Enz-
Under det År Dupin förstör sina sirnen I Eng-
Jard, roa sig Pariserbladen att för sin nyfikna pu-
blis besätta snart savdt ali: hvad denna i otabilliet
tar sig Ull på andra sidan kanaten. ce har hvad
en ef dessa jurnaler, genom sin publiestiska tele-
skop, nyliven observerat al denne bercimsde resgu-
des rörelser?
Vi hafva låtit Er Dupin resa till
1
att vidare sysselsätta oss med hans färd, hvilken
oland, utan
vi ansågo helt enkelt såsom en hvila från presidient-
skapets mödor. Men att vara en notabilitet har
det besvärliga med sig, att man hvarken får lefva,
komma eller gå, som andra menniskor, och det
hear rede talar att Er a INS xykursian Är
börjar redan omtalas, att Hr Dupins exkursion är
af högsta politiska vigt. Om några dagar får man
säkert läsa i någon jurnal, att alliansen mellan de
båda länderne blir ännu innerligare, genom dessa
omedelbara kommunikationer mellan de utmärkta
män, som stå i spetsen för deras angelägenheter,
att oupplösliga band bildas genom detta utbyte af
vänskapsbetygelser och de styrandes tankar. Seder-
mera skall man få höra insinueras, så der på långt
hållt, att Hr Dupin kommit till London, för att
fullborda hvad Lord Durham börjat i Paris: nem-
ligen att utvidga grunden för quadrupel- alliansen,
och förbereda någon ny Europeisk händelse. Om
vi ej misstaga oss, så är detta fraseologien, som
begagnas vid dessa slags underrättelser. Salongerne
i Paris skola återskicka den stora nyheten till Mor-
vens kullar, och Nievre skall bli helt stolt, då det
får höra, att dess utvalde deputerad är Lord
Broughams vän och Hr Talleyrands rival.
För att icke stanna efter våra medbröder , som
det ibland händer oss i fråga om dettaslags vigtiga up-
penbarelser, hafva vi hört oss före, och se här re-
snitatet af hvad vi fått veta, icke rörande menin-
gen med denna resa, men om sättet huru den gått
till. Att börja med läste vi i Times, att Hr Du-
pin, som vid detta tillfälle gjorde sin första utflygt
till England, kommit dit för att passera en månad,
och taga kännedom af landets lagar och inrättnin-
gar: att Hr Taileyrand erbjudit honom rum i sitt
hotel: att han vägrat begagna detta anbud, för att
bättre kunna äga sin frihet, och icke behöfva sätta
sig i några besvärliga förbindelser. Men denna ar-
tikel är icke af Times sjelf, som är för klok att
tro År Dupin på en månad kunna lära, hvad Lord
Brougham knappast vet; den kommer icke från
ambassaden, ty det vore en verklig trolöshet; ar-
tigheten i sista strofen visar tillväckligt hvem som
är författaren. Några dagar derefter läste vi i alla
tidningar, att Hr Dupin blifvit presenterad vid Ko-
nungens lever och på couren hos drottningen. Det
är emot etiketten att omtala hvad som blifvit sagdt
vid sådana tillfällen. Det var annars samma dag,
som filosofien — för att tala med Journal des Deb.
— och kyrkan stridde med hvarandra om Konun-
5 ens öra. Hofvet lyste af guld, diamanter, unifor-
mer och granna drägter. Midt bland all denma ri-
kedöom väckte Kamarens anspråkslösa kostywa:(hvil-
ken till och med synes oss en anakronism, ty det.
finnes i denna stund ingen Kamare) icke det riv-
saste uppseende, om icke så vida. att en af Plate.