ken tid Eriherren Iformodade, all Utskottets 1edaI möter ägt tillfalle att af dem taga kännedom. Friherren önskade derföre, att Utskottet måtte afgöra, huruvida det ville en representationsförändring i hela sin vidd, emedan i motsatt fall det ej vore af nöden att läsa de inkomna motionernas vidlyftiga allegater. Grefve Spens ville, i anoledning af Professor Agardhs yttrande, att af Ståndens öfverläggningar på en kamare skulle följa, att största personalen öfverröstade de öfriga, anmärka, det korrektifvet häremot Jåge 1 Grefvens förslag om Landskapsting; emedar, då alla Riksdagsrepreseotanter valdes på dessa ting, lika mänga af hvarje stånd, så skulle ojemnheten i antal försvinna. Johan Erik Jansson delade denna åsigt. Enligt någre ledamöters begäran upplästes ånyo Kontrakts-Prosten Lignells på föredragningstlistan uppförda memorial om Nationalrepresentationens förändring i öfverensstämmelse med de i en, förlidet: år, af trycket utkommen bok kallad Sverge 1 framtiden, utvecklade åsigter. Biskop af Vingård trodde att, innan Utskottet toge under öfveriaggning de så väl inom som utom Utskottet väckte förslag, Utskottet borde utröna, huruvida pluraliteten önskade en genomgripande reform. Lagman Ekstrand ansåg detta snart kunna genom proposition upptäckas, och yttrade tiliika sin önskan att erhalla del af detaljerna 1 Grefve Spens förslag. Ef er någon ytterligare diskussion, derunder Hr Friberren Ordföranden, Grefve Spens samt Hrr Björk, Egnell och Sahlin uttalade den åsigt, att, vid uppgörande störie eller mindre förslag ull ändring i nu bestående representativa former, Regerings-formen horde så titet som möjligt rubbas, uppskötos öfverläggningarne i hufvudfrågan till Utskottets nästa sammanträde. Plenum den 31 Maj, e. m. Frånvarande: Hr Hisinger, Biskoparne Faxe och Wallin, Prosten Hallström, Hrr Strehlenert och Ekstrand, Anders Danielsson. Den på förmiddagen började öfverläsgning, angående väckta frågor om ändringar i nationalrepresen!tationen, fortsattes, hvarvid anmäldes å nyo de i dessa ämnen af Ilrr Wedberg, Rosenquist af Åkershult, Brummer, Rotblieb och Gripenstedt, Grefve A. von Fersen och Riksdagsmanrnoven Per Eriksson ingilna särskilta motioner och förslag, inhbefattande mer eller mindre ingripande reformer, och, hvad Grefve v. Fersens beträffar , en Öfsergång till allmänpa val, samt några få endast åsyftande flera personliga eller korporations-intressens iorymmande i bestående representationsformer. i Under diskussionen yttrade förnämligast: Grefve Spenrns: Både Hr RBothliebs och Grefve v. Fersens förslag synas mindre förtjenta af uppmärksamhet. Det förra bereder j någon väsendtlig ändring. -Det senare åter är så genomgripande, att sekelgamia förhållanden skulle derigevom rubbas. Ailmogen upphörde att vara allmoge, om man borttoge sjelfva grundvsalen, wedlagd 1 orden: hvilken icke tillförene höst till annat riksstånd, elier någon ordivarie beställning i Rikets tjenst innethaft, Betydelsen af ordet allmoge är sedermera obestämd och beror af språkbruket. V. Talmannen Jon Jonsson: Antoges Grefve Fersens förslag, så skulle, i följd af uppblandningen med alla slags hemmansägare, Bondeståndets existens försvinna. Ståndet, hvars ledamöters antal redan är för stort, bar vid denna riksdag öfverkompletterat sig medelst inrymmandet af Frälsehemmansägare. Men till tvisters och missbruks förebyggande borde det slags jordägande ständspersoner, som vi gemenbgen kalla baltherrar, för framtiden utestängas, såsom ej tillhörande allmoge-klassen. Såädane ha lättast att vid Kiksdagsmannavelen trönga sig fram. De emottaga förtroendet för bästa köp, men blilva, efter hvad erfarenheten bevittnat, de samste Ledamöterne i, Stånde!. Botvid Jonsson: Så länge den betydliga skilnaden i jordbeskattning qvastir, tror jag mig på förhand kunna försäkra, att Bonde-Ståndet vägrar inträde åt Sateriäfvensom Rå och Rörshemmansägare. De tyckas svarare villhöra Riddarhuset. Hr Cederschjöld: Med Bonde har man vanligen forstått en besutten, jordägande person. Jag anser ock visserligen en representationstörbättring möjlig, utan att rubba Ståndsformerna, hvika dessutom vunnit helgd genom historiska kontinuiteten. Bonda Ståndet vomaAttan vv EE or äAfvan Is. hacuvnttna