I förklara, ett det vägrat de begärda anslagen, i anI I I 2 fe va 2000 VO att Centialfästnivgen ej uppkommit på miltäriska grunder. Hen fann ej en planmässig hushållning deruti, att stora summor användas till en fästning i hjertat af riket, under det kanoner saknas till försvaret af Stcckholms avenyer. dr Grefven wille medgifva Grefve Björnstjerna , alt Sverges försvarsverk vore det minst dyra, men blott i det fall, om man derigenom åstadkommit något försvar. Han yrkade återremiss, och fordrade att Utskottet borde ledning af den fullkomliga brist på enhet det funnit inom kiigsadminvistrationen. — Friherre Ehrenborg anmärkte, att Stats-Utskottet medgifvit behofven; men i fågan om beviljandet befunnit sig 1 en synbar villrådigbet att finna skäl för afslag. Br F;iherren sökte bevisa, att billigheten här fordrade att, genom införande af ett statsskuldssystem, lägga något af bördorna äfven på framtiden. Anslagen tull reservbatterier, kastpjeser, fästningar m. rm. äro lika mycket för framtiden som för samtiden. — G:refve v. Platen talade för anslaget till sjöförsvaret, om nödvändigheten af skjul för håtar och cisterner på farlyg m. m. — Hr af Dalström anförde, i anledning af Hr Dalmans yttrande om fästningar, alt han ej kände någon enda författare, som ufstyrkt fästningar till ett lands försvar. Han talide om nyttan af Siockholhas befästande, hvilket arbete han ifrån .segt , . o o början följt, och inlygade a!t ej, såsom någon pår ? , y3 i bh d Dn stått, ett enda stycke deraf blifvit rascradt och förändradt, uten att allt fortgålt enligt den från början uppgjorda planen. Han frågade dem, som anig befästningen åt landsid -höflig, om vi skulle såg befäsningen åt landsidan obehöflig, om vi s e lemna hufvudstadens tullportar öppnoe för en framträngande fiende, semt visade, att försvaret äfven på denna punkt kunde blifva nödvändigt. — FH. E. Grefve Brahe kunde ej påminna sig, att, såsom Hr J mn 52 , Dalman yttrat, Styrelsen förklarat, att hvad Stän0 , . . ) . -. M derne beviljat vid sista Riksdag vore tillräckligt. Ej heller hade redogörel e saknats för hushållningen (el med medlen. Stats Utskottet hade snerare erhållit för många än för få detaljer derom. Man hade an5 . . . märkt, alt munderingarne ej ännu voro färdiga. Att KrigsKollegium låtit klädet ligga , vore snarare ett bevis rå omtanka, än det borde vara föremål för , ) : . . . klencer. Munderingarne äro anslagne till framtida -behof, och de borde ej ligga för att uppä:as af mott och . mal. Betänkandet återvemitterades. Hr Dalmans i detta blad förut omnämde motixn om användandet af de af Riksens Ständer, vid sista Riksdag, anslagne medel till bevä:irgens beklädnad remitterades till StatsUtskottet, med anmärkningar af H. E. Grefve Brahe cch Friherre Franc Sparre, hvilken ansåg motionärens förslag just vara planvidrigt och innebära misshushållvirg. Hr Dalman deremot ansåg det vara angelägnare, att hafva beväringen brklöädd och öfvad, än att hafva kläden liggan-de: i upplagen., . .. os ; Grelye Frolich vwäcktejvid slutet af. detta plenum, sin förut omnämda motion om spärrbingsanstalternes mot koleran upphäfvande. ee Bonde-Ståndets Plenum d. 21 Aug. O:cdföranden: Vice Talmannen Jon Jonsson. Detta Plenum börjades med uppläsning af den moion af Arders Danielsson, angående. folkskolors inrättande, som infördes i Lö:dagsbladet. Derefter. fös etogs Ekon. Utskottets: betänkande (N:o 103) i anledning af motioner om åtskilliga förändringar i författningarne rörarde bergsoch jernhandterinvgen-i riket: — J. E. Jansson från Wermlands län vidrörde 7:de punkten af detta betänkande, hvari tillstyrkt blifvit, det skola: BR; St. hos Kongl. Maj:t yttra den önskan, att sådaha förändrade stadganden rörande mutsedlars utgifvande, utmåls läggande samt jordsgarerätten i grufvor måtte i nåder meddelas, som med. vården öm äganderätten i allmänbet är förenlig. Talaren vill, att! då Urskottet — tillkännagifvit, det nuvarande ; författningar i: ämnet irnefatta ett verkligt förnärmande af andras rätt, detsamma äfven hade boit uppgifva, hvari ett slikt förnärmande består. Då ett-malmstreck upptäckes och inmutas så bar jordägaren, efter nu gällarde författningar, 1ätt att ingå till hälften eller mindre del i kostnaden för: malmbrytningen, eller ock att alldeles icke deri deltaga, och äger dessutom rätt till,ersättning efter mätismanna ordom; — således ingen. förlust men ofta fördel, Skulle åter, som Utskottet synes: åsyfta, det få bero. påjordägaren, å hvars område malma tillgång. upptäckes,. att brytning.verkställa-:eller ej; Tr a all ARR re MM