de till rörelsen bretyrlligt större än något annat lands), men derersot. så mysket kännbarare bristen på rörliga kredirmeriel. . . Det är ett misstr.g att tro, det penningestockens förökning, det må vara genom sedelemission eller utsläppninsg af sil fvermynt, nånsin förmår afbjelpa hvad nu kallas gemenligen penningebrist Hos. eo reglevad affärsman kan pensningebehofvet ej vara annat :än tillfölligt, och detta uppstår derigenom att dess påräknvade fordringar ej ordentligt inflyta. Om b.an kunde använda blott en ringa del af dem i betalning, så skulle all förlägenhet upphöra. En botkfordran är hososs ett dödt kapital, intill dess der. är förfallen, och oftast långt derefter. Perscner med 100.000 Rdr fordringar i sina böckrer kuvna ej derpå regociera en skilling, utan måste underkasta sig förödmjukelsen, att, vid behof att pdiskomtera, begära en eller tvenne vänners borgen, för att få låna. En sådan artighet måste reciproceras, och deraf uppkomma ofta kännbara förluster. Kautionssystemets oiyckliga inflytande inom fäderneslandet ligger i öppen dag, och man hoppas att hvarje vän af staga i penningeväseade och kredit skall söka mwedverka till dess afskaffande. Sverge ensamt bland civiliserade länder bibehålder ärenu det gamla bokskuldsystemet, och saknar inrikes vexlar. Deras införande har under närwaracde Riksdag blifvit projekteradt, men behandlingen af denna vigtiga fråga, de deremot väckte besynverliga grundlösa farhågor och det relativt Tinga intresse, hvarmed saken biifvit omfattad inom det: Stård, som det egentligen tillhört genomdrifva den, visar beklapligen att man, under jemmerrop öfver penningeförlägenhet och penningeoreda, fortfarande förskjuter det enda verksamma medel deremot, hvars natur och verkningssätt man ej en gång vårdat sig om att studera. Man söker motarbeta stränga exekutionslagar, för att hjepa den lånebehöfvande. Hvilken vilifarelse! Just derigenom stänger man för honom atvägen att få låna. Man har fixerat en maximiränta. af sex procent, och stöiopler med vanheder den, som låter betala sig högre; allt till skydd för den stackars låntagarez. Erfarenheten har dock visat, att denna lag, denna löjliga fördom, utgör en rikedomskälla för egentliga procentare i ordets fulåste mening, och beröfvar mången låntagare resurser. Det gafs en tid, då vexelkursen ej tilläts gå utöfver en viss point, och ännu påminner man sig, huruledes denna förhastade mesyr verkade tvert emot syftningen. Alla vexelslut skedde under hand, av och prejeriet flick då först fria tygla; ingen förlorade gerpå så mycket som vexeltagarne, till hvilkas stydd kursfixering sades vara påbjuden, liksom räntebestämmelsen för låntagarne. På de orter, der räntan r fri, t. ex. i Hamburg, stiger den någon gång till :12.å 15 procent, men faller deremot ofta under 3 procent. Vinst framlockar der, som vid all handel, konkurenter, och täflan är säkraste medlet mot höjda pretentioner. För dem, som ej äga eller. veta förtjena kredit, skall penningebrist urder alla förhållanden bli en obotlig sjukdom; men för alla affärsmän, måne om uppfyllandet af ingångne förbindelser, skola de strängaste exsekutions-lagar vara välkomne. Författaren till dessa reflexioner uppmanar de Herrar, hvilka inom ett eller annat Stånd yttrat och sökt sprida farhågor mot Lagen för inrikes vexlar med full vexelrätt? eller mot frigifvande ) af penningeräntan, att publikt framlägga grunderna för deras betänkligheter, på det allmänheten måtte få tillfälle stadga en opinion i dessa för vår hantdel och näringar vigtiga äninen, af hvars behandling ;