genom den inratade föreställningen, att de tvenne
slagen af d:vför antagne causalmomenter, contagi-
um och micsma, skule innefatta en dikotomi, e-
huru den i sunare tider tillagda distinktionen mel-
lån fixa och volat:ia kontagier väl gjort något men
icke ett tilräckligt beriktigande härvid. Förhål-
landet är n.mligen ungefär, som om en Botanikus
iodelade växt-:na I träd och blommor, och en an-
man ytlterlisare delade träden i Palm- Lö5f- och
Barrträd; ty blind hvilka skall man sedan placeia
buskar, grås. mossor m. m. Man skulle derföre göra
bäst uti, att beiraita det agens, som vid hvarje e-
pidemi visa såson egenhet, såsom en naturprodukt
sui generis, a:micsione till dess bestämdare karak-
terer kunde LiNAt- en klassifikation, som l:mnade
öppet rum : r nya genera. För Medicinska Po-
lisen vore det. I sycnerhet af vigt, emedan hvarje
olika agens i na uren har sina otika lagar, och det
är högst nödivt, act anvärda hvarken mer eller minr-
dre kraft till dera. inskränkning, då de äro skadli-
g3, än som väl b-ho!s, och hvilket måste efter de
gifoa lagarne be:äsnas. — Hvad har nu erfaren-
heten lärt anvsårnde kolera-farsoten? Jo: 1:0 att
den hos oss icke uppkommer af klimatiska förhål-
lauden, ej heller modilieras genom dem, såsom de
epidemier, för bvilka miasmer ligga till gru.d; 2:2
att dea icke meddelas genom de sjukes se- och ex-
ciretioner, såsom fixa kontagter och 3:o att dess frö
icke kan vara af erahanda heskaffenhet med Nerf-
och Rötfeber-ämnet. då detta reproduceras under
sjukdomen och nent aliseras eller förstöres genom
Klor, hvilket icke är hänadelsen med koleran. Vidare
ve:a vi, att koleraa met, engång genom någon obekant
Cconcursus Causarum produceradt, sedermera ymnigt
föröker sg uti såväl sjuka som friska , isynnerhet
o3nygga mennissors dunstkrets, krivgsväfvar i luf-
ten ull denva veh kel på ett ännu oberäknadt, men
måhända flere mils långt afstånd, ehuu det mest
följer menniskor, u:an att fas tklibba vid solida el-
ler fluida2 ämnen, cch kan förblifra längre tid la-
tent eller inaktft äfven i smärre luftqvantiteter,
till dess vilkoren för dess förnyade aktivitet inträ-
da o.s.v. — De teoretiska frågorna, huruvida detta
agens bistår af wrozcer eller ett kemiskt ferment
eiler dylikt, må raan tills vidare lemna derhän;
men då förenämde cgenskaper äro gifna genom på-
Litliga iakttagelser , och tydligen tillkännagifva, så-
som Riga-Läkarne redan 1931 anmärkte, ett sjuk-
domsirö af annan klass och beskaffenhet än de för-
vut kände, så är klart, att de reglor, hvilka medi-
cinska polisen föl vid afvärjardet af dessa senare,
icke äro emot koleran anväudbara, utan att nya
stadganden, !(öämpade efter de nya förhållanderna ,
erfordras. Så är t. ex. spärrning af städer och min-
dre orter samt klorrökniogar alldeles ändamäålslösa;
och man måste förundra sig öfver att det kan fia-
nas publicis:er, som ännu äro nog fåviske att på-
yrka sådane, sedan de starka tredubbla Preussiska
militärkordonerne ingen ting utträltade, och då
det är notoriskt, att kommun: kationen emellan Chri-
stian:a och Fredrikstad var ingen ting mindre än
afbruten, då koleran stadvade. Man bar här sett
städers auktoriteter obarmhertigt neka sjukbud kom-
ma in att söka någon lindring för sina anhöriges plå-
gor, och några dagar deiref:er nemesis komma öfver
dem. Man bar sett menniskor undfly åsynen af en sjuk
vandrare, och vägra honom herberge, samt inom
några timmar sjelf blifva afskydd och ler nad hjelp-
lös; hvaremat hundradetals menniskor, som hand-
terat, frotterat och uppvärmt sjuka, bide hulpit
dem till lifs och sjelfva förblifvit friska. Den brist
på oumbärliga lifsförnödenheter , som drabbar både
Stads- och landtbo , när hardel och trafik afbrytes,
bereder en stark disposition att angripas af Kole-
ran, hvarföre också mortaliteten på sidane stä!len
alltid blifv:t större, än der författningar och opini-
on förekomma sådana afb:ott Sålunda har tiafi-
ken här emelian Alingså; och Gö:eborg aldrig va-
rit hammad; vi ha icke iökat hvarken oss eller de
döda, hwarken hus eiler gator; vi ha gjort åtiöje
af all preservativ-medicin, samt med lära och exem-
pel sökt afligsna all fruktan för de sjuke och döde.
Deremot ha vi låtit vädra alla kyffen , bortskaffa
al! orenlighe!, bereda god och tjenlig föda åt de fat-
tiga, och enrolierat 90 personer till sjukskötseln,
hvilka ett dygn i sevder tjensigjort för 32 sk. B: :ko.
a stadens 1249 invånare hafva 357 peisoner , eller
2? procent dött, till det mesta försupne och utlef-
är uslipgar. Tre veckor har epidemtea räckt,
och är nu alldeles slut. Ett försök att, å vägar öf-
ver större skogar, tt. Xx. Tiveden cch Kolmorden