KE E Utskottet ej insett den stora vigt detta ämne har för landet, dådet så? knapphänvdigt kunnät affärda deö kongla pfbositionen: För öfrigt yrkades återremiss åf Hr rt, Dalman och Frib. Kantzou. Hr Cederschjöld ville ejatt de tysta förmånsrätterne skulle borttagas förr, än man hade något annvat stöd att sätta i stället. Han trodde att de tysta förmånsrätternes borttagande yrkades isynnerhet af dem, som ilfra för statslånssystemet, och vilja påefterkommande vältra de bördor vi sjel ifve borde draga. Hr Tham, IWollrath, förmådde ej finna något simband emellan dessa båda förslag. Likaledes Friberre Ehrenborg, hvilken ansåg anmärkningen mot sig riktad, och förklarade alt statslånssystemet härmed ej stode i ringaste sammanhang. Frankrike hade sen! borttagit de tysta förmånsrätterne, såsom det värsta hinder för realkrediten. Friherre Boije, L., uppträdde emot Hr Cederschjöld. Med Friberrens vanliga aktning för den värde talaren, och för fromheten och oknrnigheten hvarhelst den fuones, förklarade han, att vi endast vilja påligga våra efterkommande bördor, för att bereda dem måncfaldigt större fördelar. Hr Ceder rschjöld tackade den värde talaren för dess aktning för okunnigheten, och ville vedergälla den med aktning för oförståudet och obe:änksamteten. Eftermiddagen. Det enda af vigt som föreföll, var fråga om Or Troils qvarståcnde såsom ledamot i Banko-Utskottet, sedan han otvt vald till Bankofullimaktig, en fråga, väckt geron Mo lppilästa memorial fån BankoUts koi ets Ordförande Frib. af Nordin, med är beropande af 41 N Tuksd. Oran. Grefve Posse erinrade att Kidd. och Aceln ej äger rätt att granska grundlagarne, hvariöre frågan, om Ridd. och Adelv ej irstämde i den proposition Hr Landtmarskalken fanpe för godt e ! it usa, borde bänskjutas till Konstitutiors Utskottet. Greefve Cronhjelm ville ej yrka hänvisning tll KenstitutionsUiskottet, detta Iniiesibjul, der man den ena dagen drager ja och den andra uej, savut ville ej genom ett dylikt yttrande öka denna bemlga domstols makt. Br Grefven och ELond!marckalker var al den tanka, att Hr v. Troil ej borde qgvarstanna inom Utskottet. Denna meIk sdaning öfrere: sstöm !e äfven med föregående R gars pi axis, och det besiöts, att Brr Elektorer skols je välja Dy Utskotts-ledamot i Br v. Troils ställe. Borgareståndets ple num am 12 Juni. Först förekom Lacutskottets Bet. N:o 66, deruti Utskottet ansett sig ej kunna tillstyrka bifall till Or Eenellis motion, att Magistraterne skulle för inventerirg t sterbbus, der hehöllna summan icke uppgår tll 100 Ridr, åtnjuta arfvode såsom för andra värderingar, men, då behbillningen steg till 100 R:dr och devutöfver, bekomma 2 proc. deraf; och h: de motion ren rolt, det Magistaternas imkomst j bärlgerom skoelle blifva betyvdligen minskad. M: d vrkande ef aterremiss, yttrade Hr EAerman, det han ej ville beröfva någon sina Inkomsier, och 2 raminst städerna; men att han ändock önskat, att man fäsiat något afseende å de höga afgifterha af sterbhus. Städernas magistrater borde taga sina inkomster af de lefvande, men ej af de döde. Det kunde val bero af hvarje särskut stad att inom sg ordna detta förhållande, men talaren hade trott, att Lagutskottet härvid bort gifva någon ledning. — Uti begäran om återremiss förenade sig, på uppgifoe skäl, Hrr Hallgren, Egnell och Halling, den senare med yrkande, att iogen afgift till magistraten borde utgå af sådana sterbhus, der behållningen ej uppgick till 100 Bidr. — Hr Holm talade för bifall till Utskottets Betänkande; den af motionären föreslagna beräkningsgrunden skalle för både större och mindre sterbhus blifva alltför betungande, — HAr Cederborg trodde, att om arfvodet skulle utgå efter behållningen , man hade skäl att befara, det aldrig någon behållning skulle uppstå, och detta: sätt sknlle föranleda mångfaldiga trakasserier, särdeles uti de mindre städernas yrkade bifall. Deruti instämde Hrr Olbers och Langenberg samt Hr Rubin. — Hr Hessle trodde att denna fråga rättast bort behandlas af Ståndets enskilta Utskott; genom en återremiss till Lagutskottet kunde ej något vinnas, hvarföre talaren yrkade bifa!l. — Efter voterivg bifölls äfven betänkandet. Vidare föredrogos och bifölles Lagutskotiets betänkanden N:o 67 och 63, med afstyrkande till föresiagva lagförä ändringar, och EkonomiUtiskottets Utlåtanden Nr Ig—,5, rörande frågor af mindre ee ——