na beredas. — Häri förenade sig J. Svensson och
J. Andersson från Jönköpings Län, WNils Magnus-
son från Kalmare Län. — Strindlund hade väl i
Utskottet bifailit dess mening, men då, genom Bon-
deståndets sista plenidag fattade beslut rörande an-
slagen för Post- och Tullverken, det nu visar sig,
att utvägar finnas äfven till de behöflige ansla-
gen för allmänna beväringen, utan bevillningens ö-
kande, ville han bifalla den åt lektorerna af A. Da-
nielsson — föreslagna löneförhöjning. — Ståndet
beslöt, att ett anslag af 1,200 Riksdalev årligen
skall beviljas till löneförhöjning åt tre lektorer
vid Krigsakademien, med 400 Rdr åt hvardera Teo-
logie - lektorn, såsom innehafvande Solna pastorat,
samt yngste lektorn undantagne.
17:de punkten, om anslag för kavalleri- och artilleri-
hästars remontering och skoning m. m. lades ad acta.
18:de punkten, om tillökning i anslaget för armåens
materiel — Strindlund framställde svårigheterna deraf
att medgifva beväringsmanskapet sjelf skaffa sig mundering.
Denna bör vara enahanda så till form som finhet för alla.
Yrkade till beväringsmanskapets beklädnad 54,000 Rdr, d.
ä. ungefär 3 Rdr åt hvar man, att på; stat uppföras; men
talaren påstod deremot, att den summa af 70,000 Räår för
armeens matericl, hvilken Stats-Utskottet i förevarande
punkt tillstyrkt, måtte bli afslagen. Häruti instämde en
mängd ledamöter. — Rutberg, N. Månsson, A. Dani-
elsson m. fl. trodde att någon minskning äfven kunde ä-
ga rum i de föreslagna 54,000 Rdr till beväringsmanskapets
beklädnad. — Votering begärdes, hvars resultat blef, att
Ståndet afslog de af Stats-Utskottet projekterade 70,000 Rdr
för armåens materiel, och beviljade ctt årligt anslag till nä-
sta Riksdag af 45,000 Rdr till beväringsmanskapets bekläd-
nad; i följd hvaraf frågan om de af K. M. äskade g0,000
Rdr, till förstärkande af armeens materiel, förfaller.
19:de punkten, om sättet för beväringsmanskapets be-
klädnad, afslogs.
Vid 20:de punkten, om anslag för indelta armeens
vapenöfningar, hemställde Vice talmannen Jon Jons-
son, huruvida ej Ståndet kunde trygga sg vid Hans
Mej:ts bepröfvade omdöme om nödvändigheten af
dessa öfningar, och således äfven af anslag dertill.
Det är ej obekant, att passevolansmedlen, icke äro
tilkäckliga för vapenöfningarne, och då nu tillfälle
gifves att genom statsanslag fylla en sådan brist,
är det ej särdeles betänksarmt att sådant afslå. —
Fråga kan i annat fall väckas om passevolansens
höjning. Talaren ville icke pårtå, att medstånden
skola, emot Bondeståndets besridande, dertill sam-
tycka; men, tiliade han, jag hemställer till hvar
och en af mina medbröder, om sådant likväl icke
ligger inom möjlighetens gräns. I fall så skulle
ske, hvem är det då, som kommer att betala va-
penöfningarne? Ingen annan än jordbrukaren, som
synes hafva nog af den börda, hvilken redan
trycker honom. Yrkade derföre bifall till det be-
gärda anslaget. — I lika syftning talade P. Jonsson
fr. Öland. E. Person fr. Elfsborgs län hade emotbe-
tänkandet i denna del blott den anmärkning, att Utskot.
medgifvit, det medel till större lustläger finge tagas af
passevolanskassans besparingar. Talaren ansåg dessa be-
sparingar böra betraktas som rust- och rothållarnes en-
skilta egendom. I öfrigt yrkade E. Person bifail till
betänkandet N:o 81 i denna punkt. — Nils Måns-
son från Skåne trodde anslaget för armeens vapen-
öfningar vara onödigt, derest med passevolansmed-
len hushållades, ty dessa kunde lemna betydliga
öfverskott. Såsom bevis anfördes Skånska Dragon-
regementet. Der bestås, yttrade Talaren, för en
häst en tunna hafre och 20 lisp. hö, fastän mötet
räcker blott 77 dagar, då hästen af höet blott får
å 10 skålpund om dagen, hvadan det, som till
utfordring bestås, bör vara tillräckligt, i fall tiden
för vapenöfningar i ännu flera dagar utsträcktes.
Yrkade bifall till betänkandet N:o 81. — Enahande
mening yttrades af Th. Nilsson, Jöns Jönsson, T.
Månsson och Per Nilsson från Skåne, Erik Hans-
son från Örebro, P. Jönsson från Jönköpings län m.
fl. — En mängd yrkade bifall till betänkandet N:o
81 i denna punkt; som ock af Ståndet beslöts.
21:a punkten, om anslag för exercissqvadroner och
exerciskompanmier, aåfslogs. 22—25 punkterna bi-
föllos.
:, Slutligen, i anledning af Rutbergs sista plenidagen i
frågan om tredje hufvudtiteln gjorda skriftliga framställ-
ning, beslöt Ståndet, det skulle R. St. hos K. M. anhålla,
att K. M. täcktes, efter föregången noga undersökning af
sakkunnige personer, låta upprätta förslag till de indrag-
ningar ech besparingar å tredje hufvudtiteln, sam kun-
na finnas tjenlige och lämplige, och samma förslag vid nä-
sta riksmöte öfverlemna till R. St., hvilka då icke lära un-
derlåta att, i afseende derå, vidtaga de åtgärder, hvartill
förekommande omständigheter och vården om rikets säker-
het kunna föranleda.
sew
STOCKHOLM
pp