ken tid Eriherren Iformodade, all Utskottets 1eda- I
möter ägt tillfalle att af dem taga kännedom. Fri-
herren önskade derföre, att Utskottet måtte afgöra,
huruvida det ville en representationsförändring i
hela sin vidd, emedan i motsatt fall det ej vore af
nöden att läsa de inkomna motionernas vidlyftiga
allegater.
Grefve Spens ville, i anoledning af Professor
Agardhs yttrande, att af Ståndens öfverläggnin-
gar på en kamare skulle följa, att största per-
sonalen öfverröstade de öfriga, anmärka, det korrek-
tifvet häremot Jåge 1 Grefvens förslag om Land-
skapsting; emedar, då alla Riksdagsrepreseotanter
valdes på dessa ting, lika mänga af hvarje stånd,
så skulle ojemnheten i antal försvinna.
Johan Erik Jansson delade denna åsigt.
Enligt någre ledamöters begäran upplästes ånyo
Kontrakts-Prosten Lignells på föredragningstlistan
uppförda memorial om Nationalrepresentationens
förändring i öfverensstämmelse med de i en, förlidet:
år, af trycket utkommen bok kallad Sverge 1 fram-
tiden, utvecklade åsigter.
Biskop af Vingård trodde att, innan Utskottet
toge under öfveriaggning de så väl inom som utom
Utskottet väckte förslag, Utskottet borde utröna,
huruvida pluraliteten önskade en genomgripande
reform.
Lagman Ekstrand ansåg detta snart kunna ge-
nom proposition upptäckas, och yttrade tiliika sin
önskan att erhalla del af detaljerna 1 Grefve Spens
förslag.
Ef er någon ytterligare diskussion, derunder Hr
Friberren Ordföranden, Grefve Spens samt Hrr
Björk, Egnell och Sahlin uttalade den åsigt, att,
vid uppgörande störie eller mindre förslag ull än-
dring i nu bestående representativa former, Rege-
rings-formen horde så titet som möjligt rubbas,
uppskötos öfverläggningarne i hufvudfrågan till Ut-
skottets nästa sammanträde.
Plenum den 31 Maj, e. m.
Frånvarande: Hr Hisinger, Biskoparne Faxe och
Wallin, Prosten Hallström, Hrr Strehlenert och
Ekstrand, Anders Danielsson.
Den på förmiddagen började öfverläsgning, angå-
ende väckta frågor om ändringar i nationalrepre-
sen!tationen, fortsattes, hvarvid anmäldes å nyo de i
dessa ämnen af Ilrr Wedberg, Rosenquist af Åkers-
hult, Brummer, Rotblieb och Gripenstedt, Grefve
A. von Fersen och Riksdagsmanrnoven Per Eriksson
ingilna särskilta motioner och förslag, inhbefattande
mer eller mindre ingripande reformer, och, hvad
Grefve v. Fersens beträffar , en Öfsergång till allmän-
pa val, samt några få endast åsyftande flera per-
sonliga eller korporations-intressens iorymmande i
bestående representationsformer. i
Under diskussionen yttrade förnämligast:
Grefve Spenrns: Både Hr RBothliebs och Grefve
v. Fersens förslag synas mindre förtjenta af uppmärk-
samhet. Det förra bereder j någon väsendtlig än-
dring. -Det senare åter är så genomgripande, att
sekelgamia förhållanden skulle derigevom rubbas.
Ailmogen upphörde att vara allmoge, om man bort-
toge sjelfva grundvsalen, wedlagd 1 orden: hvil-
ken icke tillförene höst till annat riksstånd, el-
ier någon ordivarie beställning i Rikets tjenst innet-
haft, Betydelsen af ordet allmoge är sedermera
obestämd och beror af språkbruket.
V. Talmannen Jon Jonsson: Antoges Grefve Fer-
sens förslag, så skulle, i följd af uppblandningen med
alla slags hemmansägare, Bondeståndets existens för-
svinna. Ståndet, hvars ledamöters antal redan är
för stort, bar vid denna riksdag öfverkompletterat
sig medelst inrymmandet af Frälsehemmansägare.
Men till tvisters och missbruks förebyggande borde
det slags jordägande ständspersoner, som vi gemen-
bgen kalla baltherrar, för framtiden utestängas, så-
som ej tillhörande allmoge-klassen. Såädane ha lät-
tast att vid Kiksdagsmannavelen trönga sig fram.
De emottaga förtroendet för bästa köp, men blilva,
efter hvad erfarenheten bevittnat, de samste Leda-
möterne i, Stånde!.
Botvid Jonsson: Så länge den betydliga skilna-
den i jordbeskattning qvastir, tror jag mig på
förhand kunna försäkra, att Bonde-Ståndet vägrar
inträde åt Sateri- äfvensom Rå och Rörshemmans-
ägare. De tyckas svarare villhöra Riddarhuset.
Hr Cederschjöld: Med Bonde har man vanligen
forstått en besutten, jordägande person. Jag anser
ock visserligen en representationstörbättring möjlig,
utan att rubba Ståndsformerna, hvika dessutom
vunnit helgd genom historiska kontinuiteten. Bon-
da Ståndet vomaAttan vv EE or äAfvan Is. hacuvnttna