ställa förslag, burn orepresekterade medborgare må
blifsa delaktiga af represevtatonevc, huruvida den-
nacmå fördelas I föum stnd iller tvenne, huru för-
ändring nå göras i vu brukliga arbetsmetod. o.
SS. VV.
He Friberven Ordföranden: Vid föredragnings-
listans geromiasande finner mar, att endast några
få wmoliorer äro af den besköt alt de kunna
isolerade alzöras. siag till total re-
forin uta Delas, p föräradrincerne
deruti i sker is alt med första
måtte utgöras, buruvea Ut! otfot vitt fölra 0 ra-
dikal metod eller. såsom bittiis dat Ja
Boktov Holmström bitvardd: kop af
princip-bets öärbhand bestämmas
Doktora fann för siv del lmplisas, att U
först borde urdersöka om vita ar de inkomna
Winacrd;
ändringsp ojeksten kunde ant 2cs. och sedan till Stän-
derna inberätta risoltatel af den: ersöknigds, Der
efier skulle Utskottet yltra sig, ingen att tiden
ir
eller och att
ag dertil . På
att uttala
Ti l1 a ICE : da as . . vv
Utskottet sjeift ämnade warbeta för
detta sätt komme tänderna i
sin opinion.
Vice Talemanren Jon Jonsson: Om reprecenta-
tionsförändiring befinres ourdgärpigen nödvändig,
bör den ske i sin hölhet, cch Utskottets leda-
möter deriuil göra fullständig? förslag. Jag: kan ic-
ke und:-rstödja det proj kterade principbetänkandet,
emedan jag anser principerna iche kunna i detsam-
ma så upnvställas, alt det lI:dev till resultat. För
egen dei tilltror jag mia Icke nog erforenhet för
att uppgifva förslag till försndriog 1 sivu helhet;
jag öfverlemnar detta åt andra; men om icke en
sådan förändring vidtages, befarar jag att renen öf-
ver medbergares utesiutarde från representatioren
skola blifva allt högljuddare.
Professor Cederschjöld: Jag har flere gånger inlå-
tit mig I resonnement med dese ropare, men de bal-
va aldrig kunnat uppgifva hvar: anledningarna till
missnöje be stå, eller hvad som bör göras för deras häf-
vande. Detär Konstit.- Utsk.s äaliggande att upplysa,
buroavide glundade ska! vill klägt mål för elintfass
för egen del uppskjuter jag mitt omaöme tills vi-
deres. Det yttrande, att detaljfrågor icke böra af-
göras före reformfrågan, är i min tauka så vida
oriktigt, att de för denna sednmare kunna komma
att stå helt och hållit tillbaka.
Grefve Spens begärde, i anleduing af. hvad Vi-
ce Talmannen Jon Jonsson anfört, frågan på bor-
det.
Anders Danielsson: Man har yttrat att ropet
å reformer egentligen först efer: 1528 års Niks-
dag körjat höjass men det är äldre; och daterar sig
ända från 1809. Det är äfven ett misstag, alt tr
dessa rop vu hafva tystna!. I dessa: dagar hafva:
nend gen ! lera pettioner om representalion förän::
dring: ankommit till hufvudsteaden, för att öfverlem-
nas till Kongl. Maj:t, och det är att förmoda, :att
efter denna Riksdag ännu flera skola: inkomma,
Skulie Utskottet ingå till Ständerha med örfiågan
om deras. tankar, .så befarar jag att svaret, utfaller
afstyrkaode, emedan tiden ännu icke skule anses)
vara änne. Petitionsvägen år, som sakerna nu: stå,
den ;-bästa; emelle: tid kunde Utskottet :föreslå så-
danoa förärdringar, hvarigenom de orepresenterade
samhällsklasserna vinna inträde vid Riksdagen, men:
ståndifördelningen ännu tills vidare bibehållas.
Professor: Agardh: Tvifvelsmål hafva: uppstått,
huiuvida n representationsförändring utgör fo:kets
allmänna önskan, och huruvida nyttan deraf är
fot fästad i.dess öfvertygelse. Jag har: åtminstone
funnit att så förhåller sig. Detär ep här såsom i
andra länder, att grundlagarne eller kartan anses
såsom ett palladium, det der icke tål den mimsta
förändring. Vi lappa och ändra tvertom oupphör-
ligt, utan att ändock kunna göra alla belåtra. Det-
ta förhällande måste således öga en objektiv orsak:
Redan 1809 väcktes fråga om förändring gar, och detz
ta har alltsedan irträffat hvarje Riks dag. För en
större 1eform är nationen kanske äpnu icke mogen;
men. Utskottet bar dock fullgjort sin pligt, om frå
ga derom väckes vid denna Riksdag.
Br Friberren Ordföranden förklarade sig dela
P: ofessor Agardhbs tanka. Frågan har 1edan 4 må-
nader hvilat på bordet, och Utskottets ledamöter
hafva således varit i tillfälle att begrunda den; men
före dess afgörande torde Utskottet böra besluta, om,
den skall företagas i sin. helhet, eller de detaljerade
motionerna särskilt pröfvas. Af dessa sedpare :8gå