Ae PR Se SEA MV MM BMA ÖP AR. MM
larne, som talat för de begärda anslagen, yrkade för
sin del det begärda ansläget för allmänna arbeten,
hvarigenom beredes åt allmogen både arbetsför-
tjenst och arbetsskicklighet. Grefve Björnstjerna upp-
trädde. Han fann den förevarande frågan omfatia
en millitärisk och en fi anciel afdelning och ville
nu endast håila sig till den financiella. Friherre
Hermelin hade anfört, att han (Gr. B.) uppträdt
ssom ledare vid statsskuldssystemets införande. Fri-
herren hade, som det tycktes, anfört detta itadlan-
de mening, Hr Grefven, som uti ett af trycket ut-
gifvet arbete yrkat låneröre!sens öfverflyttande på
Riksgäldskontoret, hade ej velat införa et stats-
skuldssystem, utan ett fondsystem, ej nigot ondt
eller skadligt, utan ett positivt godt, ett system,
hvarigenom den immobila förmögenheten kuvde gö-
ras:mobil, och kunde Er Grefven lyckas deruti,
skulle han åt sitt namn j önska sig ett ärofullare
minne. Hr Grefven anförde förmånerve för landet
af bildandet af ett fondsystem, genom liner örel:ens
öfverflyttning, enligt hans förslag, på Riksgöldskon
ret. Man ville ej antaga detta. Svenska staten lik-
nade en lam, som ej kan nyttja sina bes, men vill
ej blifva botad: ty, tänker den, karvske ja sedar
springer för fort. Det föresligna fondsystemet har
et: nära sammanhang med vårt försvarsverk, hvar-
på vårt oberoende hvilar, och måste således af hvar-
je Svensk man behjertas, Man hade påstått, att ti-
den ejnu vore inne att begagna det; man borde upp:
skjuta dermed, tills beho
ec
r
vet sådant fordrade. Detta
vore, enligt Hr Grefvens, tanka lika falskt, såväl i
militäriskt som i financielt afseende. Huru lång-
samt allting går under våra närvarande former, der-
3 anförde Herr Grefven ett exempel, utan alt
ikväl vilja tadla Krigs-Kollegii emhbet mär. Hr
Giefven hade såsom General-Adjutont för armåeen
reqvirerat några ammunitionskärror, och för att få
dessa färdige, fordrades en tid af 9 år. S!som ett
nirmare exempel anförde han, att vid sistlidne
Riksdag hade Ständerne anslagit medel till armens
beklädnad, ochkläderne voro ej ännu färdige. Äf-
ven vore ett dröjsmål oklokt i finanrcielt afseende.
Det vore af erfarenheten bestyrkt, attett land, som
ej äger ett fondsystem, omöjligen kan erhålla lån.
De rika, ej skuldsatte, stateine uan statsskuldssy-
stem kunna ej få låna pengar annvorstädts än hos
de i skald fördjupade länderna, England och Hol-
land. Äga vi ej ett fondsystem i nödens stund, så
finnes ej annan utväg än att göra bankosedlar, det
må förbjudas så mycket man vill. Ägde vi ett
fendsystem, så hade vi för Bankens garanti ej be-
hof af utländskt lån ech kreditiv. Vi skulle då
inom landet kunna erhålla pergar. Utskottet sä-
ger att vi ej äga tillgångar. Vi skulle äga tillräck-
lige, om vi lade skatt på kolonialvaror, om vi be-
skat!ade bränvinet. Man hade anfört de stora kost-
naderne för vårt försvarsverk. : Hr Grefyven påstod
derenmiot, att vårt försvarsverk, i jemförelse med an-
d-a länders vore det minst dyra. Vårt beskattnings-
väsende deremot är det mest tryckande i Europa,
gerom dess ojemna fördelning, och: derigenom att
det i synnerhet tryckerBjordbruket. Vi ägaett Ban-::
ko- och ett finansverk, hvilka befinna sig i. samma
ställning som Paschan af Egypten, som öfvertagit
hela hbandelsrörelsen. Ville man såsom. Hr Grefven .
föreslagit genom fondsystemet. göra ..den immobila
för mögenheten mobil, så skulle tillgångar finnas. så
val för försvaret, som för handeln och närirgarne,
Hr v. Hartmansdorff yrkade, att man nu tillde
extra anslagen måtte bevilja hvad man afprutati de
ordivarie.. Friherre Boije, L. ville endast, bålla sig
till Utskottets principer, och behandlade Utsk. med
mycken stränghe!, påstående att det med liknöjdhet
behandlat Sverges försvar. I afseende på Grefve
Frölichs yttrande, att begagna skatternes vägrande
sisom ett korrektiv mot Styrelsen, frågade han,
om missnöjet med styrelsen bör, vid frågor om
Sverges försvar, gälla mera än fäderneslandet?
Hr Dalman golkände de grundsat:er, som ledt
Utskottet alt göra besparingar. Tydligen bevisa-
des, att styrelsen ej uppgjort någon duglig plan,
derigenom, att styrelsen ej vid sista Riksdag begär-
te hvad som fordrades, utan då trodde ,sig hafva
rog. Talaren yrkade, att inga nya anslag till be-
kof, de må skimra under hvad benämningar
som helst, böra beviljas förr än styrelsen visar, att
en hushållät med dem den fått. Han ogillade
planen med. fästningsbyggnaderne; .ty den senare
krigshistorien visar ej någon fastning, som : frälsat
ett land. Den visar deremot, att fienden ganska, väl,
går förbi fästningarne, och. intager landet. . I.afse—,
ende på de af Grefve Björnstjerna anförde, exempel,