1 Består om, Byuratdno. föra aifves. tas. As Hd ITRI LATIN I LULLE UI Cr a 2 5 8; Men i andra deremot böra vi dermed. vara beiåtne. Jag hemställer derföre, om ett så stort opus, som en total reform, börz före su sent pigkiksdagen. De till Utskottet Smgifta Xärofobker torde Y sådant fall måhända icke hinna kröfvas och algiras. , Doktor Holmström tann svårt ätt fatta något idvidg) Utskbitet skuile föreslå bos Ständerna, JInnenoän INGA i granskri: g af-de -redan väckta förslagen. Denna granskning borde föregå Utskottets utls tande; derigenom skuile sk kyndsamhet ii behandlidgninnpas. f Vice Taälmanheh Joh Jonsson: Ei reform :kulle ei, som i ; ledamöter, tyckas: tro, draga för låvot ut på tiden, Då Regesingstormen och Riis dagsord.togen åt rSog) stiftades, vore de icke mera äv 18 davar ueder Konstitations-U:skottets pröfnivg. Man bar kallat dem bhöstverk, men de hafva likväl bestått länge och vant. välgörande för landet. Jag instämmer med Friko ver Ordföranden, att Utstoitet bör bestääma hynvi Yr käsot oskail vidgöpas: och om der skelte dö för låvat fram på Riksapen innan Utstollet får sitt opus fardiat, så är det wj! något, sovr hindrår. Standeirna alt låta det hvila. Lagman Ekstrand kunde ej gilla längre dröjsmal med ett så vigtigt ämne. Fan förklarade sig af sva Kommiltenter bafvar erkåtlit! uppdrag, att bb best Ar nde re presenlat:on. i Hvad förslog v: derstelta: frigan Standerna, betraffaiie, Laszmannpen iese bitiröda detsamma. emedan dels stöd: för en dylik asgärd iCke att hämta från Gruvitltagarne, dels iien skulle är derigenom ouvödigtvis förspiilas. Lågmannen begärde derföre ait Utskottet måtte bestamma, huruvida det i denna fråsa vile åtgöra npigot elier intet, dr Fiilerren Ordföranden yttrade, lika med Professor Agardh och Lagman Ekstrand, att eti allmänt rop på reformer bördes, och att det ökats för. hvarje år. Detta förhållande är icke ett resultat af Riksdagarna ensamt, utan snarare af den stigande upplysningen hos alla klasser i samhället, och af det hos det uppväxende släetet väckta intresset för adlmanna areoder. Skulle Utskottet nu tysta detta rop, så skall det likväl innan kort åter lata böra sig. Grefve Spens befarade att, så vida Utskottet på förhand bestämde huruvida det i scken skulle göra nögot eller iotet, Utskottet derigenom skulle stanga möjligheten för sig att, om froindeles ett antagligt förslag inkomme, bestämma sig för detsamma. Giefven önskade deremot öfverläggning om hbvart och ett förslag särskilt. Professor Cederschjöld förklarade sig långt ifrån att vara abso.ut motståndare till reformen; men han ville, innan han understödde den, först se dess : hödvändighet. Denna åter vore svår att kategoviskt bestämma, innan grunderna för densamma blifvit anförda. Professor Agardh ville förklara reformens nätdvändighet af det obetydliga a esuitat de offentliga kraftansträngningarme rid Riksvagarna medlört; och då vid hvarje Kiksdag lappnicg är af nöden, måste felet ligga i de representativa for merne. Professor Cederschiöld, för mente, att, om inga resultater vunnits, detta berott på personalen. Förvandringar hjelpa icke förrän menniskorna förändras. Biskop Faxe: Kan ett förs släg,, som uppfyller alJas fordringar; utarbetas, så vore: det öuskansvärdt. Om Utskottet vill företaga en förandring, så skall jag icke sätta mig deremöot, blott jag först får se ett bällre förslag, inbhän den gamla Ordningen nedPå ; hemställan af Hr Friks Ordföranden skulle depna fråga till en annan sammankomst uppskjuEC. S. Arfvidsson. Plenum den 31 Maj. Frånvarande: Prosten Hallst: öm, med permission bortrest, och Anders Danielsson, hindrad af opasslighet. Den i ett löregåevde plenum till öhfverläggning förelagna, af åtskillige motionärer väckta fråga om 4 KE OMT At 1) AM