de senare ären bortförde kanoner kunde användas ull be-
styckning af denna fästning. F:ere hördes häruti instäm-
ma och blef denna punkt afslagen.
Åttonde punkten: För befästandet af Stockholms
avenyer till lands och sjös Utskottet, som afstyrkt
allt anslag för befästningen till lands, har deremot tillstyrkt
en summa af tillsammans 50,000 Rdr säväl till fortsättan-
de af försänkningsarbetena vil inloppet till Stockholm, som
till anskaffning af den för försvaret vid detta ställe erforderliga
bestyckning. Hrr Ekerman och Helsingius ansågo
denna summa böra beviljas, på det Stockholm, der så myc-
ket, för Biket dyrbart, är Sörvaradt, kunde försäkras emot.
fiendtlig öfverrumpling, samt ansåg Hr Helsingius attdet
ej var rätt af Utskottet att afstyrka anslag till Stockholms
befästande från landssidan. Her Arnberg, Hallgren
och Hahn talade för afslag, cnär försänkningsarbetet vid
Oxdjupet redan vore så fuibordadt, att grundt gåerde han-
delsfartyg endast med största svårighet kunde passera der-
igenom, hvadan följaktligen djupgående krigsskepp den vä-
gen ingalunda kunna komma fram, Her Limnelius och
Santesson yrka!le återremiss å betänkandet, hvilket ock ge-
nom votering beslöts,
Nionde och Tionde punkterne om. Karlstens istand-
sättande och Elfsborgs fästnings ombyggnad åter-
remilterades på af Hrr Santesson och Leffler gjorde an-
märkningar om nödvändigheten af iständsättande af desse
fästningar till skyddande af vår vestra kust och Göteborgs
handel. .
Elfte, Tolfie, Trettonde, Fjortonde, och Femtonde punk-
terne, hvaruti Utskottet afstyrkt anslagen till Matcriel
för Ingenieurs och Pontonnierkorpsen, virke till
Karlsborgs lavetage, uthusbyggnader vid A ndra
Gardelskassern cch Geirnisonssjukhuset, samt
Tyghusbygg nad i Koistiarstad biföllos.
Sluteligen hade Utskottet föreslagit, att af de 320,00 Rdr,
hvilka Utskoltet tillstyrkt Jör försvarsverket till lands,
skulle från och med det är nya Statsregleringen vidtager,
en femtedel, eller 104,000 Rdr, årligen anvisas att från Riks-
gäldskontoret utgå och öfverlemnas till Kong! Maj:ts Nå-
diga disposition, för att, till de uppsgifne ändamålen, till
faststäldt belopp användas.
Hr Sautesson föresleg, alt den summa, Rikets Ständer
kufde komma att till detta ändamål anslå, skulle fördelas
på scx år, på det att arbetena cj måtte behöfva inställas
af brist på anslagne medel vid nästa Lagtima Riksdags
början.
Som Stlåndet dels afslagit, dels å!erremilterat flere pu:k-
ter af betänkandet ansåg Ståvdet nägon åtgärd i detta hän-
seende nu ej behöfva vidtagas
Försvaret till sjös: Ståndet bitöll Utskottets afstyr-
kande af det begärda anslaget 455,000 Rdr till anskaffan-
de af kanoner, kulor, Angfartyg m. m. samt förbättrande
af Karlskrona Varf. -- Hr Santesson reserverade sig cmot
detta beslut.
Utskottet bar afstyrkt anslag till Fyrar och Båkar; men
tillstyrit upptsgande af ctt lan, genom Förvaltningen af
Sjöärenderna, samt anvisat till räocta och amortissemert
för detsamma de 9,333 1-3 Rir, som under 4:de Hufvud-
titeln blifvit uppförde, såsom ökad tilgång för Lvts- och
Båkväsenrdet.
Hr Hulm yrkade a!t 106,030 Rdr borde avslås till i-
ståadsättards af fyrar och båtar, erär af brist på sådana
årligen olyckor ech tupturer inträffa. Man borde ej vara
för mycket sparsam med anslag till produktiva ändamål,
och ett sådant är fyr- och båkinrättningen.
Hr Frodell önskade anslag till Fyr- och Båkanstalter-
na, men kunde alldeles icke gilla Utskottets tillstyrkande
cm upptagande af Jån till detta ändamål.
Hr San tesson upplyste, att Uteiftsafdelningen tillstyrkt
ett anslag af 50,000 Kidr, men att Utskottet, sedan det till-
styrkt anslag ät fästningarna, afslagit detta, hvarföre Tala-
ren yrkade återremiss.
Hr Miechel åberopade sin reservation, hvaruti han yttrat
sig anse, att ålminstone någon del af det begärda anslaget
bort beviljas.
Hr Ekerman hade på afdelningen tillstyrkt anslag till
detta ändamål, men ej kunnat förena sig med dem, som ön-
skat dess tillvägabringande genom lån, hvilka skulle inleda
oss på den förderfliga statsskuldsbaran. För upptagandet
af det af Utskottet föreslagna lån hade fyra särskilte me-
ningar sökt att inom Utskottet göra sig gällande, af hvilka
förslaget, att genom Förvaltningen af sjö-ärenderna tillväga-
bringa lånet, vunnit de tlesta anhängarne. Talaren trodde,
att, om lån skulle upptagas, sådant borde ske genem Riks-
gäldskontoret. -
Hr Halling kunde ej förena tig med dem, som vilja be-
reda tillgångar till dessa utgifter genom län, och förmoda-
dade cj, att sådane kunde genom bevillning anskaffas Skul-
le likväl låns upptagande blifva nödvändigt, trodde han
vara bäst att Riksgäldskontoret, såsom förut varit ölligt,
får sig ålagdt att upptaga lån inom riket.
HAr Hahn förerade sig med Hr Holm.
Hr Santesson yltrade, att, om Danske fyringsmedlen
blifvit rätt använde, så hade nu cj denna fräga uppstått;
men då detta ej skett, trodde talaren att en ringa
summa ej blefve tillräcklig att bota det onda, och en stör-
re summa kunde ej genom bevillning uttagas. Hr Santesson
trodde derföre det vara ett oundgängligt ondt, att för detta
ändamål upptaga Ian.
Hr Holm tillstyrkte, lika med Ir Halling, i den händel-
se en högre bevillning skulle för detta anslag behöfva anli-
tas, att Riksgäldskontorct bellre finge upptaga ett lån inom
landet.
Denna punkt återremitterades. on
Allmänna undervisningen.
Utskottet hade funnit det åt Normalskolan för Vexelun-
dervisningen ifrågaställde anslag böra, om det är oundgäng-
ligt, kunna med de å 10:de hufvudtiteln uppförde tillgån-
gar åstadkommas, hvadan denna pnukt af Kongl. Maj:ts nå-
diga proposition icke föranledde någon yUerligare åtgärd å
likets Ständers sida.
Denna Utskoltets tanka gillades af Ståndet.