Vid justefiogen på Riddarhuset af protokollsutdraget om 1 emiss af Regeringens proposition angående kolera-kreditivet, begärde Hr Crusenstoipe ordet, och afgaf et yttrande, hvaraf elt sammand:ag torde förijena anlöras: Som Koneal. Moajits nådiga proposition i ämnet blifvit remitierad, utan föregåätnde bordläggning, nödgades talaren begagna detta tillfälle, att framställa några anmärkningar, på hvilka ban önskade fästa Stats-Uiskottets uppmärksamhet. Det var hvarken emot sjelfva krediiivet eller beloppet deraf, han bade något att invända, Han hoppades, att lämpade detsamma efier Statsverkets tillgångar och omständigheternas kraf, och han ansåg till och med det vara bättre, att Regeriogen, dels ull anskaffande af meditamenter och läkare, m. m., dels till understöd för dem som blif-it värnlöse genom koleran, finge något för mycket än för litet. Men de emot yrkede har, att Utskottet såsom korektiver måtte föreslå, att ingenting af kreditivet finge användas på karantäcsanstalter och militära kustbevakningar, eiwedan erfareoheten visat, att dessa antingen voro ändamål:lö a, eller i alla fall ej skydGade, och talaren hoppades, att man tj måtte kasta bort ännu en half million på denna väg. Han åbesopade såsom ytterli: are stöd för sin mening, att kreditivet ej måtte få användas på militära anstalter, det kringsändande i lindet, som just i anledniovg af kolerar, ägt rum af Adjutenter, för att insrektera den civila administratioren: en metod, som grundlagen ej kände. och hvilken då den vore stridande mot all form, Riksens Ständer ) borde uppmuntra, genom tillåtelsen att begagna ifrågavaraude krediuv till dylika kostnadsersättningar.