kovinstens uppstaplande t:ll nästa Riksdag; och man ser
ej otydliga sträfvanden att förmå oss till dyra Statslån,
under det man i red!iz, mea mindre väl betänkt upprik?
tighet, föreslår os; en högre allmän beyillning, än d ta
Rike sedan krigsåren någonsin vidkänts.
Sådan är nu vår ställning — och att riktigt lösa den
knut, som så många anledningar förenat sig att tilltrass-
la, är icke så lätt. D-1 synes omöjligt, om man ej i allt
lö:rycker sig ur sista Riksdagens svindel, och återgår till
1823 års system. Aprtager man detta, synes mig deremot
saken icke så svår. För Riksgäld:-Kantorets enskilta ut-
gifter behöfres, enligt Utskuttets Betänkande, på 5 år
3,612,000 Rdr, bvilket i händelse Rikets Ständer afslå de
cxtra anslagen för försvar-verket m. m. kommer att an-
senligt nedsättas. Detta belopp af skuld kan skötas, ge-
nome3 proc. låa, på sätt det skedde åren 1824 — 1828,
medelst ett enskilt kreiitiv för denna rörelse på Banken,
af en half million Riksdaler; och till ränta behöfves högst:
1:sta året 21,000 Rdr, 2:dra 42,000, 3:dje 63,000, 4:de
S4,000 och 5:te 165,002, hvartill säkerligen öfrerskotten å
allmänna beviliningen skulle blifva tillräcklige; tyiverk-
ligheten måste räntan kunna blifva vida mindre, då R.ks-
gälds Kontoret kan tillfälligt minska lånebeloppet med egz-
na kas amedel, samt med de öfyerskott, som ä öfrige be-
skattningstillarne komra ett uppstå.
Öfrer denna lånerörelse bör naturligtvis särskilt räk-
ning föras; och är jag öfvertygad, att liksom 18:18 års
Stänvder fanno blott en effektiv skuld af 35 von Rdr, då
man likväl år 1823 beslutat att utgifterna för kanaler m.
m. :hulle med omkring 1,800:,00v Rdr genom upplåning
b stridas, skola 1539 års Siänder säkert fiuna ett högst
ochetydligt deficit att betäcka; helst derest Riket: Ständer
ru äter, som vid 1823 års Riksdag, besluta, att Tullmed-
len, iiikh:t med allmänna Bevillaingen, direkte till Riks-
gäld-kont: ret må afl-mnas. Jag ant ållcer såle es om åter-
remiss af Betänkandet, och jag föreslår:
1:0 Att Rik:gälds-Kontoret må gexrom uppåning, emot
nämde Kontors obligationer, stälide på återbetalning vid
anferåran och löpande med 3 proc. ränta, eterhand och i
mån af behöfvet anskaffa de för Kexstorets euskilta utgif-
ter erfor: erlige niedel, till och med det år då rästa Riks-
dag sammanträder.
2:0 Åt upplåningen i allmänhet må verkställa: efter
de föreskrifter, som Stats-Utskottct äse alt i Reglemen-
tet för Riksgälds-Kontoret närmare bestämisa; i enlighet
med de år 1823 derför af Rikets Stän!ler stadgade grun-
der. i anlednicg af dåvarande Stats-iUtstoltets Betänkan-
de N:o 605.
3:o Ait ränlebotalvingen, under tiden, må utgå af öf-
ver kotten på allmänna Bevitlningen, cleraf andra Riks-
gäld:-Kontorets under händer hafvande me?el.
4:o Att särskilt räkning öfver detta lån kommer att fö-
vas, på del Rikeis Ständaer vid nästa Rik-dag må besluta,
huru med dess afbetalniog eller infrianio bör förbållas.
Tiilika föreslår jag: att ctt särskilt kreditiv på Rikets
Stärders Bank måtte intll ästa Ziksdag inedefvas ät
Ril gölds-Kontoret, af en half million Rdr, i och för
förvallnivgen af det 3 jrsc. lån, som på nu föreslagne sätt
af nämde kontor kommer att efterhand upptagas; och an-
håller jag alt Siats-Utskoltet i och för detta ärendes be-
bandlivg måtte med Binko-Utskottet öfzerlägea.
Många hördes förena sig i delta anförande.
Heurlin hade ett skriftligt anförande i samma anda
som Anders Danielsson. Viec Talman Jon Jonsson:
Genom Ständernas vid sista riksdag fattade beslut om un-
derstöd till Göta kanals fullbordan, äfvensom genem kost-
nader för karanlänsanstalter, har Riksgäldskontoret råkat i
behof och trångmål, samt dess kredit minskats. Till be-
täckande ntorets skuld måste således antingen lån upp-
tagas, eller bevillningen höjas. Jag förenar mig med Ån-
ders Danielsson derutinnan, att kreditiv å Banken skulle i
betydlig mån lätta Riksoäldskontorets negociationer. Hvad
ränteberäkningen vidkommer, bade viee Talmannen alltid
stridt för dess beräknaude endast till 3 proceni å Bankens
obligationer, men hans mening hade härutinnan alltid till-
hört minoritetens, Genom kreditiv på banken torde ock
räntan nedgå till nämde belopp. Hans Jansson var i
hufvudsaken ense med A, Danielsson, men ville e:inra om
Utskottets skäl att. föreslå godtgörandet af Riksgäldskonto-
reis skuld genr,m bevillning. Detta skäl har nemligen
Cj varit annat ip den a y, hvarmed man i allmänhet an-
sett statsskr xq Man har hyst farhåga för att, till lättnad
för ögonblj cket, kasta på kommande generationer förbindel-
er, hvilk: , de måhända skola hafva lika så svårt, som vi
uu, att uppfylla. Hade statslånsprincipen blifvit antagen,
radet ; iessutom troligt, alt för extra statsregleringen cett
redub? ot högre belepp blifvit föreslaget. Erik Persson
i ; lade Hans Janssons mening.
En mängd Utskottsbetän-
Pe aefleborgs län dela -
Et änkandet återremitterades,
ud en bitöllos utan diskussion. i
till Banko-Utskoitet remitterades en motion af
er Jonsson från Öland: att en skådepenning måt-
te präglas till minne af den vid innevarande Riks-
dag beslutade realisationen. Hans Jansson ansåg
dena motien för ticigt väckt. Det föreföll korom
lilsom att sjuvga segersåvger före segern. Följden
sf realisationen är väl äru problematisk; blr den
god. sem vi önska, så är det då först tid att tänka
på skådepenningar. Anders Danielsson, Nils Mäåns-
son. Lars Olsson cch Erik Ilansson fån Örebro
län m. fl. delade lika tanka med H. J:n son.
ec
RAPID LIT OT EST IA RI Pe
I
a