de senare ären bortförde kanoner kunde användas ull bestyckning af denna fästning. F:ere hördes häruti instämma och blef denna punkt afslagen. Åttonde punkten: För befästandet af Stockholms avenyer till lands och sjös Utskottet, som afstyrkt allt anslag för befästningen till lands, har deremot tillstyrkt en summa af tillsammans 50,000 Rdr säväl till fortsättande af försänkningsarbetena vil inloppet till Stockholm, som till anskaffning af den för försvaret vid detta ställe erforderliga bestyckning. Hrr Ekerman och Helsingius ansågo denna summa böra beviljas, på det Stockholm, der så mycket, för Biket dyrbart, är Sörvaradt, kunde försäkras emot. fiendtlig öfverrumpling, samt ansåg Hr Helsingius attdet ej var rätt af Utskottet att afstyrka anslag till Stockholms befästande från landssidan. Her Arnberg, Hallgren och Hahn talade för afslag, cnär försänkningsarbetet vid Oxdjupet redan vore så fuibordadt, att grundt gåerde handelsfartyg endast med största svårighet kunde passera derigenom, hvadan följaktligen djupgående krigsskepp den vägen ingalunda kunna komma fram, Her Limnelius och Santesson yrka!le återremiss å betänkandet, hvilket ock genom votering beslöts, Nionde och Tionde punkterne om. Karlstens istandsättande och Elfsborgs fästnings ombyggnad återremilterades på af Hrr Santesson och Leffler gjorde anmärkningar om nödvändigheten af iständsättande af desse fästningar till skyddande af vår vestra kust och Göteborgs handel. . Elfte, Tolfie, Trettonde, Fjortonde, och Femtonde punkterne, hvaruti Utskottet afstyrkt anslagen till Matcriel för Ingenieurs och Pontonnierkorpsen, virke till Karlsborgs lavetage, uthusbyggnader vid A ndra Gardelskassern cch Geirnisonssjukhuset, samt Tyghusbygg nad i Koistiarstad biföllos. Sluteligen hade Utskottet föreslagit, att af de 320,00 Rdr, hvilka Utskoltet tillstyrkt Jör försvarsverket till lands, skulle från och med det är nya Statsregleringen vidtager, en femtedel, eller 104,000 Rdr, årligen anvisas att från Riksgäldskontoret utgå och öfverlemnas till Kong! Maj:ts Nådiga disposition, för att, till de uppsgifne ändamålen, till faststäldt belopp användas. Hr Sautesson föresleg, alt den summa, Rikets Ständer kufde komma att till detta ändamål anslå, skulle fördelas på scx år, på det att arbetena cj måtte behöfva inställas af brist på anslagne medel vid nästa Lagtima Riksdags början. Som Stlåndet dels afslagit, dels å!erremilterat flere pu:kter af betänkandet ansåg Ståvdet nägon åtgärd i detta hänseende nu ej behöfva vidtagas Försvaret till sjös: Ståndet bitöll Utskottets afstyrkande af det begärda anslaget 455,000 Rdr till anskaffande af kanoner, kulor, Angfartyg m. m. samt förbättrande af Karlskrona Varf. -Hr Santesson reserverade sig cmot detta beslut. Utskottet bar afstyrkt anslag till Fyrar och Båkar; men tillstyrit upptsgande af ctt lan, genom Förvaltningen af Sjöärenderna, samt anvisat till räocta och amortissemert för detsamma de 9,333 1-3 Rir, som under 4:de Hufvudtiteln blifvit uppförde, såsom ökad tilgång för Lvtsoch Båkväsenrdet. Hr Hulm yrkade a!t 106,030 Rdr borde avslås till iståadsättards af fyrar och båtar, erär af brist på sådana årligen olyckor ech tupturer inträffa. Man borde ej vara för mycket sparsam med anslag till produktiva ändamål, och ett sådant är fyroch båkinrättningen. Hr Frodell önskade anslag till Fyroch Båkanstalterna, men kunde alldeles icke gilla Utskottets tillstyrkande cm upptagande af Jån till detta ändamål. Hr San tesson upplyste, att Uteiftsafdelningen tillstyrkt ett anslag af 50,000 Kidr, men att Utskottet, sedan det tillstyrkt anslag ät fästningarna, afslagit detta, hvarföre Talaren yrkade återremiss. Hr Miechel åberopade sin reservation, hvaruti han yttrat sig anse, att ålminstone någon del af det begärda anslaget bort beviljas. Hr Ekerman hade på afdelningen tillstyrkt anslag till detta ändamål, men ej kunnat förena sig med dem, som önskat dess tillvägabringande genom lån, hvilka skulle inleda oss på den förderfliga statsskuldsbaran. För upptagandet af det af Utskottet föreslagna lån hade fyra särskilte meningar sökt att inom Utskottet göra sig gällande, af hvilka förslaget, att genom Förvaltningen af sjö-ärenderna tillvägabringa lånet, vunnit de tlesta anhängarne. Talaren trodde, att, om lån skulle upptagas, sådant borde ske genem Riksgäldskontoret. Hr Halling kunde ej förena tig med dem, som vilja bereda tillgångar till dessa utgifter genom län, och förmodadade cj, att sådane kunde genom bevillning anskaffas Skulle likväl låns upptagande blifva nödvändigt, trodde han vara bäst att Riksgäldskontoret, såsom förut varit ölligt, får sig ålagdt att upptaga lån inom riket. HAr Hahn förerade sig med Hr Holm. Hr Santesson yltrade, att, om Danske fyringsmedlen blifvit rätt använde, så hade nu cj denna fräga uppstått; men då detta ej skett, trodde talaren att en ringa summa ej blefve tillräcklig att bota det onda, och en större summa kunde ej genom bevillning uttagas. Hr Santesson trodde derföre det vara ett oundgängligt ondt, att för detta ändamål upptaga Ian. Hr Holm tillstyrkte, lika med Ir Halling, i den händelse en högre bevillning skulle för detta anslag behöfva anlitas, att Riksgäldskontorct bellre finge upptaga ett lån inom landet. Denna punkt återremitterades. on Allmänna undervisningen. Utskottet hade funnit det åt Normalskolan för Vexelundervisningen ifrågaställde anslag böra, om det är oundgängligt, kunna med de å 10:de hufvudtiteln uppförde tillgångar åstadkommas, hvadan denna pnukt af Kongl. Maj:ts nådiga proposition icke föranledde någon yUerligare åtgärd å likets Ständers sida. Denna Utskoltets tanka gillades af Ståndet.