SERIES SSA
RIKSDAGSUNDERRA I TILSER.
Plenura hos Ridd. och Adeln den 17 Juli.
Vid Stats-Utskottets uttåtar de N:o 170, 1 anled-
ning af gjorde anmärkningar vid Utskottets betän-
kande N:o 22, innefattande yturande öfver Rikets
Ständers, åren 1830 och 3832 församlade Reviso-
rers berättelser, uppstod ej någoo I fligare diskus-
sion förr än vid 24 punkten; hvaruti Utskottet yt-
terligare förklarat sig förbindradt att tillstyrka nå-
gon åtgärd i anledning af Revisorernes gjorda fram-
ställning. avgiende
Gamla Passevolansfonden.
Hr Dalman fann Stats-Utskottet ej hafva anfört
några skäl att underlåta granskningen af gamla
passevo!ansfonden. Det vore Rikets Ständers obe-
stridliga rätt att granska den, och churu gransk-
ningen förut blifvit afslagen, borde man dock ånyo
våga försöket. Fondens behållning, 295,0v0 Rdr
bke, tillkommen af medborgares bidrag, måste ano-
ses såsom en statsverkets tillgång, och bör anslås
till de behof, som stå i sammanhang med passevo-
laesfondens ändamål. Hr Cederschjöld eriwrade att
Regeringen afslagit granskningsrätten för Rikets
1
Ständers Revisorer, ej för Rikets Stander sjelfva.
Nu: återstår derföre att försöka, om ej Stats-Utsk.
vore lyckligare än Revisorerne, om det enligt 30 5.
R.0. åberopade sin rätt att granska Statsverket i
alla dess delar. Derigenom blefve den obehagliga
tvisten slut, utan att Kovungens rådgifvare behöft
att gifva sig sjelfva dementi. Han begärde proposi-
tion: att gamla passevolanskassan må reserveras så-
som extra anslag till försvarsverkets behof. Hr
Möllerhjelm bestridda Rikeis Ständers gransknings-
rätt af passevolanskassans besparing. Kongl. Maj:t
hade kunnat låta exercera bort hela besparingen,
hvarom nu så mycket tvistas. Dessutom upplyste
han att fonden ej vore 205.000 Bdr. Deraf vore
såsom löner åt Krigskoltegit embetsmän på indrag-
ningsstaten anslagne 8,c00 Rdr och andra till årli-
ga utgifier 13,000 Bdr, Hr Lagertjelm instämde
med Hr Cederschjöld.. Vore ej fonden 265,000 R:r,
så hade man ytterligare skäl till sranskning för
äatt nedsätta opinionen angående summans stor-
lek. Tilläts ej granskningeti, så insåg han ej något
hinder att antaga summan, som den i officiella ak-
ter blifvit framställd, sedan utgitterva blifvit af-
dragna, och å denna summa göra anvisniogar för
statsverkets behof. — Frih. franc Sparre gjorde
skilnad på allmänna och statsmedel. Gamla mö-
tespassevolansfonden utgjorde allmävna medel, men
ej statsmedel. Den var stelid till regeringens dis-
Position, och ingick derföre ej till granskning. När
medlen voro af denna natur, så måste äfven be-