Article Image
——— ! ersätta den, och hafva således ej heller någon ratt öfver öfverskottet. Han trodde ej att Konungen bifaller StatsUtskottet hvad han vägrat Revisorerne, och yrkade bifall till betänkandet. Grefve Horn sade sig hafva kommit i öfvertygelse derom, att man med passevolansmedlen ej hbushållat som man bort. Han ansåg medlen vara statsmedel. De kunna ej ätergälldas rustoch rotehållare. Talaren Önskade, att man ärligt sade, att dessa medel försvunnit, och att man deraf begärde afskrifoing. Finnas de dexremot, böra de användas till armeens vapernöfningar, och när statsregleringen för armegen kommer i fråga, bör man antaga dem såsom tillgång. Er Zagerhjelm åberopade 58 S R. F., som bjuder att medel, som inflyta genom traktater med främmande makter böra redovisas; huru mycket snara:e böra de det ej, som inflyta genom kontrakter med Svenska medborgare. Hr Cederschjöld påstod emot en föregående talare, att passevolansmedlen, sedan kontraktet upphört, blifvit statsmedel och således förändrat natur. Grefve Posse, A. ansåg frågan, huruvida granskning kan komma i fråga, redan afgjord, och erivrade, att passevolansmedlen ej få utom sitt ändamål användas. Frih. Fr. Sparre erinrade, att från början af utöfoingen af våra grnodlagar funnos flere fonder, som ej granskades af Rikets St. Pen enda, som står qvar, är gamla passevolansfonden. Den utgör ailmänna medel under Konungens, men ej under Rikets Ständers disposition. Han ogillade all anvisping å medlen. Hr Cederschjöld invände häremo?, att alla statsmedel tillhöra Konungens disposition, endast på det sätt 65 Y R. F. föreskrifver. Grefve Cronhjelm: Vihafva nukommit så vida längre, ån vid förra RiksJagen, att de talare, som vilja undanhålla fonden Rikets Ständers granskning och disposition, nu hafva mergitvit, att den utgöres af allmänpa mede!. Talaren såg uti denna tvist ett fortsatt olyckligt för! ålland:, som splittrar de båda statsmakterna sins emelian. Han yrkade bifall å Hr Cedersehjölds preposition och trodde emot Hr Grefve Posse, att, då fonden j mera vore passevolanskassa, så kunde den garska val avvändas till allmänna behof. Han hade dock hört, att en stor del afaf kassan vore utlånvt till personer, af hvilka ingeoting vore att få, och af hwika åtskillge vore utom faderneslandet. Helst önskade hav, att den måtte afskrifvas ur Riksheifyudboken, men till dess ett sådant förslag kommer från Regeringen, fortfor han i sin begäran om granskning. Grefve Posse, 4., trodde, att besparingen vore alt anse såsom Rustoch Rotehåilarevs egendom, hvilket väl endast gäller om den nya pas evolauser; men at! med den gamlafvore samma förhållande. Han var ense med Grefve Cronhjelm, att fonden utstiöks ur Rikshufvudboken, på det tvisten måte upphöra. Frib. Palmstjerna upplyste, att denna samma ej vore i Rikshufvudboken upptagen, samt ansåg ej lämpligt att anslag göras af ex kassabehållving, som ej är under Rikets Ständers disposition. Rikets Ständer böra ej anvisa andra medel, än sådana, om de med visshet veta äro att tillgå. Ar Cederschjöld kunde ej föreställa sig, att korcessioner böra behöfvas för att bibehålla enhtt emellan Statsmakterna; vose anspråket billigt, bör man ej derifrån afstå. Risets Ständer hade begärt att få granska Tullverkets och andra verks räkenskaper. Äfven detta afslogs i början; men slutligen fann regeringen billigheten af denna begäran. Hr Lagerhjelm pås od, att då allt, enligt nu varande författning talar för Ständernas anspråk, så bör Tegeringen vara den som tager steget till mötes. Det är, bättre. att tag: ur en gifven fond som finnes, an a!t skuldsätta ef:erkommande. Hr v. Hohenhausen begärde proposition, wt Rikets Ständer afstå från all revision af deh gamla passevolansfonden, samt att denna må öfverlemnas till H. Maj:ts disposition, imed de kontroller Kgl. Majit pröfvar nödigt, med vilkor, att de på denna fond anslagna löner hädanefter sorn hbittills, derifrån utgå i Efter någon diskussion beslöts, att proposition skulle gäras till bifall å b:tankandet, med Hrr Cederehbjölds eller v. Hobenhausens förslag till kontraproposition. Valet emellan dessa måste utrönas genom votering, som utföll med 24 röster för Hr Cedercbjölds och 46 för fir v. Hohenhanusens. Vid den derpå följande soteriogen bifölls Utskottets betänkande med 26 1öser emot it, som voro för Hr Hoheehausens proposition: , EST VARGEN GT Tyg GT ST ET KENT NIDETPRE 8S TA CR AH ÖL M

19 juli 1834, sida 8

Thumbnail