rna Ratt rta SS TR a a od ne v ringen, än det, här på dessa bänkar, nu dessa dagar 1låut. .. Jag öfvergår till en värd talares yttrade belåtenhet med fördröjande af vår allmänna lags revision, hvilket jag tvertom beklagar. Han har förment, att vi böra väl se oss före innan vi med utländsk lagstiftning bemänga den Svenska vi äga. Äfven jag älskar företrädesvis det Svenska; dock under två vilkor, nemligen: 1:0 att det är godt; 2:0 att det är Svenskt. It em har i vårt lagverk inkommit åtskilligt Tyskt, som nu är i Tyskland längesedan bortlagdt, medän vi i dessa afscenden qvarstå der Tyskarne voro anno 1615. : Samma talare, Hr W. Sham, hvars anförande jag i allt öfrigt, vore beredd att underskrifva, bar yttrat sig emot ministerstyrelse. Särdeles förbindliga förhållanden cmellan mig och en anonym författtare, som tillstyrkt detta Styrelsesystem, ålägga raig svaromål. Han hade hoppats åt sina 1idcer det insteg inom Ståndet, att andra uppstigit att dem förfäkta. Enär detta icke inträffat, förväntar han rättvisligen försvar af mig. Ministerstyselse? en ingovatien ? Nej; — Organisatörerne af 18:14 äro i detta atseende nwovatörerne. Förut styrdes Sverge mwieisterielt af Gustaf Ill:s Siatsvekreterare, och före 1720 styrdes det likaledes af våra Riksembeten, med hvilka Prasidia i Rikets K-llegier voro förevta. MM nisterstyre!se, för dyr för vårt land ! Den fordrar högst 8 ministrar. Vår säirvarande inrättning aflönar 16 rådgifvare. Vi vilja icke, sades vidare, regerande ministrar, och en piraderande kung. — Högst riktigt. Svensken vell styras af sio Konucg. Äfven jag skulle förkasta all styrelseform, som icke uppfyllde detta vaflåtliga vilkor. Men ministrar efter Engelsk patron ha aldrig blifvit här före-lagna. Se här min foörfattarcs definition på den Mini.termakt han yrkar: Ingen makt i nya mål; men i alla mål der lagen eller kungens konstitutionellt uttryckta vilja talat: makt, att i eget namn kontrollera och befordra efterlefnad och verkställighet. Således rent och afgjordt förmanskap öfver, och oeftergiflig lydnad af aila embetsverk och personer, som under Departementet höra. d Så utrustade organer hebvötsver en konung för att kunna kraftigt styra. Smeden beböfver tärger, säger ordspråket. Utan verktyg förmår ingen verkmästare verka. Ernåendet af kraft och produktivitet i Styrelsen försvåras på det menligaste genom vanmäktigt utrustade imaktorganer, och till vanmakt äro våra Rädgifvare embeten nu organiserade. Ett Stats-Råd äger ju ej att befalla den ringaste åtgärd af ringaste person i riket. Statssckreterarens verkningsförmåga har ju sin gräns vid dörven af expeditionsförmaket. Ansvarighet är ju det thema, som hutvudsakligen ljudit i dessa tvenne plena, och som vi länge än få höra moduleras. Nå väl! hvad rimlig och effektif konstitutisnel ansvarigbet kan utkräfvas vid en organisation, i jandet åt dem, hvilka icke konstitutionelt ansvara, och tagt konstitutionella ansvaret exclusive på dem, som platt ingen makt äga. Så exempellöst anemaliskt är styrelsen hos oss organiserad, och det är derna förderfliga organisations afskaffande, som med yrkandet af ministericlla systemet afses. En annan värd talare har i massa fråndömt vissa i secnare tider tillsatta embetsmän principer och kunskaper. Men hvad nytta kan väl åsyftas med, och hvad bevisning ligger i ett sålunda in globo uttryckt klander? Hvad gagnade vi, hvad bevisade vi, om vi med samma rätt dertill, och liksom öfver en kam, bedömde våra klandrare, och förklarade dem samt och synnerligen priacipoch kunskapslöse? Vid debattens så långt lidne period vill jag icke trängalängre in ; vederläggning af en anklagelse, hvilken så: junda -generaliserad och obestyrkt halkar undan granskningen, och icke heller kan verka i opinionen ett för vår embetsmannakorps menligt intryck. En oangenäm pligt återstår för mig. Med smärta harjag höst Konungens enskilta vänskaper här afhandlas, Frånvarande när detta plenum börjades, har jag mig icke bekant huru det tillkommit att här uttalats dessa ord, som jag biott i; repliker och koutrarepliker hört yttras. Men anledningen må hafva varit hvilken som helst, protesterar jag med all den kraft jag äger emot ett sådant afsteg ifrån Pp irlamentariskt skick. Må ingen derföre tro, att jag önskar hålla de på-alluderude personerne undan skärskådning. Den förste ibland dem, som kunnat menas, kan ej annat än vinna vid den ljusaste .dag: Jag önskar jiutet högre, än att i alla tänkbara anklagelsefall ställa mig bredvid honom, och med min heder ovilkorligen borga för hans ädla förhållande. Jag yttrar detta oförtäckt, ty inom detta hus tror ingen, alt jag så talar, emedan han är mäktig; och skulle utom detta. hus en så ovärdig misstanke uppstå, berättigar mig min långa vandel att förakta misstänkaren och hans omdöme. Men oss tillkommer i intet fall ringaste vidrörande af något bland Komungens enskilta förhållanden. Om denna heliga gräns öfverskrides i hvilken som helst af Europas monarkiska och representativa stater, skola vid första ord afen sådan diskussion, ropen: till ordning! skalla ifrån alla sidor och alla opinioner. Måtte vi aldrig så förgå oss, att Riddarhuset blifver en klubb. Grefve v. Fersen begärde att få till protokollet nedlägga sin 1exervation deremot, att Hr Grefven och Land:imarskalken tillät, att, emot 3:dje och 90 5S Regeiingsfor men, ett sådant yttrande, som det Hr Dalman tillåtit sig, bär fått atgtfvas. Ham medgat obehaget deraf att afbryta:en talare, men trodde att. Grundlagen vore klar, samt.att kiaft 1 detta afseende behöfves Ar Tham, Wollrath, motsade Grefve Lövenhjelms påstående, att våra lagar äro hämtade från Tyskland. Lårgt ivnan Tyskarpe hade egna lagar, och då rättsfrågor der afgjordes efter jus Romanum, yttrade talaren, hade vi laudskapslagar, och det är dessa landskapslagar, hvarfå vår nu varande lag är grundad. Att vii vissa skouomiska frågor hämtat lagar från Tyskland, det medger j.g; men det är ej dessa lagar, som här aro i fråga. Då man :bär sökte upptbjelpa bandel och bergsbruk, var an aädsakad. att i atsvcende nå dem införa lagar. högsn bet ht RR ER tent het Ne ! som gifvit makten i