öfver våra frusna sjöar och sålunda undvika befäst-
ningarne.. Men om man medgifver, att Stockholms
belägenhet är denna årstid mindre förmånlig för
försvaret, så göra dock befästningarne äfven då sin
stora nytta, alldenstund de inskränka fiendens an-
fallspunkter till vågra få, till hvilkas försvar all
aktiv kraft kan koncentreras, Det torde dock kun-
na antagas som tämligen säkert, att en fiende ej
vågar utsätta sig för vådorna af elt vinterfälttåg i
Sverge, utan att der förut hafva fått fast fot nära
gränsen, emedan han i annat fall blefve allt för
mycket beroende af o.äkra transporter från eget
land. På vår östra gräns är Stockholm den enda
punkt, som vore tjenlig att konsolidera en prelimi-
när eröfring, och äfven af detta skäl finner man,
huru nödvändigt det är att vi sjelfva försäkra oss
om dess oqvalda besittning. — Den åter som på-
står, att det aktiva försvaret är det enda använi-
bara för dess betryggande, han säger med andra
ord: att bufvudstaden genast måste åt fienden upp-
gifva. Ty huru tänka sig möj!igheten att, med
någon sannolikhet af framgång, möta fienden utan-
för Stockholm, reed de få truppar som i hast kun-
na hopsamlus )) — och vore det än möjligt att,
mot fiendens krigsvana skaror, der våga en hufvud-
batalj, oaktadt inga befästningar funnos att replie-
ra på, endast för att frälsa Siockholm, så spelade
man ett högt spel, ty Sverges öde berodde måhbän-
da af dess utgång! —
Se der åter hvad som torde kunna betviflas,
att on fiende på andra sidan hafvet skall kunna
hicna arfalla en punkt belägen 3 dagsmarscher
ia utllandet, utav att man sjelf hunnit samla till-
räcklise trupper. Vi skulle med mer skäl kun-
na säga : att, är det så illa, att Stockholm blott
som fistaing kan försvaras, så bör det ej längre
vara hbufvudstad. Då må man ej tala om dess
vigt, såsom strategisk punkt till Mälarebassinens
försvar; ty, som en fierde måste mindre kuuna
imedhinna dess befästande och mindre betrygga
dess försvar, än vi sjelfve borde kunna det, är
den ju då lika lätt återtagen. Hela dess vigt är
då dess bufvudstadsvatur, och den är ju flyttbar.
Man håller ju nu stundom öfninzgsläger här på
2 å 15,000 man, och flottan öfvas i 2 månaders
mestadelen till ankars i Stockholms och Tull-
gans skären. Bör man då ej kunna hålla tvup-
par samlade 9 a 14 dagar före fientliga anfallet:
iler hafva vira fiender ecsamt inne konsten att
sörama sina stridskrafter och låta härvar flyga
tll vårt anfall, utan att vår minister på stället
skude veta och hirna säga os s något om de rö-
relser som dertil! erfordirade Red. Anm.)