Emot detta beslut reserverade sig Hans Jansson från
Elfsborgs län, Gustaf Larsson fr. Stockholms län, Nils
Persson fr. Södermanland , Heurlin fr... Småland och
Tuve Månsson fr. Skåne.
Atskilliga bet. fr. Ekon.-Utskottet (ill och med N:o
110), äfvensom från Stats-Utskottet (till och med N:o 243)
hiföllos utan diskussion. Deremot fann ståndet för godt
att afslå sistnämde Utskotts bet. (N:e 244), i frågan om
afskrifning af ena i salpeterfoudens räkenskaper balanserad
summa, utgifven som !an till Carl Gustafs stads gevärsfak-
tori.
Dn
Londe-Ståndets Plenum d. 11 September.
Koenstitutions-Ut-kottets Memorial (N:o 31), med
förslag ill grundkgs stadsarde, avgående Piksdags
återkominarde på oestämd tid bhvart femte år, fö-
rekom til överläggning, — And. Danielson för-
klarade sig gilla Utkotuets grundsats: art en be-
stäm, för enskilta yrkena på s nde tid mi antacas
för Rilsecs Ständers ssMmimantriden: men ville (ö-
resta es anian lagbetänmelse i afseende på sättet.
imlisen don långa mellontvden mel-
Jan Piksdasarne vare en bland anledaingarne till
den bristude kännedom och vana, som bus oss röjer
sig vid ligstiftande ärendinas betandling. Han
a tog, det hela iatioven skulle anse rältast, ait
Riksdagarve hölles kvart tredje är mid blott es
statsrevisisn mellan hvar Riksdag, så vida nremltigen
icke hostnaderna aAnsågos blifva allför tunga,
WL följa ai representationsformens brister. Ben
sjelfva derna ofullsemliga represectatoasform för-
mente Talaren skola, i följd af de titare bållne riks-
mötena, säkrare för bältras , erär sarmhällsbristerna
då oftare komme alt framställa sig för samma ge-
nerations ögon. Opinionen stalg
Palaren ansåg nem
sades då snarare och
mera ocmotsiåvdlig, 1 stället att förbätlringarna nu
blifva Ingsammare och omöjliga, när deras vigt
blott sällan kan i verkligheten förnimmas, och så-
ledes öfvertygelsen em deras nö!vänd ghet endast
blir inskränkt inom några få upplystare klas:er, un-
der det egennytta och maktlystnad med ökad kraft
kunna afböja dem. De stora fördelarre af tätare
Biksdagar stulle säkert ersätta den obetydliga skil-
naden i kostnaden för dem. Äfvenstatsförvaltningen
och den ekonomiska lagstifningen skulle skörda sto: a
fördelar. Riksens Ständ r kunde då åstadkomma
en bestämdare kontroll på ministerens handlingar.
Denna ministöre skulle från den stunden stå i en
nödtvunrgen förening med nationen i grundsatser,
under det att dess personligheter voro mindre ut-
satte för obehasligheten at de opiniorsvexlingar, som
den längre mellantiden mellan riksmötera vanligen
utvecklar. ÖOpinionen om rikets husbålliing skulle
då märkbart veta att rotfästa sig, och eit i denna
opinion stadgadt styselsesystem skulle vinna i fast-
het cch konscqvens. Talaren trodde sig ej öfver-
diifva, cå han förklarnde den mening, att ef:er tre
Lagtima Riksdagars parlamentariska strider i dessa
ärnen, urder en fri tryckpress cch en ministere,
som handlade upprittigt i nationens ivtiessen,
skulle hela Svenska Folket äga en öfvertygelse om
sitt eget bästa, sina nationella fördelar , sin sam-
hällsinrättrings beshalffenbet, sina rättigheter och
skyldigheter, hvilken skulle erbjuda det en framtid
af lugn , belåtenhet cch kiaft, som eljest för gälves
måste förvantas.
I afseende på rätta tiden för Riksens Ständers
sammantriden förmente Talaren den icke vara hö-
sten, såsom Utskottet föreslagit. Tiden näst före
Jul är för lardtmannen af stor vigt, i följd af en-
skilia bushällnir gers vanliga ordnande i de flesta
orter af riket: tjersthjonsflyttningen inträffar i slu-
tet af Oktober; årstiden är då oftast obebaglig för
resor; vöglaget d ligt ev. s. v. Den tid deremot,
som vira bröder Norrmänren i sin Grundlov utsatt
för Stortingens begynnelse, nemligen den första söck-
nedagen i Fecbirusri månad, syots vara den mest
lämpliga. De tilltagande dagarne medpifva et stän-
digt ökadt arbete i Utskotten; våren ssulle måhän-
da ock lisa de tröga riksagsgöromålen ; vintern
erbjöd lätta 1esor för de aflägse boende representan-
terna; på 4 å 5 minader borde ock de kvart tredj:
år infallande riksmötera kunna ganska väl slutas.
lepresentanen vore då hemma för att sköta en-
skilta göromå!, dådet bäst behöfdes , innan hösten
cch iroligem innan skörden. De enda som hade o-
lägenhet hiaf voro — de förnäma, som om vin-
iera vistas I Stockholm.
Talaren avsåg sig böra på ofvanstående skäl pro-
penrera, alt i 49 S RB. F. cch 2 S. R. O. må insät-
tas orden: hvart tredje år , på första helgfria
dagen af Februari månad.