Ridd. och Adela under innevarande Riksdag ej så-
som Stånd visat sig uppfylla de pligter, som for-
dras af representanter, samt haru hvar och en sjelf-
ständigt täskande fanne resultaterne af Riksdagar-
ut vara sådana, att deras uppoffring afenskilta an-
gelägenheter till iogentinzs 2agnade. Detta voa-
70 tili en del deras skull, hvilka Åtagit sig att skö-
ta Riksdagarce och isynnehei Riddarhuset, gecom
er majoritet, hevistande Rissdogon, utan att ä a
on pot egen ligt fosterlöndskt intresse a!t der qvar-
stanna. Afven anmirkte Hr Grefven emot elckto-
rene, att deras val falla på ledamöter, som så rin-
ga lntressera sig för Riksdagsärenderngas.
G efve v. firsen, fl. ville, siscm odförande i
BB. villvings- Utsi oite: upplysa, ait icke blot: R. o. A.
leg i uien äfven någon gng de andra Stårdevs
1 grant i Uskoltet tillstäds s, hvilke: senare
- HM - Jr mn or i . - - - . i
sävciligen änrn oft re iutrö om icke de
Ira Stånden trott sia kunna förklara giundegen
p det sätt, att för tillfällt salda Supplcante? ce-
rast istridde i ce bortgånsna lecamöternas ställe.
: älta sis de af Frib. Boje
föreslagna kondultlistornas npprättarde, såsom cs
volämpan e koitrell mot Ridd. och Adelas leda-
möter säskilt, ulan något mo!syorande stadgade
för de öhige : Derjemie trodde Hr Gref-
ven Biddarhus ot ocj inana beslu om vecko-
ct ånadsförtecknirgaries upprötiande inom Ut-
jer må
rib. Lh:enborg hade äfven såsom ledamot of För-
siärkta Banko-U:skoitet, afhört de endria Ståndens,
i bars tanka, grundlsgsvidriga förebrieke emo:
vidd. och Adele, Endast ef aktning för grunilla-
arne, hade han afbållit sig frön att deå svara;
:n, Om han meddelat rågot svar, skulle hav, bland
auvat, yttrat sin förundran deröfver, att just från
ce Riksstönd, som Discdagens prorosaten i
avseende till den härjande farsotes, höra et bit-
te:t klander mot dem af Ridd. och Ade!ns ledami-
ter, som, 1 anseerde till avfall af Cema epidera!
ice kunnat sig ifisna, Fiibene Boije; motion
u.åg taleren välmenande, men cj i öfverensstämmelse
sed 795. RO. I egenskap afordförandei Konstitu-
ions-Utskottet tilikirnepgaf Hi Friberren, att, med
undantag of Bosadeståndet, hade de öfriga S:åndens
ledemöter lika ofta uteblifvit com Adelos. Han an-
sig dessutom billigt att cn ordförande borde hafva
mera öfverseende med Ridd. och Adelns ledsmöter
då dessa voro sijelf.skrifaa representanter, hvilka
uppoffrade tid, enskilta angelägenheter och pennin-
gar för att bevista Riksdagarne. Förhållandet vo-
re olika med de ofrälseståndens ledamöter, hvilka
vero vid Riksdagen för betalning. Friherren vore
efrertygad, att de i grundlagarne och Riddarhus-
o dningen stadgade korrektiv mot Utskottens för-
sumlige ledamöter voro tillräckliga, om de anlitades
med tillbörlig uppmärksamhet, samt ville ej låta
kufva sig att kajolera de 3 ofrälsestånden på Ridd.
och Adelns bekostnad.
Frib. Cederström ansåg mot:oren alldeles öfver-
fi-dig, då grundlagen bestämmer allt hvad som be-
höives i detta fall, så vida den med noggrannhet
ef erlefves. Hr Silfverhjelm anmärkte emot F;sih.
Ebreoborgs gjorda jemförelse emeilan Adeln och de
ötr ge Ståndens representanter, att det ej är något
skal för frånvaron, alt man är sjelfskrifsen rep. e-
sentant. Då man åtagit sig en plg!, är man skyl-
dig att uppfyFa den, man må derföre vara betald
ever ej. — Friherre Boije, L., förssarade grund-
lagsenligheten af sin motion och trodde det inga-
lu:da vara grui dlagsst:idigt, att antaga de korrek-
tiv, som befinnas rödige för Ridd. och Adelns eona
Leiomöter, Han bade väckt denna metion, allde-
les ic:e alt rågon förädmjukelseskulle drabba Stån-
de, utan tverlom för at: förekomma förödmjukelse.
De: vere hozom bekant, alt motonerideg komme
ati i de ardra S ånden säckas, hv.r genom äyfta-
ss att förmå Rid. och Adeln atv fullgöra siza
skyidigheer. Friherren hade sökt förs! omma obe-
deraf dorigenom, alt Ståndet sjef bestöade
nö ige ioriekliver för framtiden
nelve Perser, IL, ovmärkte att RBidd. ech
Adelos Ledamöter ola nytiist använde sin frånva-
ro genom utarbet rde af förslag, och insg das
zibet: af mere virde, som ar batade hemma, än de-
ris, som sedermera inom Utskotel gerom ett löst
Oo: i eller en vo!teringsa, p södder efvo hela försla-
get. Grelven trodde desutom Ox förarderne hal-
va endra styldigbeter än all vara delalörer på sina
Siä d bröder. Grefve Horn faörfor ett fösta upp-
miksambet der på, burn en stor del af Ridd. cch
AA )) I ee Y 1 - . ee - ee a ee
6)
-
n
hr
i do
ö
63
Mm