——— !
ersätta den, och hafva således ej heller någon ratt
öfver öfverskottet. Han trodde ej att Konungen
bifaller StatsUtskottet hvad han vägrat Revisorer-
ne, och yrkade bifall till betänkandet. Grefve
Horn sade sig hafva kommit i öfvertygelse derom,
att man med passevolansmedlen ej hbushållat som
man bort. Han ansåg medlen vara statsmedel. De
kunna ej ätergälldas rust- och rotehållare. Talaren
Önskade, att man ärligt sade, att dessa me-
del försvunnit, och att man deraf begärde af-
skrifoing. Finnas de dexremot, böra de användas
till armeens vapernöfningar, och när statsregleringen
för armegen kommer i fråga, bör man antaga dem
såsom tillgång. Er Zagerhjelm åberopade 58 S
R. F., som bjuder att medel, som inflyta genom
traktater med främmande makter böra redovisas;
huru mycket snara:e böra de det ej, som inflyta ge-
nom kontrakter med Svenska medborgare. Hr Ce-
derschjöld påstod emot en föregående talare, att
passevolansmedlen, sedan kontraktet upphört, blif-
vit statsmedel och således förändrat natur.
Grefve Posse, A. ansåg frågan, huruvida gransk-
ning kan komma i fråga, redan afgjord, och erivra-
de, att passevolansmedlen ej få utom sitt ändamål
användas. Frih. Fr. Sparre erinrade, att från början
af utöfoingen af våra grnodlagar funnos flere fonder,
som ej granskades af Rikets St. Pen enda, som står
qvar, är gamla passevolansfonden. Den utgör ail-
männa medel under Konungens, men ej under Ri-
kets Ständers disposition. - Han ogillade all anvis-
ping å medlen. Hr Cederschjöld invände häremo?,
att alla statsmedel tillhöra Konungens disposition,
endast på det sätt 65 Y R. F. föreskrifver. Grefve
Cronhjelm: Vihafva nukommit så vida längre, ån vid
förra RiksJagen, att de talare, som vilja undanhål-
la fonden Rikets Ständers granskning och disposi-
tion, nu hafva mergitvit, att den utgöres af allmän-
pa mede!. Talaren såg uti denna tvist ett fortsatt o-
lyckligt för! ålland:, som splittrar de båda statsmak-
terna sins emelian. Han yrkade bifall å Hr Ceder-
sehjölds preposition och trodde emot Hr Grefve
Posse, att, då fonden j mera vore passevolanskassa,
så kunde den garska val avvändas till allmänna be-
hof. Han hade dock hört, att en stor del afaf kas-
san vore utlånvt till personer, af hvilka ingeoting
vore att få, och af hwika åtskillge vore utom fader-
neslandet. Helst önskade hav, att den måtte afskrifvas
ur Riksheifyudboken, men till dess ett sådant förslag
kommer från Regeringen, fortfor han i sin begäran
om granskning. Grefve Posse, 4., trodde, att be-
sparingen vore alt anse såsom Rust- och Rotehåi-
larevs egendom, hvilket väl endast gäller om den
nya pas evolauser; men at! med den gamlafvore sam-
ma förhållande. Han var ense med Grefve Cron-
hjelm, att fonden utstiöks ur Rikshufvudboken, på
det tvisten måte upphöra. Frib. Palmstjerna upp-
lyste, att denna samma ej vore i Rikshufvudboken
upptagen, samt ansåg ej lämpligt att anslag göras
af ex kassabehållving, som ej är under Rikets Stän-
ders disposition. - Rikets Ständer böra ej anvisa an-
dra medel, än sådana, om de med visshet veta äro
att tillgå. Ar Cederschjöld kunde ej föreställa sig,
att korcessioner böra behöfvas för att bibehålla en-
htt emellan Statsmakterna; vose anspråket billigt,
bör man ej derifrån afstå. Risets Ständer hade be-
gärt att få granska Tullverkets och andra verks rä-
kenskaper. Äfven detta afslogs i början; men slut-
ligen fann regeringen billigheten af denna begäran.
Hr Lagerhjelm pås od, att då allt, enligt nu va-
rande författning talar för Ständernas anspråk, så
bör Tegeringen vara den som tager steget till mötes.
Det är, bättre. att tag: ur en gifven fond som finnes,
an a!t skuldsätta ef:erkommande. Hr v. Hohenhausen
begärde proposition, wt Rikets Ständer afstå från
all revision af deh gamla passevolansfonden, samt
att denna må öfverlemnas till H. Maj:ts disposition,
imed de kontroller Kgl. Majit pröfvar nödigt, med
vilkor, att de på denna fond anslagna löner hädanefter
sorn hbittills, derifrån utgå i
Efter någon diskussion beslöts, att proposition
skulle gäras till bifall å b:tankandet, med Hrr Ceder-
ehbjölds eller v. Hobenhausens förslag till kontrapro-
position. Valet emellan dessa måste utrönas genom
votering, som utföll med 24 röster för Hr Ceder-
cbjölds och 46 för fir v. Hohenhanusens. Vid den
derpå följande soteriogen bifölls Utskottets betän-
kande med 26 1öser emot it, som voro för Hr Ho-
heehausens proposition: ,
EST VARGEN GT Tyg GT ST ET KENT NIDETPRE
8S TA CR AH ÖL M