Om, såsom anfördt är, man ej inom representationen sett verkande män, förvillade i,opinionen om den ståndpunkt, i fråga . om ckraft vill eget försvar, att förtiga politisk vigt, ett af haf omgifset land har, med eller utan ÅEinieskeppsflotta, så hade den omnämde artikela visserligen icke förtjent att besvaras; men då förhållandet är annorlunda, och det förnyade anfallet föres af en person, som, att sluta af dess egna yttrarden, tilbört eller i vissa afsecnden må hända ännu tillhör flottan (ett till förvillelse bidragande skäl), har man ansett det ansvarsfullt, att icke upplysa de villrådige, geoom obestridde fakta, huru vådeligt det vore, om gehör lemnades åt sådane, lindrigt sagdt, omogne artiklar. Må eo hvar som kan komma i fråga att verla för eller emot det vapen, som i första hard möter en firnde, och hittills med en obetydlig och alltid lät erhållen anuxihär, då det med klokhet blifvit användt, skyddat fäderneslandet, öfverväza följderna, om det beröfvades det:a värn, Må en hvar öfvirväga, huru våra örpna kuster, tilsammans mera än 100 geografiska m Il, möjligen skulle kunna värnas af Boddflettan ensamt, hvilken, ehuru talv:k den än vore, såväl på hbafvet som öfverallt på dessa 1oc mil, kan förstöras af. några få, till och med i vissa, icke sällsynta fall, af ett ensamt Linieskepp! Må en hvar öfser väga, om fäderneslandets alla öfriga vapen, hvilka, Indelpiogsverket och anslagen samrmanlagde, kosta Jandet måbända 20 gårier mera, än anslaget till LiPIESkeppem kurcnga, om desse ieke sore tilll med lökving af kostnader för dem, freda våra öppna stränder 1 Må en hvar öfverväga skilsaden emellan kriget inom lande:s område och kriget på hafvet! Må en hvar öfverväsa, om arslaget tll Linieskeppen, så kneppt det on sarit, icke alltid gjort skäl för sig! Må en hvar öfversöga, hvad stid landet skul!le få, om Sjölörsvaret vann def popularitet, attanses för hvad det är, hufvudvapnet för landets försvar, samt alia de öfiga såsom resers-vapen, hvilka icke ifrågakomma, förrän detta och dess auxilier svigtat! Må en livar öfverväga om det i miltväriskt hänseende någonsin kan anses försvarlig, eller varit öfligt, uti någon sor!s krig, att eusamt lita på en tungt rörlig reserv, och att icke bafva att skicka emot en fiende, hyats anfallspunkt man a!d: ig kan med säkerhet föruse, annät än svaga patrul Her, som Fregatter uu ifågavarande fall äro! Och må ev hvar slutligen öfver väga de vederläggningar, son här komma att göras ord förenämde Aftonbladsartikel, innen de rösta uti detta maktpiligcande ämne! Mäåtte partisionet skiljas ifrån oväld, och fåderneslandets sak icke bbfva et! offer för ensidigheter! arta densa dedikation till allmänheten, går Förf. i-denna artikel, att I möjligaste enkelhet analysera de, med så kallade historiska bevis beledsagade tankar om anslaget till Sjöförsvaret. Om den stör:e Flottans totala umbärlighet — beier det -— är så mycket skrifvet, både af oss och af personer vida kunnigare i ämnet, alt man nästan kan inse dishussionen deröfver slutad och opinionen bestämd. Bland de vida kunnigare persouerne menas säkerligen framlidne H. Ex. Hr G:efve von Piaten, hvilken under sista Riksdag ntgaf en skrift om Sve erges försvar. Amiralen Friberre Lagerbjelkes erinringar dervid, jem väl tryckte unoder Riksdagen, förblefvo utan vederläggning, och opinionen lat flottan behilla sitt anslag och tillökte det för exere s, hvilket tyckes antyda ett helt annat förhållande, ätminstone has folkets representanter. än en bestämd opinion om Linieskeppens umbirlighet. En Linie-flotta, heter det vidare, kan på sin höjd slå Jiendens, men sedan detta är gjordt förmar hon ingenting uträtta emot dess öfriga styrka .sr sv Är 1803 stod slaget vid Trafalgar, der Fr anska och Spanska flottorna blefvo slagne, Sedan acn tiden fortfor kriget I 10 år, och Engelska flottan utr ättade intet. Det är I sacning bra oblygt att inför en upplyst allmänhet föra ett sådant språk, och att kalla det historiska bevis. Hvem vet icke, art den på flera sekler mest märkvärdiga, eller inflytelsefullaste krigsoperation, nemligen Förenta Staterngs i Norra Amerita affalt ifrån England, aldrig kunnat lyckas utan geuom tillnielp af en Livieskeppsflotta med tvupper ifrån Frankrike? Hvem vet icke att, om slaget 2 Få ie ee a