till ett bestämdt !oremal, erhålla de en kralt
33stadkomma ett nit, som icke finnes hos den en-
skilte individen, och ej en gång kan uppnås i de
inrättningsr, som bero af Statsmakten. De enskil-
ta välgörenhetsanstalterna hafva blott ett föremål
att vårda; de vända all sin håg till att på bista
sätt befordra dess intresse; och som de personer,
hvilka förestå dem, frivilligt åtagit sig detta värf,
kona de en ökad uppmaning att nitiskt fullgöra
sina uppdreg, hvartill de dessutom än mer lifvas af
den täflan, som uppkommer genom fleras sträfvan-
de till samma mål, och af den uppmärksamhet. all-
mänhbeten på dem fäster, förvissade att i dess gil-
lande och loford finna en ytterligare belöning för
sina arbeten och uppoffringar, hvilken, ehuru min-
dre ren än den, som hämtas af medvetandet att
hafva gagnat sina medmenviskor, likväl för de fle-
sta har en icke obetydlig vigt. De, som af förtro-
endet kallas att förvalta sådane inrättningar, bemö-
da sig vanligen att utmärka sin förvaltningstid ge-
nom att göra dem i högsta mån gagneliga och tör
framtiden bestående, samt använda derföre till det-
2 ändamåls vinnande ofta mera omtanka än till
skötande af sina egna affärer. Ofta begagna de det
förtroende och inflytande, de hos sina medborgare
äga, att förmå dem ännu ytterligare föröka och ut-
sträcka de uades;stöd, hvilkas utdelande så nitiskt
ombesörjes. Som de vanligen endast behöfva fort-
fara med befattningen en kortare tid, hinna de ej
t:öttna dervi:z hvarje ny förvaltning medför nytt
rit och verksamhet, och ny täflan att öfverträffa den
föregående. På det sättet komma alla de driffjedrar
i verksambet, som gifva kraft åt våra beslut och
förmå oss till ansträngningar för deras utförande,
då deremot, utom denna associations-anda, blott det
ätlare, men hos de flesta alltid svagare, begäret att
göra godt skulle blifva verksamt. En undersök-
ring om sättet, huru ett Engelskt välgörenhets-säll-
skap bildas, och om de xreglor, hvarefter det styres,
skall upplysa orsakeroa till denna allmännare böjel-
sa för välsörevhet, som man hos Engelsmännen be-
uadrar, och på samma gång visa oss den väg,
hvilken vi böra söka att komma till liknande
resultat.
Att de bättre lottade medlemmarne af samhäl-
ler förena sig med de arbetande, för att bereda dem
i.tfallen att förvärfva kunskaper, vittnar om den
upplysning och liberalitet, allmänna tänkesättet i
Eugland: äger. Detta slags menniskokärlek är den
adlaste och mest fruktbärande; den bör sättas långt
framom den, som yttrar sig genom utdelande af
barmhertighetsgåfvor; ty att genom upplysning för-
battra de arbetande klasserna och derigenom gifva
dem flera medel till bergning, större omtanka, spar-
samhet och nykterhet, är att upphäfva orsakerna
till eländet, hvilket genom gåfvor blott kan lind:as,
icke. förekommas eller afhjelpas. För- att vinna
detta ändamål, är det icke nog att, såsom hittills,
Sinöja sig med att lära barnen några enkla: reli-
gionsbegrepp, hvilka sällan slår djupa rötter i deras:
sinne och således-icke- vinna mycket inflytande på-
deras sedlighet eller iaglydighet och ännu mindre
på deras omtanka och flit, hvilka sednare äro så
nödvändiga bos d m, som genom arbete skola för-
sörja sig, att utan dem laglydnaden blir nästan o-
wöjlig. Uppfostran måste fortsättas längre och va-
ra af sådan beskaffenhet, att den utvecklar den
ssörre skieklighet och omtanka, bvarigenom de af
vaturen förlänade förmögenbeter blifva nyttiga för
irdividen och samhället. Instituterne för arbetare
gifva nu i Eogland devna fortättning af arbets-
kiassens uppfostran, och hafva redan visat sin för-
taffliga verkan genom den vettgirighet de bland
dem spridt, och den deraf uppkomna förökade ord-
ning och arbetsamhet, som vitsordas af industri-
idkarne, hvilka derföre kraftigt uppmuntra och un-
åertödja dessa inrättningar.
Författaren bar bemödat sig ati erhålla känne-
dem om den: verkan dessa. inrättningar medfört i
Engelska och Skottska fabriksstäderna, och har, bå-s
ce af ingeniörerna, fabriksägarne och arbetarne sjelf-
sa erfarit, att de räkna dem såsom de största väl-
eerningar, samt tillskrifva deras inflytånde både
den större moralitet och skicklighet, som nu finnes
i denna klass, och som vanligen utmärker de yngre
framför de äldre. Andersonska institutet hade långt
förr, än ett dylikt uppkom i London, likväl med-
delat sin impuls åt denna stads arbetare; de höllo
siz böcker samt åbörde föreläsningar, hvilka vanli-
gen höllos af de arbetare, som varit vid något af
ce Skottska instituterna. I en af gasfabrikerna såg
Författaren en afton arbetarne, sedan de slutat sitt