SERIES SSA RIKSDAGSUNDERRA I TILSER. Plenura hos Ridd. och Adeln den 17 Juli. Vid Stats-Utskottets uttåtar de N:o 170, 1 anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets betänkande N:o 22, innefattande yturande öfver Rikets Ständers, åren 1830 och 3832 församlade Revisorers berättelser, uppstod ej någoo I fligare diskussion förr än vid 24 punkten; hvaruti Utskottet ytterligare förklarat sig förbindradt att tillstyrka någon åtgärd i anledning af Revisorernes gjorda framställning. avgiende Gamla Passevolansfonden. Hr Dalman fann Stats-Utskottet ej hafva anfört några skäl att underlåta granskningen af gamla passevo!ansfonden. Det vore Rikets Ständers obestridliga rätt att granska den, och churu granskningen förut blifvit afslagen, borde man dock ånyo våga försöket. Fondens behållning, 295,0v0 Rdr bke, tillkommen af medborgares bidrag, måste anoses såsom en statsverkets tillgång, och bör anslås till de behof, som stå i sammanhang med passevolaesfondens ändamål. Hr Cederschjöld eriwrade att Regeringen afslagit granskningsrätten för Rikets 1 Ständers Revisorer, ej för Rikets Stander sjelfva. Nu: återstår derföre att försöka, om ej Stats-Utsk. vore lyckligare än Revisorerne, om det enligt 30 5. R.0. åberopade sin rätt att granska Statsverket i alla dess delar. Derigenom blefve den obehagliga tvisten slut, utan att Kovungens rådgifvare behöft att gifva sig sjelfva dementi. Han begärde proposition: att gamla passevolanskassan må reserveras såsom extra anslag till försvarsverkets behof. Hr Möllerhjelm bestridda Rikeis Ständers granskningsrätt af passevolanskassans besparing. Kongl. Maj:t hade kunnat låta exercera bort hela besparingen, hvarom nu så mycket tvistas. Dessutom upplyste han att fonden ej vore 205.000 Bdr. Deraf vore såsom löner åt Krigskoltegit embetsmän på indragningsstaten anslagne 8,c00 Rdr och andra till årliga utgifier 13,000 Bdr, Hr Lagertjelm instämde med Hr Cederschjöld.. Vore ej fonden 265,000 R:r, så hade man ytterligare skäl till sranskning för äatt nedsätta opinionen angående summans storlek. Tilläts ej granskningeti, så insåg han ej något hinder att antaga summan, som den i officiella akter blifvit framställd, sedan utgitterva blifvit afdragna, och å denna summa göra anvisniogar för statsverkets behof. — Frih. franc Sparre gjorde skilnad på allmänna och statsmedel. Gamla mötespassevolansfonden utgjorde allmävna medel, men ej statsmedel. Den var stelid till regeringens disPosition, och ingick derföre ej till granskning. När medlen voro af denna natur, så måste äfven be