tänkande N:o 204 skulle afgöras i sammanhang med det
föregående. a fo ds
Barko- Utskottets Betänkande N:o 30; eller jemknings-
förslaget avgåemde hufvudgrunderna för Bankens rörelse, I
6:e punkten anteg Ståndet Bunde-Ståndets redaktion: i
7 e funkten gillades Ridderskapcets och Adelns redaktions-
förslag: i 8:e punkten vidblef Ståndet sitt beslut. Ridd.
och Adelms irbjudviig, att fastighetslånen ur Banken skul-
le uppböra till förmån för bypoteksinrättningarne, afslogs.
Belåning af Armeers ackords-amortissementsfonder bevil-
jades till 3-4 af vanliga försäljningssumman under de 3
näcstföregående månaderne.
Preste-Ståndets Plenum d. 29 Aug.
Eftermiddagen.
Stats- och Ekonomi-Utskottens betänkande, som afstyr-
ker några åtgärder från Ständernas sida för enskilta span-
målsförlager, bifölls. Samma Utskotts betänkande N:o 22,
med tillstyrkande af en laglig undersökning om Halländske
kyrkohemmanens natur: Dr Björkman hade reserverat
sig mot detta beslut, både derföre att han ansåg undersök-
ningen fullkomligt öfverflödig och derföre att motionärens
skäl samt och synnerligen voro grundlösa. Han åberopade
sin reservation och i densamma instämde Prosten Astrand
jemväl; på den grund, att denna undersökning, liksom mån-
gen annan säkerligen lemnar intet annat resultat än blott
dryga kostnader. Prof. Bexell sökte bevisa med historiska
handlingar, att dessa hemman från långliga tider tillbaka
tillhört kyrkorna och yrkade derföre afslag å betänkandet.
Prosten Rosåön: tillhöra dessa hemman kyrkan, så hbehöf-
ver hon icke frukta denna undersökning; äro de åter icke
hennes egendom, så bör hon afstå dem. Utan denna un-
dersökning torde skriket härom icke tystna. Biskop af
Wingård instämde i de af Doktor Bexell framlagda bevis,
trodde att Halländskaförsamlingarna skulle draga ingen vinst
deraf att dessa hemman frånkändes kyrkorna. Huru skul-
le, i sådant fall, i denna fattiga landsort, kyrkorna under-
hållas och nybyggas? De vilkor, på hvilka kyrkorna utar-
rendera dessa hemman, äs o ingalunda tryckande,joch vill man se
exemplet på en Halländsk kyrkochemmansbonde, så må man
blott fästa sig vid motionären sjelf. Undersökningen är
fullkomligt öfverfiödig. Hvem skall förrätta den? Skall den
kanhända ske under tillsyn af kyrkornas och presterskapets
gamla vän, Kongl. Kammar-Kollegium? Hvem skall betala
denna undersökning? Icke måtte kyrkorna dertill kunna
s åläggas, och åboerne på dessa hemman lära väl icke åtaga
sig den. Undersökningen tjenar endast att väcka oro. Sta-
ten vinner intet, och kyrkan behåller sitt. Prosten Hall-
ström frultade, alt denna tvist icke låter slita sig, utan
den allmänna maktens mellankomst. år kyrkans och sta-
tens rätt mig kär, så är mig den allmänna rätlvisan ännu
kärare. Denna undersökning korde kyrkan icke behöfva
frukta; snarare se den verkställas, på det denna städse åter-
kommande tvistefråga en gång må vinna ett slutligt afgö-
rande. Prosten Mittag ansäg undersökningen ej allenast
obehöflig, utan ock olaglig. Då kyrkans besittningsrätt till
dessa hemman ej kan bestridas, så är denna u: dersökning all-
deles afvikande från det vanliga och lagliga procedere.
Prosten Hallbeck och Dr Grevillius förenade sig i
samma åsigt. Biskop Faxe ansåg saken redan så utredd
som den rmöjligen kan blifva. Likaså Prosten Stenham-
mar, som jemväl instämde i Dr Björkmans reservation.
Prosten Bergqvist ansåg denna undersökning på samma
sätt, som åboerna på: de under de sto a Skånska adeliga god-
sen lydande hemman begynte med att påstå: det vore för-
månligare för oss, om vi rådde om dessa hemman; vi önska
derföre en undersökning, om vi icke möjligtvis också kunna
äga besiltningsrätten. Betänkandet aftlogs.
Stats- Utskottets betänkanden N:is 223 — 229 samt 232 och
233 biföllos utan diskussion.
Lag- och Ekonomi-Utskottens betänkande N:o 13 afslogs,
N:is 16 och 17 biföllos.
5
Bonde-Ständets Pienum än 29 Aug.
De begärda tre millionerna i extra anslag.
(Stats-Utsk:ts Ul. N:o 203)
Hans Jansson från Elfsbores Lån hänviste till
Herrar Pet: ds ech Wearns stcmt sin egen vid Be.
tänkandet fogade reservation. I öfrigt frågade ban,
huruvida, då genom Riks-Stindens redan fattade
beslut ganska betydiiga summor komma att på or-
dinarie stat uppföras utöfver hvad vid sista stats-
2eg!eringen bevljades, det väl är mijlgt eller ens
tänkbart, att Folkrepre entanten kan med godt sam-
vete bevilja de ef Uiskot:et tillstyrkta xtra anslag,
helst under en tid, då men i landet ej hör annat
än olyckor? Talaren vikade på bushälning med
statens med.l, och trodde, att många behof då kun-
de fyllas med besparingarne , om man blott vlle
hera på det örat. Men bushållving ned stat med-
len ör icke vederbörar des svasa sida. I stället att
andra (och dit rika och mäktiga) stater börja tlän-
ka på, och ej bot tänka, utan wverkställa refor-
mer i sin administration och afsina försvarsenstal-
ier , ledande till lindring i folkets skatt bördor,
ropar men, i värt fattisa land, endast p ökade
anslag, och om sådana pietptioner tj tillfreds-
ställas , hotar man oss med samhällets upplösning
och undergång. Talaren hemställde, om detta vore
den sanna fosterlardskärleken, sor: så gick til väga?
Han ville ej längre uppehålla Stårdet med dessa
små tsamma betraktelser, utan yrkade blott, att Be-
tänkandet måtte punktvis föredragas , på det Stån-
det kunde bli i tillfälle att nu bifalla eller afslå
7 MN - . . . .-
ha rije ourcklilt sunt! phlon Ax AN Rnetennrdo Aneta
