nen, yttrade han, att man, då en Hof Rätt
skapades för Friherre Ehrenborgs räkning, sade,
att detta skett af favör. Hela Skånska Hof-Rätten
borde väl ej duka under derföre, att en ung man
der blef president. Grefve Frölich trodde sig, så-
som i yngre åren varande tillförordnad Lagman,
kunna lemna några upplysningar i ämnet. Han an-
såg bästa sättet att utrota rättegångar vara, att lå-
ta parterne få snart rätt. Man vädjar nu till Lag-
mäansrälterne, ty man föraktar adertonskillingen och
vill låta vederparten vänta. Han önskade, att detta
första steg af det liberala partiet ej måtte bli det
sista försöket att få en ny förbättrad lag. Friher-
re Raab upplyste Hr Tham, att förslaget till ny
syn finnes upptaget på pag. 22 af betänkandet. Hr
Strussenfelt fann nödigt upplysa, att han ej varit
med, då denna fråga förevar i Utskottet. Han ön-
skade, att denna refersa måtte uppskjutas, för att
stå tillsammans med en allmän. Äro instan-
serne få, så cå ärenderre väl fortare i de lägre,
men desto långsammare i de högre, och ingenting
vore vunnet i afseende på tiden. Vittnen skulle hä-
davefter svårligen kunna höras vid andra instan-
sen. Han instämde med dem som yrkat iterre-
miss. Grefve Mörner, C. G. emnrade att
domstolsrre böra vara inrättade dill de rätt-
sökandes förmån. Vid: Lagmansrätterna kan all-
mogen sjelf infinna sig, nu måste genom svårighe-
ten att infinna sig eller hålla ombud vid hofrätter-
ne den fattige ofta afstå från den rättvisaste sak.
Ean ville att Lagmansrätterne skulle bibehållas och
hållas flere gånger om året. Frih. Boije Z. uibröt
ånyna emot det sig så kallande liberala partiet. Till
liberalism hörer tolerans; men detta veta våra
liberala ej af. Man börjar nu med att afskaffa
Lzgmansrätterne, sedan införer man permarenta Hä-
radsrätter, och då först kommer trätlystnaden i
sitt högsta flor. Han ville att Högsta Pomstolen
borde vara en kassationsdomstol, ej en instans. Hr
v. Hartmansdorff ansåg 3 instanser i civila mål
vara nog, likasom i broitmål. Han trodde det va-
ya ett misstag, då Konungens Högsta Domstol blef
en instans. Provinserne komma att lida genom Lag-
mansrätternes borttagarde. Det vore nödigt att i
hvarje ort fiones en öfverrätt. Han yrkade afslag
eller återremiss af betänkandet. Grefve Cronhjelm
erkände, att han tillhörde ett parti, det nemligen,
som hade förkärlek för den gamla lagen och just
derföre yrkade han 3 instanser, hvilken privcip
uttalat sig i 1734 års lag. Han såg ej någon o-
beqvämlighet uppstå för allmogen genom lagmans-
rätternes upphörande. Vid dessa föres rättegån-
gen skriftligen; allmozens förmån, att der utföra
sin talan är således blott en chimöre. Han an-
märkte, att vittnen ej afhöras vid Hof-Rätt. Hvad
Frih. Boije anfört om passionernas lugnande trodde
han ej på. Vi hafva exempel att de ej lugnas hvar-
ken af tidsutdrägt eller ålder. Hr v. Riben upply-
ste, alt allmogen från hans ort anbefallt sin Riks-
dagsman, att söka utverka lagmans-rätternes afskaf-
fande. Hr Dalman erinrade om Friherre Boijes in-
tolerans för alla de satser, som ej äro Hr Friher-
rens, så länge de ej äro det: Friherre Boije IL.
hänvisade dem, som anfört Bondeståndets och All-
mogens enhälliga opinion, På Bonden Lars Hanssons
reservation inom Utskottet. Denna bonde, yttrade
Frih., är så upplyst, att han känner skilnaden e-
mellan hvad man har försökt och hvad man ej: för-
sökt. I sin reservation säger han: Jag kan ej fin-
va orsaken till den föreslagna förändringen i andra
skäl, än blott ett trånande efter något nytt. Fri-
herre Ehrenborg anförde ytterligare sina grunder
för Lagmansrätternas borttagande. Det är ej rätts-
enligt, att en person skall döma öfver hvad en
annan dömt; det är ej rätt att hafva 4 instanser i
stället för 3, och af dessa 4 bör den borttagas, som
är irrationelt organiserad. Att allmogen sjelf vid Lag-
mansrätterne utförer sin talan, hörer till undantagen.
Redan vid 1800 års riksdag väcktes motion om Lag-
mansrätternes borttagande. Då var ej ännu någon ny
lag påtänkt, cch dertill kunde således ej nuvarande
partisinne Vara skuld. Hr Dalman anmärkte, att
Bonden Hans Hanssons reservation föga bevisade
t åndets opinion, och hemställde hvad
vigt man kurde fästa vid denna opinionsyttring,
då samme Bonde ibland andra skäl för Lagmans-
rätternes bibehållande anför följande: att ordina-
rie Lagmannen i Bohus lärs och Vikarnes Lagsaga
är, enligt Hvitfeldska donationen, Jemte Länets höf-
ding och Biskop, kurator öfver Kongl. och Hvit-
feldska stipendii-inrättningen i Göteborg och Bohus
emot . Bondest