La : en Kå nn votering, hvilken så utföll, att äfven denna punkt af Betänkandet återremit:erades, med 57 röster mot 37, hvilka biföllo densamme. ! Plenum hos Ridd. och Adeln d. 17 Juni. Förmiddagen. Hr Grefve Cronhjelm väckte motion derom, att Ständerne måtte hos H. Maj:t i unde:dånighet anhålla, att en författning rörande ångfartyg provisiovelt utfärdas till nästa Riksdag, som afsåge betryggande af de medborgares lif och egendom, hv:lka på god tro soförtro sig åt dessa fartyg. I Englend och Frankrite tillåtas inga ångfartyg att emottaga Frakigods, och passagerare förr, än de blifvit underkastade vederbörandes pröfoina. Hr Cederschjöld förmodade, att någon författni bäroa redan utkommit, eller utminstene vore änkt. Frikerre Boije, L., önskade att moliorä ville uppsätta motionen skriftligen, så alt den måtte få läggas på bordet; bvilket ock beslöts att ske. Fr Posenblad anförde et appencöx till diskussiopen sista plenum rörande sndra uppropet. Han förebrådde RBiddarhusUtskoitet att med en falsk uppgift bafva missiedt Ståndet, då det i betänkanifvit, att något andra upprop? eji de öfriga : existerade. Han bade dokumenterat sig med bevis både från Bondeoch Prestestarden, att andra uppropet der verkligen ägde rum, i de senare stårdet nemiisen så, att den som vid uppropet ej Å sin öst. Has önskade att Uskottet ville tillhålla sin? sekreterare, att ej vidare begå tt sådant oförlåt igt slarf. Efter n:gon diskussion, brarunder Brr Cederschjöld, och Tham, Wollrath, savat Grefve Cronhjelm, O. och Friherre Ludvig Boije yttrade sig, suml Utskottets Sekretersre Br Dalman talat till sio uräkt, beslöts, att Hr Rosenblads upplysning, med tillhörande bannor, skulle åtfölja återremissen till Uiskottet. Ekon. Utskotiets Betänkande N:o 78, rörande en ny Läns-indelning, bifölls. Utskottet bade tillstyrkt en ny administrativ och kameral indelning i de delar af riket, hvarest sådant kunde finnas af behofvet påka!adt, och att Stränderna derom sknrile hos B. Mej: underdånighes anhålla, dock med vilkor, att en sådan indelning icke må till föröt ning af Lävens eller deras Emhetsmans antal föranleda. Frih. Ehrencorg ogillade detta fö slag, och anförde åtskilliga i-hans tanka högst betänkliga svårigheter deremot. Han anmärkte att två tredjedelar af Rikets Ständers önsknirgar äro så oformlige och så illa utarbetade, att regerivgen ej med bästa vilja kunnat verkställa dem. Hr Stuart talade för betänkandet, och ansåg nyttan vara gifven. Hr af Billbergh biträdde Frih. Ebrenborg. Grefve Horn anmärkte, i aniedning af Frih. Ehrenborgs yttrande, att Regeringen borde söka ati bringa oformligheten till form, samt af dessa hopade oformligheter finna. nödvänvarit närvarande sedermera fc. aflemra digbeten af slutligen 1eform, samt ej vara inaktif derföre, att overkställbara önskningar till densamma inkomma. Grefve Cronhjelm trodde att Betankandet. ej nu, såsom förr, skulle möta något motstånd ipom Bonde-Ståndet, då vilkoret emot ökade utgilter nu biifvit detsamma vidfogadt, ett vilkor så mycket nödvändigare, som önskningar om förnyade organisationer alttid medfört ökade kostnader. Sålunda hade nya organisationen af ett enda embetsverk medfört en ökad kostnad af 15,000 Ed, a Nu föredrogos, hvart efter annat, Lag-Utskottets betänkanden N:o 70 — 74, röravde Kongl. Msj:ts nådiga proposition em de tysta förmånsrätternes afskällande, samt om myndlogars rätt och förmynI . bd a . dares skyldigheter. De blefvo alla återremittleråde. Er Tham, Wollratb, visade olämpligheten af närvarande förhållanden vid förmyndares tillsättande, samt buru litet myndlingarnes rätt derisenom vårdas. Fiiberre Ehrenborg ville att Lag-Utsiottet hade öÖfverskådst ämnet sin helhet och ej, som nu skett, föreslogit partielia stadsanden, som motsäga hvarandra. Då man så ofta börer klagas, att fuliständ:ga förslag ej utgå från sty.elser, så är det et smärtande att se, alt, då en korgl proposition meddelas. en så L, som denna åsyftar, för bises inom majoriteten hos de Ulskott, som biifvit anbefallde att bebardla Irögan. Tysta förmåns äterre förenade sio med Ex MHessles sakvika reservation. Om realkrecit vinnes, så skall myndilingarnes rätt med säkerhet försaras. De tysta förmånsrät:erne äro ej cti redhar, utan ect skenbart stöd för OmMYyNndices rätt. Grefve PHarn renade s:m mad 4