använda. Om tid och tillfälle det tillåter, kan en senapsdeg derefter på stället appliceras. Mot krampdragen i vadorna och lemmarne kan man antingen arväada ingnidningen ef varm olja eller något passaade Linimentum Anticholericum, såsom t. ex. Hr Apotekaren Forsheells (hvarå uppgift är till Kongl. Karantäns-Kommissionaf mig inlemnad), hvilket här visat sig göra stor nytta. För öf:igt kan man, i brist af sådane yttre medel, rätt val bjeipa sig fram med lindrigt uppvärmda iakan eller flanell, hvari den sjukes lemmar invecklss och med nödig varsamhet frotteras. I ganska många fall ha likväl dessa frotteringar hbvarken varit af oss ansedde för n3dvändige, eller i de flesta fall, i brist på nödig handräckning , verkställbara. Buteijer och krus, fyllda med varmt vatten och omvecklade med linne, kunena äfven läggas under den sjukes fötter och på de ställen der man anser yttre uppvärmning vara af nöden. Sedan man på föreskrifne sätt, nästan på en gång och så fort ske kan, användt desse uppräknade medel, bör, en liten stund efter kräkmediets verkan, något avgexämt och passande fräspulver giltvas, såsom t, ex. Bicarbonas Natricaum, 12 gran, som upplöses i ett halft glas kallt vatten, oc hvartill slås eit annat pulver af 10 gran Acidum Tartaricum, hvilken blandning intages under fräsningen. Efter en eller flera sådane doser, af antingen detta eller annat deremot svarande medel, lyckas man vanligen alt förminska magens stora retlighet, så att eit Laxermedel nu kan gifvas, bestående af en matsked Ricizusolja med Glaubersalt ifrån två drakmer till eit halft uns, upplöst i litet varmt vatten. Till denna blandning har jag äfven brukat tillsätta ena struken ihesked koksalt. Efter användandet af denna kurmetod, tillröckligt tidist använd, är patienten antingen på en gång och hastigt återställd, eller ock såvida förkättrad, att man kan göra sig godt hopp om hans fulikomiiga tillfrisknande. Till kompletterande af knren behöfves ofta icke mera än tvenne ganska enkla medel, nemligen kallt vatten och en beständigt försyed luftström i den sjukes rum. Det kalla vattnet, efter hvilket de sjuke hafva ett brinnande och ousläckeligt begär, bör gifvas i så stor mängd, som den naturliga instinkten det fordrar, och från den period af sjukdomen då detta begär infunsnit sig. Under detatt man genom öppnade fönster ständigt låter ny luft inströmma i den sjukes rum, bör elden alltjemt, hela dygnet om i spiseln eiler kakelugnen underhållas, så att denna rena luften derjemte må kunna blifva lagom torr och varm. Detta är i korthet det hufvudsakliga af den behandling vi bär hafva användt under sjelfva Kolera-anfallet, el!er under den period af sjukdomen, då patientens lif är mest i fara. Mot den såkallade erethiska formen af koleran, och de modifikationer af sjukdomen som allmännast här förekommit, har nyssnämde kurmetod varit tillräckligt krafiig och äfven gifvit ganska tillfredsställande resultater. Men mot kolerans allrasvåraste form, eller den så kallade paralytiska, i hvilken symtomerne äro så högst allarierande, det tragiska förloppet så hastigt, och mot hvilken Läkare-konstens hittills försökta medel och metoder befunnits fruktlösa: mot denna sjukdomsform, som desutom Läkaren försent oftast får behandla, anser jag att den Stevenska kur-metoden — i hela sin utsträckning — enast bör användas. Wenersborg den g:d2 September 1834. John Ouchterlouy. Med. Doktor. Redaktion har jemväl med gårdagens post fått emottaga tvenne andra skrifter angående koleran, den ena af Hr Doktor N. L. Ahlberg, som för närvarande vistas i Alingsås, och den andra af Hr Apoiekaren Forshell, åsyftande att besvara en mängd förfrågniogar, som skriftligen blifvit honom gjorda om detaljerna af hans kurmetod. Vi skole i morgon meddela dessa, 5. enlighet med hyad ofvanstående innebåller, har Hr Doktor Ouchterlony till allmänhetens tjenst sammanfattat sina föreskrifter i nedanstående PROMEMORIA: Koleran kan, likasom andra sjukdomar, med framgång bebandla; på mångabanda olika sätt, Efter min erfarenbet under denna epidemi, tror jag mig likväl böra rekora. ERE Jå FI U— — —— ———. -.