JULHO IAL UTA lila PUT - Utd ett Li ES UL UL IDOCU UR
de största Jurister. Avf- och testamenslag arne äro så in-
vecklade och olämplice, att ivtet försvar för det i
detta fall beståndarde kan försökas. De påminna, des-
sa lagar, onr de tider, då qvinnans rättigbeter ännu
icke voro ekavde. Fmellan Stads- och Landsiätt
är skillnaden i arfstörhållanden öfver all föreställning
stor. Då man i stad icke kan disponera ötver me-
ra än 6:te peoniager, äger man på landet disponera
om allt, utom arfsejorden. — Vid fråga om bri-
sterne i vår gamia lag. må man icke glömma det
exempel, som den varvarande tiden tframter. En
medborgare bar, 2 följd at ett stadgande 1 missger-
nicgsbaiken, der ingen gradation ir straifbestam-
jmyelse äger rum, och der domaren följaktligen Suk-
par all latitvd för sin pröfning, bhfvit dömd att
lägga bufvudet nncer bilan, för det han, vid bedö-
mnander af styrtise-ålgärder, förvexlat orden Regering
och Konung.
Talaren ville föreslå att LagUtskottet, vid ny
kandläggnving af denna fråga, tillstyrste RiketsStan-
der, att hos Kers Mejit ir nnderdånighet anhålla
at det nya Lasveorket, som längesedah utgått i bok-
handeln, måtte md det första åter läggas på tryc-
ket, för att mot iågt pris till allmänheten försäljas,
att derefter uppmanvivg måtte lemnas allmänheten
att inom viss tid, t. ex. 2:ne år, inkomma med de
anmärkningar. hvilka ceremot kunna göras, samt
att dessa ermärkningar sedan resumera, för att, lätt
öfverskådliga, kunna vid nästa Riksdags början för
Ständerne framlägsas. — Taioren ansåg äfven Stän-
derne nu böra i underdånighet anbålle, att nya kri-
minal lagen måtte vara i beredskap, att jemval med
nästa Riksdags början till dåvarande Ständer öfver-
lemnas, äfvensom att nu bör uttryckas den önskan,
att Kongl. Maj, då detta öfverlemnande sker, vil-
le gifva proposition om förmerande af utt sä skilt
Utskott för lagverkets granskning. Att förelasvin-
gar vid akademierne fingo hållas öfver lazkomi-
tdens klassiska verk, skulle talaren anse vara af
oberäknelig nytta. Det hade varit att önska att
dennva Riksdagens LagUtskott till granskning före-
tagit åtminstone de 2:ne första balsmne, eller gif-
termåls- och ärfda, men då vi nu befinna oss i
Riksdagens 6:te månad, ansåg talaren det utan tvif-
vel vara ogorligt, att sätta en sådan granskning i
verket. Man må emellertid hoppas, att ifrågasa-
rande vigtiga samhällsangeligenhet hädanefter skall
bättre bevakas, om man ock alltid måste beklaga,
att Just. StatsMinistern, Grefve Gyllenborgs alltför
tidiga bortgång vållat de retrograda steg, som un-
der de senare åren flyttat det nya lagverket mer
och mer tillbasa. — tr Ekerman sade sig eej hat-
va väntat, att man vid denna Riksdag kunnat med-
hiana att granska det nya lagförslaget; men hade
dock trott att någon Balk kunnat genomgås. Ta-
laren hade fästat afseende på Hr Cederborgs re-
servation och yrkade återremiss på grund af den.
— Hr Bååth begärde derefter ordet:
Innan talaren framställde sin åsigt öfver Lag-Ut-
skottets betänkande, angående Lagkomittens förslag
tili allman civillag, ansåg han sig böra nämna, att
haw hvarken deltagit i öfverläggning eller beslut om
detta betänkande, livilket allt tillkommit nnder den
tia - han haft ledighet från Riksdagsgöromålenr. Han
ville nämna: detta, icke derföre, som skulle hans
navvaro verkat till annat och bättre resultat än det
parvarande, utan derföre, att, genom denna frånva-
ro,-han anser sig mera opartiskt kunna och böra
bedöma Utskottets åtgärd.
Talaren hade etter noga granskning af Lag-Ut-
skottets betänkande funnit, att en nogare gransk-
ning af lagförslaget nu icke kunnat af Utskottet å-
stadkommas, så vida npeml. Utskottet icke skulle
rent af lägga å sido alla öfrige åt Utskottets be-
handling öfverlemnade ärenden. Detta hade äfven
Kongl. Maj:t i dess Nådiga skrifvelse af den 12 sistl.
April, med öfverlemnande af förslaget till allmän
civillag, föresett och uttryckt, neml. att förslaget
måwte till större eller mindre del, i mån tiden med-
gifver, al Rikets Stander granskas. Man hade an-
märkt mot den åtgärd Utskottet lemnat, att Ut-
skottet åtanrostone bort .granska förslaget till dess
pricerper. talaren skulle vilja medgifva detta, om
för honom vore begripligt att kunna särskilt gran-
ska-lagprinciperna, utan att tillika utsträcka samma
granskning till sjelfva lagstadganderne, der dessa
principer ligga förvarade och uttryckta för tillämp-
ningen. Meden sådan granskning hade man nöd-
vandigt inkommit på detaljernas fält, och att betrada
deta utan tillräckligt rådrum och tid, derifrån ha-
de Utskottet, enligt hvad talaren trodde, ganska
visligen Sig afhållit. Dessutom torde det för en