Elfström. Dr Grevillius ogillade Utskottets beslut,
och ansåg att hela af det Kongl. Maj:t begärda an-
slag för materielen och beväringen borde beviljas.
Fördelarne af den föreslagna provincialdrägten kun-
de talaren ej inse cch bestridde dem. Den
så mycket omtalade esprit de corps skulle derige-
nom mycket falla. Om ej bela summan beviljas,
måtte åtminstone de 354,000 Rdr bifallas. Dom-
Prosten Heurlin förenade sig med Prosten Sten-
hammar och upplyste, att i förråden ej finzes mer
än 10,000 munderingar, men inga kappoter för be-
väringen; hittils har det gått an, med nu varande
anslag, ty behofven hafva blifvit ifrån början af-
hbjelpta medelst de från England år 1814 erhållna
subsidier. Emedan talaren var öfvertygad derom,
att Sverges försvar måste grundas på beväringen,
biföll han de nu föreslagna 54,0co Rdr. Härutijno-
stämde Biskop Thyselius, Prostarne Afzelius, Bjur-
sten och Bergqvist, Doktorerne Nibelius och Gre-
nander. Prosten Mittag biföll äfven anslaget, men
utan vilkor, så att medlen skulle ställas till Kongl.
Maj:ts disposition, äfven för materielen. Dr Björk-
man och Prosten Åstrand ansågo anslaget va-a ett
af de vigtigaste, men att medlen borde taga: af be-
sparingar, som på andra ställen skulle kunna gö-
ras. Dr Lindahl förmodade dem kunna tagas af
de ökade tullmedien. I afseende på provinsdrägter-
na instämde talaren med Dr Heurling ty derigenom
skulle, bland annat godt, äfven förekommas ettut-
ländskt snitt på kläderna. På Prosten Stenhammars
anmärkning beslöts, att 54,000 Rdr skulle beviljas,
men med det vilkor, att de användas till bevärin-
gens beklädnad. Utskottets förslag att å stat upp-
föra 70,000 Rdr afslogs således. Vid 1g:de punk-
ten angående beväringens beklädnad och isynnerhet
Dom-Prosten Heurlins förslag om inrättande af en
passevolans-kassa äfven för denna, begärde Kommi-
nister Dahlgren af Utskottets ledamöter upplyst,
buruvida någon vinst skule för staten uppkomma
senom antagandet af förslaget? eller om icke möjli-
sen en förlust voreatt påräkna? Dom-Prosten Heurlin:
Detta kan icke på förhand bestämmas. Det är all-
tid oklokt att samla i förråden större partier afså-
dane persedlar, som förlora sig äfven under det att
de ligga obegagnade. Reparatiorer, vändningar m.
m. sådant, ökar ej i ringa mån kronaus utgifter
för förråden. Om också någon liten förlust bäraf
möjhgtvis skulle uppstå för kronan, så skulle den
likväl uppvägas af fördelarne i andra fall, När
KrigsKol!legium upphandlar klädet, så stannar för-
tjensten hos några få fabrikörer; om allmogen sjelf
fick bereda sina söners beklädnad, så skulle vinsten
blifva. mer jemnt fördelad och penningarne lättare
tillflyta landsorterne ifrån hufvudstaden, dit de
alitid strömma, men nu ganska trögt derifrån åter-
så, — Biskop af MWingård instämde med Kommi-
nister Dahlgren, men ville ej sätta sig emot Dom-
P;osten Heurlins ide, som är mer lysande än den
blifvande drägten. Prosten Bruzelius ansåg : hugst
problematiskt om någon vinst skulle kunna uppstå.
Prosten Åstrand trodde det bestämdt bli vinst; ty
om passevolansen utgör 3 Rdr bko årligen, så blir,
på I år, för hvilken tid en mundering beräknas att
racka, detta endast 24 Rdr; och för detta pris kan
väl ingen tro, att kronan nu har: hvärje sådan. Om
ett hastigt behof skulle påkomma, får beväringen
ändock gå ut med egna kläder, om nemligen nå-
gon, mer än 1:sta klassen uttoges. Derföre bäst att
de i aid vänjas dervid. Ideen är så vigtig, att den
måste antagas. Prosten Hallström fruktade att
peningarne, som på detta sätt skulle lemnas till be-
väringsyvglingarne, af dem möjligen kunde så använ-
das, attkläderna blefve föräldrarnas rena förlust. Ön-
skade att mar i en underdånig skrifvelse ville hos K.
Maj:ts anhålla om anställande af försök i smått.
Dr Ruus framstä!lde, såsom något tvifvel om verk-
ställbarheten af förslaget, den frågan: huru skulle
man under ett, en längre tid fortgående krig, för-
hålla sig med manskapets beklädnad? Prosten Mit-
tag åberopade hvad han förra gången ämret före-
var, talat deremot, och trodde att blott få af all-
mogen skulle gå ia derpå. Med Dom-Prosten Heur-
lin förenade sig Prosten Ahlqvist, Dr Lindahl,
Prof, Agardh, som ansåg förslaget fullkomligt öf-
verensstammande med ideen afnationalbeväring, och
Prosten Berggvist m. fl. Punkten bifölls, och Dr
Grewvillius reserverade sig deremot, emedan han an-
såg förslaget om passevolansen overkstälibart. — 20:de
punkten, angående äskade anslag af 85,000 Rdr för
indelta armeens vapenöfningar. Domros eo Holm-
sråäm åberonade hvad han yttrat, då ämnet förra