KE
E
Utskottet ej insett den stora vigt detta ämne har
för landet, dådet så? knapphänvdigt kunnät affärda
deö kongla pfbositionen: För öfrigt yrkades återre-
miss åf Hr rt, Dalman och Frib. Kantzou. Hr
Cederschjöld ville ejatt de tysta förmånsrätterne skul-
le borttagas förr, än man hade något annvat stöd att
sätta i stället. Han trodde att de tysta förmåns-
rätternes borttagande yrkades isynnerhet af dem,
som ilfra för statslånssystemet, och vilja på- efter-
kommande vältra de bördor vi sjel ifve borde draga.
Hr Tham, IWollrath, förmådde ej finna något sim-
band emellan dessa båda förslag. Likaledes Fri-
berre Ehrenborg, hvilken ansåg anmärkningen mot
sig riktad, och förklarade alt statslånssystemet här-
med ej stode i ringaste sammanhang. Frankrike
hade sen! borttagit de tysta förmånsrätterne, såsom
det värsta hinder för realkrediten. Friherre Boije,
L., uppträdde emot Hr Cederschjöld. Med Friber-
rens vanliga aktning för den värde talaren, och för
fromheten och oknrnigheten hvarhelst den fuones,
förklarade han, att vi endast vilja påligga våra
efterkommande bördor, för att bereda dem månc-
faldigt större fördelar. Hr Ceder rschjöld tackade
den värde talaren för dess aktning för okunnighe-
ten, och ville vedergälla den med aktning för oför-
ståudet och obe:änksamteten.
Eftermiddagen.
Det enda af vigt som föreföll, var fråga om Or
Troils qvarståcnde såsom ledamot i Banko-Ut-
skottet, sedan han otvt vald till Bankofullimaktig,
en fråga, väckt geron Mo lppilästa memorial fån Ban-
ko- Uts koi ets Ordförande Frib. af Nordin, med är
beropande af 41 N Tuksd. Oran. Grefve Posse er-
inrade att Kidd. och Aceln ej äger rätt att granska
grundlagarne, hvariöre frågan, om Ridd. och Adelv ej
irstämde i den proposition Hr Landtmarskalken fan-
pe för godt e !
it usa, borde bänskjutas till Kon-
stitutiors Utskottet. Greefve Cronhjelm ville ej yr-
ka hänvisning tll KenstitutionsUiskottet, detta Ini-
iesibjul, der man den ena dagen drager ja och den
andra uej, savut ville ej genom ett dylikt yttrande
öka denna bemlga domstols makt. Br Grefven och
ELond!marckalker var al den tanka, att Hr v. Troil
ej borde qgvarstanna inom Utskottet. Denna me-
Ik sda-
ning öfrere: sstöm !e äfven med föregående R
gars pi axis, och det besiöts, att Brr Elektorer skols
je välja Dy Utskotts-ledamot i Br v. Troils ställe.
Borgareståndets ple num am 12 Juni.
Först förekom Lacutskottets Bet. N:o 66, deruti
Utskottet ansett sig ej kunna tillstyrka bifall till
Or Eenellis motion, att Magistraterne skulle för in-
venterirg t sterbbus, der hehöllna summan icke
uppgår tll 100 Ridr, åtnjuta arfvode såsom för an-
dra värderingar, men, då behbillningen steg till 100
R:dr och devutöfver, bekomma 2 proc. deraf; och
h: de motion ren rolt, det Magistaternas imkomst
j bärlgerom skoelle blifva betyvdligen minskad.
M: d vrkande ef aterremiss, yttrade Hr EAer-
man, det han ej ville beröfva någon sina Inkomsier,
och 2 raminst städerna; men att han ändock ön-
skat, att man fäsiat något afseende å de höga af-
gifterha af sterbhus. Städernas magistrater borde
taga sina inkomster af de lefvande, men ej af de
döde. Det kunde val bero af hvarje särskut stad
att inom sg ordna detta förhållande, men talaren
hade trott, att Lagutskottet härvid bort gifva någon
ledning. — Uti begäran om återremiss förenade sig,
på uppgifoe skäl, Hrr Hallgren, Egnell och Hal-
ling, den senare med yrkande, att iogen afgift till
magistraten borde utgå af sådana sterbhus, der be-
hållningen ej uppgick till 100 Bidr. — Hr Holm
talade för bifall till Utskottets Betänkande; den af
motionären föreslagna beräkningsgrunden skalle för
både större och mindre sterbhus blifva alltför be-
tungande, — HAr Cederborg trodde, att om arfvo-
det skulle utgå efter behållningen , man hade skäl
att befara, det aldrig någon behållning skulle upp-
stå, och detta: sätt sknlle föranleda mångfaldiga tra-
kasserier, särdeles uti de mindre städernas yrkade
bifall. Deruti instämde Hrr Olbers och Langen-
berg samt Hr Rubin. — Hr Hessle trodde att den-
na fråga rättast bort behandlas af Ståndets enskilta
Utskott; genom en återremiss till Lagutskottet kun-
de ej något vinnas, hvarföre talaren yrkade bifa!l.
— Efter voterivg bifölls äfven betänkandet.
Vidare föredrogos och bifölles Lagutskotiets be-
tänkanden N:o 67 och 63, med afstyrkande till fö-
resiagva lagförä ändringar, och EkonomiUtiskottets
Utlåtanden Nr Ig—,5, rörande frågor af mindre
ee ——
