merafinnas. Också hade Konuägenf endast enligt Riksens Ständers beslut år 1810. haft rätt salt. använda besparingarne. Talaref yrkade ätt man måtte nyttja klara ord, ty de som nyttjades vid sista riksdag hade ej gjort tillfyllest. Ordet förklara ansåg han vara lika bestämdt som ordet besluta, och nästan bättre. H. Ex. Grefve af Wetterstedt ansåg sig uppmanad att taga ordet. Såsom Konungens rådgifvare borde han stå på de Kongl. prerogativerna; men tvekade dock ej att uttala sin åsigt. Han trodde ej att någon taleman härå kunde grundlagsenligt vägra proposition, men ville dock ej att man skulle nyttja stötande ord, hvarföre han biföll Friherre Ehrenborgs senaste redaktionsförslag. Grefve Cronhjelm afstod ifrån sitt redaktionsförslag, i anledning af Statsministerns, emot Friherre Cederströms rakt stridande, opinionsyltring. Ridd. och Adeln fören2de sig deruti, att man i likhet med Presteståndet skulle i den underd. skrifvelsen nyttja ordet förklara, samt dessutom, enligt Hr v. Hartmansdorffs anmärkning borttaga ordet bestämda, alldenstund obestämda statsanslag ej finnas. Uti ett uti Betänkandet 212 tillagdt moment till 4:de punkten föreslår Utskottet, att vid de Embetsverk och korpser, sora sedan sista Riksdag blifvit reglerade med högre aflöningsstater, än de af Rikets Ständer fastställda, må fortfarande, så länge tjemsternas nu varande innehafvare qvarstå, det högre aflöningsbeloppet få tillgodonjutas, och skilnaden deremellan och den gamle staten, såsom hittills skett, utgå af de på hufvudtitlarne uppkommande besparingar. Hr af Billbergh yrkade afslag på denna hemställan. De dispositioner regeringen gjort borde fortfara, såsom vidtagne med stöd af regeringers grundlagsenliga rätt, och alldenstund Ständerne ej kunna upphäfva ett regeringens beslut till förfång för tredje man, som ernållit fullmakt på sin lön. Hr Dalman instämde med Hr Billbergh i yrkande af afslag, ehuru på helt olika grunder, då det af honom yrkade afslag: skulle sätta Styreisen i saknad af alla tillgångar för de nya tjenstemänvens aflöning. Han kunde ej föreställa sig, att ordinarie stater blifvit grundade på besparingarne, emedan Regeringens rätt att disponera öfver besparingarne ej kunde sträcka sig längre än från en till en annan Riksdag. Grefve Cronhjelm gillade hvarken Hr Billberghs eller Hr Dalmans åsigt. Han yrkade bifall till Utskottets förslag. Regeringen kunde ej kompromcettera sig inför sina tjensteriän, och för att honorcra sina fullmakter, skulle hon tvingas att åter tillgripa besparingar, och då hade vi vid nästa Riksdag andra akten qvar. Vi böra vara nöjde att hafva lagt ett korrektiv för framtiden, Den läropennirg vi utgifvit för att få den nya principen faststälid, vore jemt så mycket som regleringen kostar. Hr Cederschjöld instämde med Grefve Cronhjelm Utskottets medelväg vore den bästa. Friherre Akerhjelm talade om nödvändigheten af de civila embetsverkens organisation; hvad de militära angick hade han deri ej deltagit. Friherren föreslog borttagandet af orden så länge tjensternas nuvararde innehafvare qvarstå, samt utbyte af på sätt hittills skett emot tills vidare. Hr v. Hartmansdorff yrkade afslag på samma grunder som Hr af Billbergh. Hr Dalman visste, att man kallas Jacobin, då man ej vill ingå på konsiderationssystemet, men vidhöll ieke destomindre sin tanka. Det vore styrelsens egen skuld, om den blefve komprometterad inför tjenstemännen. Som man bäddar, får man ligga. Han ville dock göra ett undantag vid Kammar-Rätten, vid hvars organisation ingen anmärkning blitvit hos R. St. framställd, och som varit föranledd af BR. St;rs begäran, angående embetsverkens reorganisation. Grefve Cronhjelm erinrade, att han vid alla tillfällen visat sig hata konsiderationssystemet, men han ville ej likasom tvinga styrelsen, att, för att ej gifva sig dementi, handla mot ett Rikets Ständers beslut, Den af Utskottet föreslagna medelvägen: vore den bästa att qväfva tvistefröct. Ytterligare talade för Utskottets förslag Hr Cederschjöld, samt för Friherre Åkerhjelms, Hr Lefren, Hr vy. Hohenhausen, samt jHr Billbergh, hvilken afstod från sitt förslag. Den derpå anställda voteringen utföll med 25 röster för Utskottets och 3 för Friherre Akerhjelms förslag. Slutligen bifölls Utskottets förslag i betänkandet N:o 212 att BR. St. må i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t. ville vara i nåder betänkt på en förändrad organisation af dessa verk och stater, hvarigenom de förut varande tillgånsarne må finnas tillräcklige, eller, om någon förhöjning deri blifver af nöden, uppskjuta regleringens definitiva fastställande, till dess rikets nästkommande St. blifvit i tillälle att af förslaget taga kännedom och. yttra sig om anviandet af den i anslaget erforderliga tillökning. Ietemw———— ———-—-Under Bondeståndets plenum: den 30 Juli föreom ingen intressantare diskussion. Ståndet fann godt att yifalla BevillningsUtskottets Betänkande i anledning af verkställd granskning af posttaxorne; samma Utskotts Beänkande angående stämpling af spelkort; Stats-Utskottets förslag till liqviderande af Riksgälds-Kontorets skuld vid 834 års slut; samma Utskotts utlåtande om fortfarande nslag till Ulldiskontfondens förstärkning; Statssamt EkonomiUtskottens utlåtande i anledning af väckte moioner om åtskilliga nya Provincialläkares tillsättande; Lagech Ekonomi-Utskottens utlåtande argående gårdfa