I förklara, ett det vägrat de begärda anslagen, i an-
I
I
I
2 fe va 2000 VO
att Centialfästnivgen ej uppkommit på miltäriska
grunder. Hen fann ej en planmässig hushållning
deruti, att stora summor användas till en fästning
i hjertat af riket, under det kanoner saknas till för-
svaret af Stcckholms avenyer. dr Grefven wille
medgifva Grefve Björnstjerna , alt Sverges försvars-
verk vore det minst dyra, men blott i det fall, om
man derigenom åstadkommit något försvar. - Han
yrkade återremiss, och fordrade att Utskottet borde
ledning af den fullkomliga brist på enhet det fun-
nit inom kiigsadminvistrationen. — Friherre Ehren-
borg anmärkte, att Stats-Utskottet medgifvit behof-
ven; men i fågan om beviljandet befunnit sig 1 en
synbar villrådigbet att finna skäl för afslag. Br
F;iherren sökte bevisa, att billigheten här fordrade
att, genom införande af ett statsskuldssystem, lägga
något af bördorna äfven på framtiden. Anslagen tull
reservbatterier, kastpjeser, fästningar m. rm. äro lika
mycket för framtiden som för samtiden. — G:refve
v. Platen talade för anslaget till sjöförsvaret, om
nödvändigheten af skjul för håtar och cisterner på
farlyg m. m. — Hr af Dalström anförde, i anled-
ning af Hr Dalmans yttrande om fästningar, alt han
ej kände någon enda författare, som ufstyrkt fäst-
ningar till ett lands försvar. Han talide om nyttan
af Siockholhas befästande, hvilket arbete han ifrån
.- segt - , . o o
början följt, och inlygade a!t ej, såsom någon pår
? , y3 i bh d Dn
stått, ett enda stycke deraf blifvit rascradt och för-
ändradt, uten att allt fortgålt enligt den från bör-
jan uppgjorda planen. Han frågade dem, som an-
ig befästningen åt landsid -höflig, om vi skulle
såg befäsningen åt landsidan obehöflig, om vi s e
lemna hufvudstadens tullportar öppnoe för en fram-
trängande fiende, semt visade, att försvaret äfven
på denna punkt kunde blifva nödvändigt. — FH. E.
Grefve Brahe kunde ej påminna sig, att, såsom Hr
J mn 52 ,
Dalman yttrat, Styrelsen förklarat, att hvad Stän-
0 , . . ) . -- . M
derne beviljat vid sista Riksdag vore tillräckligt. Ej
heller hade redogörel e saknats för hushållningen
(el
med medlen. Stats Utskottet hade snerare erhållit
för många än för få detaljer derom. Man hade an-
5 . . .
märkt, alt munderingarne ej ännu voro färdiga. Att
Krigs- Kollegium låtit klädet ligga , vore snarare ett
bevis rå omtanka, än det borde vara föremål för
,
) - : . . .
klencer. Munderingarne äro anslagne till framtida
-behof, och de borde ej ligga för att uppä:as af mott
och . mal.
Betänkandet återvemitterades.
Hr Dalmans i detta blad förut omnämde motixn
om användandet af de af Riksens Ständer, vid sista
Riksdag, anslagne medel till bevä:irgens beklädnad
remitterades till Stats- Utskottet, med anmärkningar
af H. E. Grefve Brahe cch Friherre Franc Sparre,
hvilken ansåg motionärens förslag just vara plan-
vidrigt och innebära misshushållvirg. Hr Dalman
deremot ansåg det vara angelägnare, att hafva bevärin-
gen brklöädd och öfvad, än att hafva kläden liggan--
de: i upplagen., . .. os ;
Grelye Frolich vwäcktejvid slutet af. detta plenum,
sin förut omnämda motion om spärrbingsanstalter-
nes mot koleran upphäfvande.
ee
Bonde-Ståndets Plenum d. 21 Aug.
O:cdföranden: Vice Talmannen Jon Jonsson.
Detta Plenum börjades med uppläsning af den
moion af Arders Danielsson, angående. folkskolors
inrättande, som infördes i Lö:dagsbladet.
Derefter. fös etogs Ekon. Utskottets: betänkande
(N:o 103) i anledning af motioner om åtskilliga för-
ändringar i författningarne rörarde bergs- och jern-
handterinvgen-i riket: — J. E. Jansson från Werm-
lands län vidrörde 7:de punkten af detta betänkan-
de, hvari tillstyrkt blifvit, det skola: BR; St. hos
Kongl. Maj:t yttra den önskan, att sådaha förän-
drade stadganden rörande mutsedlars utgifvande,
utmåls läggande samt jordsgarerätten i grufvor måt-
te i nåder meddelas, som med. vården öm ägande-
rätten i allmänbet är förenlig. Talaren vill,
att! då Urskottet — tillkännagifvit, det nuvaran-
de ; författningar i: ämnet irnefatta ett verk-
ligt förnärmande af andras rätt, detsamma äfven
hade boit uppgifva, hvari ett slikt förnärmande be-
står. Då ett-malmstreck upptäckes och inmutas så
bar jordägaren, efter nu gällarde författningar, 1ätt
att ingå till hälften eller mindre del i kostnaden
för: malmbrytningen, eller ock att alldeles icke deri
deltaga, och äger dessutom rätt till,ersättning efter
mätismanna ordom; — således ingen. förlust men
ofta fördel, Skulle åter, som Utskottet synes: åsyf-
ta, det få bero. påjordägaren, å hvars område malm-
a tillgång. upptäckes,. att brytning.verkställa-:eller ej;
Tr a all ARR re MM
