt, eller, der sådan ej finnes, vid Rådhus-Rätt, i den stad, hvarest Boktryckeriet, från hvilkel den åklagade skriften utkommit, eller om Bokhandlaäre tilltalas, försäljningssället, anlagda äro, clier, enligt SS, till anläggande an.nälde blifvit; Universiteten dock förbehållen deras jurisdiktionsrätt, jumlikt Akademiska konstitutionerna, öfver underlydande Boktryckeri eller Bokhandel. j I sammanhane men såsom särskilta förslag, åter1