merafinnas. Också hade Konuägenf endast enligt
Riksens Ständers beslut år 1810. haft rätt salt. an-
vända besparingarne. Talaref yrkade ätt man
måtte nyttja klara ord, ty de som nyttjades vid si-
sta riksdag hade ej gjort tillfyllest. Ordet förkla-
ra ansåg han vara lika bestämdt som ordet besluta,
och nästan bättre. H. Ex. Grefve af Wetterstedt
ansåg sig uppmanad att taga ordet. Såsom Ko-
nungens rådgifvare borde han stå på de Kongl.
prerogativerna; men tvekade dock ej att uttala sin
åsigt. Han trodde ej att någon taleman härå kun-
de grundlagsenligt vägra proposition, men ville dock ej
att man skulle nyttja stötande ord, hvarföre han
biföll Friherre Ehrenborgs senaste redaktionsför-
slag. Grefve Cronhjelm afstod ifrån sitt redak-
tionsförslag, i anledning af Statsministerns, emot
Friherre Cederströms rakt stridande, opinionsyltring.
Ridd. och Adeln fören2de sig deruti, att man i lik-
het med Presteståndet skulle i den underd. skrif-
velsen nyttja ordet förklara, samt dessutom, enligt
Hr v. Hartmansdorffs anmärkning borttaga ordet
bestämda, alldenstund obestämda statsanslag ej fin-
nas.
Uti ett uti Betänkandet 212 tillagdt moment till 4:de punk-
ten föreslår Utskottet, att vid de Embetsverk och korpser,
sora sedan sista Riksdag blifvit reglerade med högre aflö-
ningsstater, än de af Rikets Ständer fastställda, må fort-
farande, så länge tjemsternas nu varande innehafvare qvar-
stå, det högre aflöningsbeloppet få tillgodonjutas, och skil-
naden deremellan och den gamle staten, såsom hittills skett,
utgå af de på hufvudtitlarne uppkommande besparingar.
Hr af Billbergh yrkade afslag på denna hemställan. De
dispositioner regeringen gjort borde fortfara, såsom vid-
tagne med stöd af regeringers grundlagsenliga rätt, och
alldenstund Ständerne ej kunna upphäfva ett regeringens
beslut till förfång för tredje man, som ernållit full-
makt på sin lön. Hr Dalman instämde med Hr Billbergh
i yrkande af afslag, ehuru på helt olika grunder, då det af
honom yrkade afslag: skulle sätta Styreisen i saknad af al-
la tillgångar för de nya tjenstemänvens aflöning. Han kun-
de ej föreställa sig, att ordinarie stater blifvit grundade på
besparingarne, emedan Regeringens rätt att disponera öfver
besparingarne ej kunde sträcka sig längre än från en till
en annan Riksdag. Grefve Cronhjelm gillade hvarken
Hr Billberghs eller Hr Dalmans åsigt. Han yrkade bifall
till Utskottets förslag. Regeringen kunde ej kompromcet-
tera sig inför sina tjensteriän, och för att honorcra sina
fullmakter, skulle hon tvingas att åter tillgripa besparin-
gar, och då hade vi vid nästa Riksdag andra akten qvar.
Vi böra vara nöjde att hafva lagt ett korrektiv för fram-
tiden, Den läropennirg vi utgifvit för att få den nya
principen faststälid, vore jemt så mycket som regle-
ringen kostar. Hr Cederschjöld instämde med Gref-
ve Cronhjelm Utskottets medelväg vore den bästa.
Friherre Akerhjelm talade om nödvändigheten af de ci-
vila embetsverkens organisation; hvad de militära angick
hade han deri ej deltagit. Friherren föreslog borttagandet
af orden så länge tjensternas nuvararde innehafvare qvar-
stå, samt utbyte af på sätt hittills skett emot tills vi-
dare. Hr v. Hartmansdorff yrkade afslag på samma
grunder som Hr af Billbergh. Hr Dalman visste, att man
kallas Jacobin, då man ej vill ingå på konsiderationssyste-
met, men vidhöll ieke destomindre sin tanka. Det vore
styrelsens egen skuld, om den blefve komprometterad inför
tjenstemännen. Som man bäddar, får man ligga. Han vil-
le dock göra ett undantag vid Kammar-Rätten, vid hvars
organisation ingen anmärkning blitvit hos R. St. framställd,
och som varit föranledd af BR. St;rs begäran, angående em-
betsverkens reorganisation. Grefve Cronhjelm erinrade,
att han vid alla tillfällen visat sig hata konsiderationssy-
stemet, men han ville ej likasom tvinga styrelsen, att, för
att ej gifva sig dementi, handla mot ett Rikets Ständers
beslut, Den af Utskottet föreslagna medelvägen: vore
den bästa att qväfva tvistefröct. Ytterligare talade för Ut-
skottets förslag Hr Cederschjöld, samt för Friherre Å-
kerhjelms, Hr Lefren, Hr vy. Hohenhausen, samt jHr
Billbergh, hvilken afstod från sitt förslag. Den derpå an-
ställda voteringen utföll med 25 röster för Utskottets och
3 för Friherre Akerhjelms förslag.
Slutligen bifölls Utskottets förslag i betänkandet N:o 212
att BR. St. må i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t.
ville vara i nåder betänkt på en förändrad organisation af
dessa verk och stater, hvarigenom de förut varande tillgån-
sarne må finnas tillräcklige, eller, om någon förhöjning deri
blifver - af nöden, uppskjuta regleringens definitiva fast-
ställande, till dess rikets nästkommande St. blifvit i till-
älle att af förslaget taga kännedom och. yttra sig om anvi-
andet af den i anslaget erforderliga tillökning.
Ietemw———— ———-—--
Under Bondeståndets plenum: den 30 Juli före-
om ingen intressantare diskussion. Ståndet fann godt att
yifalla Bevillnings- Utskottets Betänkande i anledning af
verkställd granskning af posttaxorne; samma Utskotts Be-
änkande angående stämpling af spelkort; Stats-Utskottets
förslag till liqviderande af Riksgälds-Kontorets skuld vid
834 års slut; samma Utskotts utlåtande om fortfarande
nslag till Ulldiskontfondens förstärkning; Stats- samt
Ekonomi- Utskottens utlåtande i anledning af väckte mo-
ioner om åtskilliga nya Provincialläkares tillsättande;
Lag- ech Ekonomi-Utskottens utlåtande argående gårdfa-
