I I del) samt att, på de högst få ställen, der lokala svårigheter sådant ovilkorligen påkallade, denna lega finge förböjas ända till 36 sk. för milen. På de: ställen åter, der entreprenad icke kan åstadkommas ensamt mot förmånen af den förhöjda legan, bortle de skjutsskyldige, för? befrielse från denna skyldighet, sämmanskjuta det ytterligare: tillskott, antingen i penningar eller varor, som för entreprenadens betingande kunde erfordras. Det torde vara så mycket billigare, att de skjutsskyldige vidbäonas ett sådant tillskott, som skjutsningsskyldigheten ostridigt är ett åliggande för dem, och de följaktligen böra erlägga någon afgift för befrielsen derifrån. U:skottet finner icke heller obilligt, hvarken att landets innevånare i allmänhet, då de resa, kormma att bidraga till det vigtiga ändamålets befordran, genom kostnaden af en ökad skjutslega, ej heller att staten derföre får vidkännas den högre utgift för embetsresor, som häraf appstår; men deremot anser Utskottet det blifva ett oeftergifligt vilkor, att förhöjning i skjutslegan, utöfver den nuvarande, endast må beviljas på de orter, eiler inom de skjntsdistrikt, der entreprenader genom frivilliga kontrakt blifvit tillvägabragte, och följaktligen skiutsskyldigheten i sitt närvarande skick upphörer. Att deremot förhöja skjutslegan i allmänhet och utav detta bestämda förbehåll, skulle vara att befordra det så mycket öfverklagade skju:sbesvärets bibehållande och att missleda hemmanshrukarens begrepp om verklig fördel af sin arbetskraft, samt derjemte, att försvåra entreprenad:rs tillvägabringande. Man bör således fast hellre begagna det, kanske aidrig mer återkommande, tilifället, att medgifva denna förmån, såsom ett uteslutande vilkor för att på en gång beI fordra den tvungna skjuts-prestationevsfupphörande, och det fiivilliga åtagandet af skjutspings-bestyret. En allmän tillökning i skjutslegan utan undantag skulle dessutom möjligen föranleda appstegring i den leza eller de vilkor, som för feror eller fo:rslingen af varor vanligen betingas; hvilket Utskottet tror skola förekommas, om tillökning endast medgifves all äga rum för entreprenadskjuts till resandes fortskaffande, emedan härigevom utmärkes förutsättningen af den grundsats, att man ansett sådan skjuts, der hbästaroe alltid måste vara till hands för detta ändamål och der for!skalfningssättet är skyndsammare, böra betalas högre, än en tillfällig fo:sl ng, som verstalles efter sarskilt öfverenskommelse, och vanligen sker långsammare, Likaledes bör man häs vid icke förbise ett annat vigtigt ändamål, som med denpa fråga står 1 ett oskiljaktigt sammanhang, — Get neraligen, att de redan började forvagns-iorättningarne icke må motverkas, medelst det fgamla skjutsväsendets bibehåll-nde och uppmuntran, hvar:genom nämde inrättningar, såsom Icke vinstgifvande, men väl förbundnve :med stora svårigheter och uppoffringar, skulle upphöra, och sålunda ett återgående af civilisationen på denna väg ovilkorligen inträffa. I Utskottets tanka hafva forvangs mratiningarce, såsom verksamma rnriedel för öfver: gången till: ett förbättrad skjutsväsende, gjort sig förtjente af nationens uppmärksamhet och deltagande, och böra på lämpligt sätt uppmuntras och unde: stödjas, hvarcm allt Utskottet framdeles i detta betänkande amnar att särskilt. sig utlåta; och anser sig nu endast böra tillägga, det Utskottet antagt, såsom vilkor för möjligheten af? skjutsningsbesvärets upphäfvande under nuvarande förhållanden, ej allenast att skjutsningsbetytet öfserlåtes på frivilliga entreprerader, mot En dem beviljad förhöjning i legan, och, i vissa fall, af tillskott från de skjutsskyldige, utan äfven att, i sammanhang härmed och såsom ledande till det. gemensamma .ändamålet, forvagnsinrättningar må befordras. Sedan Utskottet sålunda tramställt dessa grunder för vinnandet af ifrågavarande ändamål, utbeder Utskottet, att; i afseende på de förberedande åtgärderoe och verkställigheten af frivilliga entreprenader för resandes fortskaffande, få vördsamt afgifva ftöljande förslag: (Slutet följer). ULLMARKNADEN I NORRKÖPING. Få ANGER HS FO Hp ReESST FSS SEN