1 Består om, Byuratdno. föra
aifves.
tas.
As Hd ITRI LATIN I LULLE UI Cr a 2
5 8; Men i andra
deremot böra vi dermed. vara beiåtne. Jag hem-
ställer derföre, om ett så stort opus, som en total
reform, börz före su sent pigkiksdagen. De
till Utskottet Smgifta Xärofobker torde Y sådant fall
måhända icke hinna kröfvas och algiras. ,
Doktor Holmström tann svårt ätt fatta något
idvidg) Utskbitet skuile fö-
reslå bos Ständerna, JInnenoän INGA i granskri: g
af-de -redan väckta förslagen. Denna granskning
borde föregå Utskottets utls tande; derigenom skuile
sk kyndsamhet ii behandlidgninnpas. f
Vice Taälmanheh Joh Jonsson: Ei reform :kulle
ei, som i ; ledamöter, tyckas: tro, draga för
låvot ut på tiden, Då Regesingstormen och Riis
dagsord.togen åt rSog) stiftades, vore de icke mera
äv 18 davar ueder Konstitations-U:skottets pröf-
nivg. Man bar kallat dem bhöstverk, men de hafva
likväl bestått länge och vant. välgörande för landet.
Jag instämmer med Friko ver Ordföranden, att Ut-
stoitet bör bestääma hynvi
Yr käsot oskail vidgö-
pas: och om der skelte dö för låvat fram på Riks-
apen innan Utstollet får sitt opus fardiat, så är
det wj! något, sovr hindrår. Standeirna alt låta det
hvila.
Lagman Ekstrand kunde ej gilla längre dröjs-
mal med ett så vigtigt ämne. Fan förklarade sig
af sva Kommiltenter bafvar erkåtlit! uppdrag, att
bb best Ar nde re presenlat:on.
i
Hvad förslog v: derstelta: frigan Standerna,
betraffaiie, Laszmannpen iese bitiröda det-
samma. emedan dels stöd: för en dylik asgärd iCke
att hämta från Gruvitltagarne, dels iien skulle
är
derigenom ouvödigtvis förspiilas. Lågmannen begär-
de derföre ait Utskottet måtte bestamma, huruvi-
da det i denna fråsa vile åtgöra npigot elier in-
tet,
dr Fiilerren Ordföranden yttrade, lika med
Professor Agardh och Lagman Ekstrand, att eti
allmänt rop på reformer bördes, och att det ökats
för. hvarje år. Detta förhållande är icke ett re-
sultat af Riksdagarna ensamt, utan snarare af den
stigande upplysningen hos alla klasser i samhället,
och af det hos det uppväxende släetet väckta in-
tresset för adlmanna areoder. Skulle Utskottet nu
tysta detta rop, så skall det likväl innan kort åter
lata böra sig.
Grefve Spens befarade att, så vida Utskottet på
förhand bestämde huruvida det i scken skulle gö-
ra nögot eller iotet, Utskottet derigenom skulle stan-
ga möjligheten för sig att, om froindeles ett antag-
ligt förslag inkomme, bestämma sig för detsamma.
Giefven önskade deremot öfverläggning om hbvart
och ett förslag särskilt.
Professor Cederschjöld förklarade sig långt ifrån
att vara abso.ut motståndare till reformen; men
han ville, innan han understödde den, först se dess
: hödvändighet. Denna åter vore svår att katego-
viskt bestämma, innan grunderna för densamma blif-
vit anförda.
Professor Agardh ville förklara reformens nätd-
vändighet af det obetydliga a esuitat de offentliga
kraftansträngningarme rid Riksvagarna medlört; och
då vid hvarje Kiksdag lappnicg är af nöden, måste
felet ligga i de representativa for merne.
Professor Cederschiöld, för mente, att, om inga re-
sultater vunnits, detta berott på personalen. För-
vandringar hjelpa icke förrän menniskorna förän-
dras.
Biskop Faxe: Kan ett förs släg,, som uppfyller al-
Jas fordringar; utarbetas, så vore: det öuskansvärdt.
Om Utskottet vill företaga en förandring, så skall
jag icke sätta mig deremöot, blott jag först får se
ett bällre förslag, inbhän den gamla Ordningen ned-
På ; hemställan af Hr Friks Ordföranden skulle
depna fråga till en annan sammankomst uppskju-
EC. S. Arfvidsson.
Plenum den 31 Maj.
Frånvarande: Prosten Hallst: öm, med permission
bortrest, och Anders Danielsson, hindrad af opasslig-
het.
Den i ett löregåevde plenum till öhfverläggning
förelagna, af åtskillige motionärer väckta fråga om
4 KE OMT At 1) AM