Elfström. Dr Grevillius ogillade Utskottets beslut, och ansåg att hela af det Kongl. Maj:t begärda anslag för materielen och beväringen borde beviljas. Fördelarne af den föreslagna provincialdrägten kunde talaren ej inse cch bestridde dem. Den så mycket omtalade esprit de corps skulle derigenom mycket falla. Om ej bela summan beviljas, måtte åtminstone de 354,000 Rdr bifallas. DomProsten Heurlin förenade sig med Prosten Stenhammar och upplyste, att i förråden ej finzes mer än 10,000 munderingar, men inga kappoter för beväringen; hittils har det gått an, med nu varande anslag, ty behofven hafva blifvit ifrån början afhbjelpta medelst de från England år 1814 erhållna subsidier. Emedan talaren var öfvertygad derom, att Sverges försvar måste grundas på beväringen, biföll han de nu föreslagna 54,0co Rdr. Härutijnostämde Biskop Thyselius, Prostarne Afzelius, Bjursten och Bergqvist, Doktorerne Nibelius och Grenander. Prosten Mittag biföll äfven anslaget, men utan vilkor, så att medlen skulle ställas till Kongl. Maj:ts disposition, äfven för materielen. Dr Björkman och Prosten Åstrand ansågo anslaget va-a ett af de vigtigaste, men att medlen borde taga: af besparingar, som på andra ställen skulle kunna göras. Dr Lindahl förmodade dem kunna tagas af de ökade tullmedien. I afseende på provinsdrägterna instämde talaren med Dr Heurling ty derigenom skulle, bland annat godt, äfven förekommas ettutländskt snitt på kläderna. På Prosten Stenhammars anmärkning beslöts, att 54,000 Rdr skulle beviljas, men med det vilkor, att de användas till beväringens beklädnad. Utskottets förslag att å stat uppföra 70,000 Rdr afslogs således. Vid 1g:de punkten angående beväringens beklädnad och isynnerhet Dom-Prosten Heurlins förslag om inrättande af en passevolans-kassa äfven för denna, begärde Komminister Dahlgren af Utskottets ledamöter upplyst, buruvida någon vinst skule för staten uppkomma senom antagandet af förslaget? eller om icke möjlisen en förlust voreatt påräkna? Dom-Prosten Heurlin: Detta kan icke på förhand bestämmas. Det är alltid oklokt att samla i förråden större partier afsådane persedlar, som förlora sig äfven under det att de ligga obegagnade. Reparatiorer, vändningar m. m. sådant, ökar ej i ringa mån kronaus utgifter för förråden. Om också någon liten förlust bäraf möjhgtvis skulle uppstå för kronan, så skulle den likväl uppvägas af fördelarne i andra fall, När KrigsKol!legium upphandlar klädet, så stannar förtjensten hos några få fabrikörer; om allmogen sjelf fick bereda sina söners beklädnad, så skulle vinsten blifva. mer jemnt fördelad och penningarne lättare tillflyta landsorterne ifrån hufvudstaden, dit de alitid strömma, men nu ganska trögt derifrån återså, — Biskop af MWingård instämde med Komminister Dahlgren, men ville ej sätta sig emot DomP;osten Heurlins ide, som är mer lysande än den blifvande drägten. Prosten Bruzelius ansåg : hugst problematiskt om någon vinst skulle kunna uppstå. Prosten Åstrand trodde det bestämdt bli vinst; ty om passevolansen utgör 3 Rdr bko årligen, så blir, på I år, för hvilken tid en mundering beräknas att racka, detta endast 24 Rdr; och för detta pris kan väl ingen tro, att kronan nu har: hvärje sådan. Om ett hastigt behof skulle påkomma, får beväringen ändock gå ut med egna kläder, om nemligen någon, mer än 1:sta klassen uttoges. Derföre bäst att de i aid vänjas dervid. Ideen är så vigtig, att den måste antagas. Prosten Hallström fruktade att peningarne, som på detta sätt skulle lemnas till beväringsyvglingarne, af dem möjligen kunde så användas, attkläderna blefve föräldrarnas rena förlust. Önskade att mar i en underdånig skrifvelse ville hos K. Maj:ts anhålla om anställande af försök i smått. Dr Ruus framstä!lde, såsom något tvifvel om verkställbarheten af förslaget, den frågan: huru skulle man under ett, en längre tid fortgående krig, förhålla sig med manskapets beklädnad? Prosten Mittag åberopade hvad han förra gången ämret förevar, talat deremot, och trodde att blott få af allmogen skulle gå ia derpå. Med Dom-Prosten Heurlin förenade sig Prosten Ahlqvist, Dr Lindahl, Prof, Agardh, som ansåg förslaget fullkomligt öfverensstammande med ideen afnationalbeväring, och Prosten Berggvist m. fl. Punkten bifölls, och Dr Grewvillius reserverade sig deremot, emedan han ansåg förslaget om passevolansen overkstälibart. — 20:de punkten, angående äskade anslag af 85,000 Rdr för indelta armeens vapenöfningar. Domros eo Holmsråäm åberonade hvad han yttrat, då ämnet förra