Konstitutious-Utskottets Memorial, med s. k. förslag, som åsyfta Tryckfrihets-Förordningens aterbringande, i vissa delar, tilldess ursprungliza skick. Med Tryckfrihet förstås, jemlikt 86 Reg. Formen, hyarje Svensk mans rättighet att, utan några af den offentliga makten i förväg lagda hinder, utgifva skrifter, att sedermera endast inför laglig Domstol kunna tilltalas för deras innehåll, oeh att icke i annat fall kunna derför straffas, än om detta innehåll strider emot tydlig Lag, eifven att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upply-ning. Denna 9. är ännu oförändrad, och lärer väl framgent förblifva det, äfven om yttrande-rätten ville obetånksamt arbeta på sin egen förstöring. Något försök till omedelbar rubbning af samma stadgande, som ensamt utgör den bästa Tryckfrihets-Lag , har hittills ej blifvit vågadt och skall troligen cj heller hädanefter vågas, så länge en rad af Regerings-Formens bokstaf och en gnista af Stats-Författningens anda finnas öfriga. Emellertid gifves det en yngre, också gällande Grundlag, Tryckfrihets-Förordningen, hvilken, efter flera undergångna ändringar, blifvit försatt i uppenbar strid mot HufvudGrundlagen, förmedelst vi-sa, från början provisoriskt antagna, men alltsedan med grundlagskraft qvarstående bestämmelser , som följaktligen ej kunna annorlunda än i grundlagsenlig ordning upphbäfvas och försvinna. Redan sjelfva ingressen till Tryckfrihets-Förordningen innefattar en oriktig och vanställd citation af förenämde 86 5 , så väl genom den tillkomna mellanmeningen af Tryckfribets-Lagen ej föreskrifna,? som genom uteslutandet af det vigtiga och betydelsefulla ordet endast. På denna begsväma bana kunde, till trotts af Svenska Statsförfattninsens Habceas-Corpus eller Regerings-Formens 16 9, hvilka hinder som helst läggas för skrifts utgifvande, om blott de sanktionerades till reglementariska undantag i den underordnade Tryckfrihets-Lagen; cch rättigheten att tilltalas inför laglig Domstol synes i sauning icke vara afsynnerligt värde, så framt ansvarigleten derjemte kan yrkas och mätas inför och af en annan myndighet. Lika rakt i principen, men betävkligare i verkningen, strider, mot 86 8 Regerings-Formen , det i TryckfrihetsFörordningens 4 Y. insalta S:de moment, angående Indragningsmakten af Tidningar och Periodiska Skrifter Ty cerk as måste, att denna magt lägger hinder i förväg cmot skrifters utgifvande och fortsättning, medför indirekt tilltal för skriftens innehåll annorstädes än vid laga Domstol, och tillskyndar utgifvaren bestraffuiog, utan att han brutit emot tydlig Lag; bvartill äfven kommer alt, oaktadt det, i ofvanberörde 16 S., lofvade skydd för person och egendom , utgilvaren, genom skriftens indragning och förbudet att vidare framträda som Redaktör, förlorar gods samt möjligen, om än blott relatift, ära och valfärd, utan ransakning och dom. Icke mindre klart och väsendtligt strider, mot meromförmälde 86 Yg., den i 5 5 af Tryck frihets-Förordningen inlagda, för Svenska Lagstiftningen och Lagskipningen i öfrigt främmande Jury-inrättning. Samma 86 9. försäkrar åt skrifters utgifvare den rättighet att kuona tilltalas endast inför laga Domstol ; men åtal vid laga Domstol förutsätter ock laga rältegångsformer, och förbehåller åt den anklagade alla bencficia juris, bland hyilka det hufyudsak