het, maste tortjena Lortlez uppmarksamnet och handläggning, och kommer utan tvifvel att utgöra ett beständigt föremål för deras tankar och omsorger. Mina Herrar Deputerade af Portugisiska nationen ! Fi: ansministern skall göra eder underrättad om de allmänna fondernas närvarande ställnirg, cch de resurser, som fordras för satens vanliga cech utomordentliga utgifter. Eder tillhör att und-rsöka detta ämne, och alt sätta regericgen i stånd att uppfylla sina förbindelser. Ädle Pärer cch Herrar deputerade af portugisiska nationen! Jag fägnar mig af hjertat, med eder cch hela nationen, alt se vårt fädernesland återupprättadt, den konstitutionella Kartan satt 1 verksamhet, och Drottningens höga tron tryggad, samta t finna eder förenade kring densamma, färdiga att använda edra talanzer och eder fosterlandskärlek för att befordra dess glans, och att höja Portugisarne till den ställning, som höfves dem bland de hyfsade nationernes antal. Hvad mig sjelf angår, gör jag endast anspråk på äran att hafva satt mig 1 spetsen för ett så tappert och akttadt folk och naticnaiarr dn, samt att hafva samverkat med dem till upprätthållande af en ömt älsked och värderad dotters rättigheter, och en nations, hvilken gjort sig så frejdid 1 xeriden genom diss bjultemod i krig cch dess dygder i fred. Den ex:raordinira sessionen är öpprad, RIKSDAGSL. Preste-sStåndets plenum den 28 Augusti. BankoUtskottets Betänkanden N:iis 27 ech 28 biföllos, N:o 30 lades åter på bordet. Stats-Utskottets Betänkanden N:is 196, 197, 198 biföllos utan diskussion. MÖTESPASSEVOLANSEN. Vid Stats-Utsk:ts Betänkande N:o 1909, sem angår detta ämre, anförde Prosten Astrand: Att tillstyrka bifall till Grefve Horns motion, så vidsträckt sem han gjort den, är jag ej böjd för. Men vid sista Riksdag pålades rustoch rotehållare en kostnad, som de, enligt kontrakten, cj äro skyldige att bära: derföre skulle jag, för min del, för cn lättnad och eit godtgörande tillstyrka ett anslag på stat, så stort att Kongl. Maj:t till vapenöfningarne finge 3 Rdr per mar, på det sätt neml. att Rustoch Rotehållare betala 5 Rdr 24 sk., och 2 Rdr 24 sk. måtte utgå som statsanslag, emedan i Stats-Utskottet är cvident upplyst, att möteskostnaden ej bestiger sig högre än till 5 Rdr arsk. prman På dessa shäl yrkade Talaren återremiss. Doktor Lindahl förenade sig med Prosten Astrand, och ansåg det hafva varit väl, om Utskottet ingått i besvarande af Grefye Horns framställning, hvilken Talaren önskade, att Utskottet vid återremissen målte åläggas alt vedcarlägga. Belåtenheten med förra Stänpders åtgärd i detta fall vore icke allmän. Hans yttrande borde icke anses såsom något splittringsförsök eller någon skadlig mouvementsmandat. DomProsten Holmström ansåg vådligt att, för någon möjlig brist i formen, vilja upprifva förra Ständers beslut i denna fråga. Mycken orcda skulle derigenom uppstå, utom det att sådant vore just att splittra Regering cch Folk. Missbelå tenheten med den nya passevolansafgiften är endast några få individers, de der neg högt och ofta tillkännagifva silt missköje; men pluraliteten af Rustoch Rotchållare, viss2e Talaren, caligt den erfarenhet ban i sin ort förskaffat sig, är dermed fullkomligt nöjd. Doktorerne Engeström, Elfström och Grevillius samt Kommin. Dahlg1ien Ds ömde Prosten Åstrand: Det gläder mig att DomIFro ten Holmström har så lycklig erfarenhet; men så lycklig är jag icke. De af Rustoch Rotehållare, som få tillfälle alt framlägga sitt missnöje, äro Llolt de som vid Riksdagarne äro representanter. Vid 1812 års Riksdag sade Ständerne, att Kongl. Maj:t får uppgöra kontrakten med Rustoch Rethållarne: vid förra Riksdagen sade Ständerne: vi uppgöra sjelfye desse kontrakter och Rustsamt Rotchållare, de ha ingen talan. Derföre vore den af mig föreslagna åtgärd såsom cn försoning. Dr Björkman cch i DomProsten Holmström ansågo denna försoning hvila på nog vacklande skäl. Det vore ingalunda billigt att ålägga Rikets inbyggare i allmänhet en ny beskattning, blott till lättnad för en klass: ibland dem, neml. Rustoch Rotchållarne. Flere hördes bäri instämma. Prosten Hallström trodde också, att pluraliteten af Rustoch Rotchållare hellre betala 7 Rdr, än skicka matsäck. Då nu 21,000 Rdr fattas för Regementsn.ötenas hbå!lande, vore det än mindre skäl att linåra Rustoch Rotchållarne i en tunga, som i sjelfva verket icke är någon förökad börda Helt annat vore det, cm medlen skulle användas till så kallade större öfningsläger, Häru!i instämde D:rne H wasser cch Pettersson m. fl. Prosten Åstrand: Bristev, sem här omtsalas, är uppkommen deraf, att Regementsmötena hållas, efter som GeneralAdjutanten för Armåen vill hafva dem, cj sådane som de ursprungligen äro beräknade, Prosten Öhrnberg instämde hufvudsakligen med Prosten Holmström och var öfvertygad, att de fleste Rustoch Rotebåilare hellre betala dessa 7 Rdr, än skicka matsäck; det är otvifvelaktigt, alt detta är dem till vinst. Man kallar förra Ständers åtgärd en! orättvisa; mig vill det synas som skulle det vara en ännu slörre orättvisa, attlägga enskatt på medborgare, som med denna afgift hafva alldeles intet att görs. Prosten P. G. Svedelius delade Prosten Astrands åsigter. Rustoch Rotcehållarne hade vid förra Riksdagen blifvit försäkrade derom, att besparingarne skulle komma dem till godo. Främananda Bltojftar härda sl 4 kamma dem till last Och när