haiva vunnit, och än ytterligare tror s:g komma att skör-
da. På upplyste Domare verka icke heller byarken skryt
eller trotsiga ord. Dem tillkommer en lugn pröfning och
samvetsgrann tillämpving af Lag; hvarom jag äfven i det-
ta mål är säker.
Ifter denra nödig ansedda förklaring i afscende å allt
hvad Hr Kapten Lindeberg anfört utöfver ämnet, går jag
att till besvärande närmäre upptaga hvad Hc Kapten till
sitt försvar åberovat.
I sådan afsigt har Hr Kaptenen framkommit med före-
bärandet, att de såsom brettslige i hans skrift anmärkte
ttranden och omdömen ej skulle röra Konungens Höga
erson, utan enaast allmänna Regering:åtgärder, öfrer
hvilka, såsom i Tryckfrihetslagen icke undantagne, det,
lika -å väl, som öfver hvarje annat ämne, som utgör före-
mal för mensklig kunskap, skulle, enligt samma Gruad-
jag, stå hvarje författare fritt att kungöra sina tankar ges
nom tryck, cch i följd deraf med Hka, om ej mera skäl,
uti sktrift, såsom varande ett framställningssätt mindre ot-
feniligt än det förra.
Lika litet, sora jag vill bestrida den hvarje Svensk
medborgare uti Tryckfribetslagen tillförsäkrade rättighet,
att fritt, således äfven ogillande, genom tryck eller skrift
ytira sina tankar äfven om Högsta Styrclsemaktens åtgär-
der, lika litet kan jag dock, emot nämde Grundlags be-
stämda janchåll och idten af den konstitutionella sam-
hilisinrättningen i allmärhet, — som i sig innebär fri-
het, men ej sjelfsvåld, — frångå att denna yttranderätt,
lika så väl då den rörer Högsta Styrelsersaktens åtgärder,
som hvarje annat allmänt eller enskilt förhållarde, kan
missbrukas och att dessa missbruk kunna blifva straffba-
ra. Man må dock, med apledning häraf, icke tro, at
min mening är, det hvarje i tryck eler skrift fram:täldt
ogiilande yttrande eller kKlandrande omdöme om Regerin-
gens åtgärder ovilkorligen i sig innebär brott emot Ko-
nungens Majestät, derföre, alt det omfattar ämnen, i hvil-
ka ionungens Höga vilja ingått såscm bufvudsaklig be-
ståndsdel. Nej! Då först öfvergår det cffentliga klan-
dret af Regeringens åtgärder till Majestätsbrott, när dcr-
med förena siz otillständiga yttranden. och omdömen om
Konungens Höga personlighet, och vrångsinta förnedran-
de uppgifter om låga motiver hos Konungen sjelf vid Sty-
relseätgärdernas vidtagande. WVidröres icke Konungeus
Höga Person eller sådana förhållanden, som omedelbarli-
gen afse Högstdensamme, så iuträtfar icke brott emot Ko-
pungens Majestät; men det tilläfventyrs ohöfviska och för-
närmande i de fällda yitranderne måste då anses vara
riktadt emot dem, som i Stats-Bådet tillstyrkt de klan-
drade Regeringsåtgärderne, eller emot den Embetsman,
som genom Expeditionernas kontrasignering gifvit Kongl.
Maj:ts Beslut grundlagsenlig betydelse och kraft. Sådana
förgripliga yttranden, eburu de ej innefatta brott emot
Konungens Majestät, äro likväl icke ansvarsf:ie inför La-
gen. Tvertom måste med Grundlag och Allmän Lag va-
ra öfverensstämmande, att då, enligt desamma, hvarje Le-
damot i den lägsta Rätt blifvit tillförsäkrad skygd för
smädelse och förolämpning i och för tjensteutöfningen,
samma skygd måste vara utsträckt äfven till Ledamöterne
af Konungens Stats-Råd i och för utöfningen af deras vig-
tiga kall. Straffet för denna sistnämde förbrytelse igen-
finnes ock i 18 Kap. 8 5 Missgerningsbalken, jemförd med
60 Kap. samma Balk.
y
Pp
t
Hr Kapten Lindeberg har missförstått, eller, troligare,
ej velat förstå Advokat-Fiskals-Embetets anmärkningsme-
morial, då han påstår, att deri blifvit såsom Majestäts-
brott karakteriserade några spridda uttryck, som af ho-
nem i förklaringen blifvit utdragne ur. de af mig från den
åtalade skritten citerade ställen, såsom t. ex. att den Kgl.
Teatern är till vinst för Konungen, ätt den är ett mo-
nopolium, och att åtskilliga af Kongl. Maj:t rörande den
Kongl. Teatern vidtagne åtgärder skulle vara stridande
emot Regerings-Formens 57, 76 och 77 SS.
I dessa yttranden, i och för sig, ehuru de äro sannings-
löse och synbarligen framställde i afsigt att förvilla den
oerfarne och lättrogne, ligger. visserligen icke något så
beskaffadt brott, och detta är ej heller af mig påstådt.
Nej! först då dessa uttryck sammanbindas med det före-
gående och det efterföljande i den åtalade skriften, och
detta allt betraktas i hela sitt sammanhang, upptäckes af
en hvar genast och utan möda hvad som i densamma ut-
gör brottet emot Konungens Majestät.
En framställning derom, ehuru visserligen för Kongl.
Hof-Bätten öfverflödig, torde dock, om ej för annat, åt-
minstone för Hr Kapten Lindebergs skull, vara af nöden.
Efter det nemligen Hr Kapten Lindeberg uti nu åtala-
de skrift fästat Rikets Ständers Justitie- Ombudsmans upp-
märksambet derpå, att Kongl. Maj:t, genom Nådig Reso-
lution den 13 Oktober 1832, afslagit Hr Kaptenens under-
dåniga ansökning om tillåtelse att få här i bufvudstaden
inrätta en Teater, bvilket afslag hån förment vara lag-
stridigt, icke i och för sig, emedan Hr Kaptenen erkänt
den Kongl. Maj:t i Grundlagen tillagde ekonomiska lag-
stiftningsrätten, utan (enligt en bögst egen, Hr Kaptenen
troligen ensam tillbörig deduktionsförmåga) derföre, att
i St.ckholm då förut fanns en teater, som, efter hvad Hr
Kaptenen förmenade, skulle vara Konungen sjelf tillhörig,
och hvilken, genom herörde, Hr Kaptenen förvägrade til-
låtelse att anlägga em amnan, förvandlades till ett emot
Regerings-Formens 60 stridande monopolium till vinst
för Konungen, bar Hr Kaptenen, sedan han i avledning
deraf med sällsperd djerfbet förklarat, att Konungen så-
ledes till förmån för denna sin teater förbjuder andra
teateranläggningar, ja till och med förnekar nödställda
personer att till räddning undan bungersnöden eller tig-
garstafven i nägon sal uppföra små teaterstycken, och
att Hr Kaptenen ej kunde förstå, att Konungen, som för-
nekar andra hvad ban tillåter sig sjelf, handlar konsti-
tutionsenligt, samt derefter, genom de mest förvrängda
kombinationer och falska slutföljder, sökt bevisa att den
Kongl. Teatern vore till vinst för Konungen, ej
dragit i betänkande att öppet tillkännagifva: att, för
att betrygga och öka denna vinst Konungen för-
bjöde den Svenske Medborgaren att ingå någon täflan med
Jaana QOQIA Taren TT 4 oo a Bo ee mm — I KPA CC