- La : en - Kå nn
votering, hvilken så utföll, att äfven denna punkt
af Betänkandet återremit:erades, med 57 röster mot
37, hvilka biföllo densamme. !
Plenum hos Ridd. och Adeln d. 17 Juni.
Förmiddagen.
Hr Grefve Cronhjelm väckte motion derom, att
Ständerne måtte hos H. Maj:t i unde:dånighet an-
hålla, att en författning rörande ångfartyg provi-
siovelt utfärdas till nästa Riksdag, som afsåge be-
tryggande af de medborgares lif och egendom,
hv:lka på god tro soförtro sig åt dessa fartyg. I
Englend och Frankrite tillåtas inga ångfartyg att
emottaga Frakigods, och passagerare förr, än de
blifvit underkastade vederbörandes pröfoina. Hr
Cederschjöld förmodade, att någon författni
bär-
oa redan utkommit, eller utminstene vore änkt.
Frikerre Boije, L., önskade att moliorä ville
uppsätta motionen skriftligen, så alt den måtte få
läggas på bordet; bvilket ock beslöts att ske.
Fr Posenblad anförde et appencöx till diskus-
siopen sista plenum rörande sndra uppropet. Han
förebrådde RBiddarhusUtskoitet att med en falsk
uppgift bafva missiedt Ståndet, då det i betänkan-
ifvit, att något andra upprop? eji de öf-
riga : existerade. Han bade dokumenterat
sig med bevis både från Bonde- och Prestestarden,
att andra uppropet der verkligen ägde rum, i de
senare stårdet nemiisen så, att den som vid upp-
ropet ej Å
sin öst. Has önskade att Uskottet ville tillhål-
la sin? sekreterare, att ej vidare begå tt sådant
oförlåt igt slarf. Efter n:gon diskussion, brarun-
der Brr Cederschjöld, och Tham, Wollrath, savat
Grefve Cronhjelm, O. och Friherre Ludvig Boije
yttrade sig, suml Utskottets Sekretersre Br Dal-
man talat till sio uräkt, beslöts, att Hr Rosen-
blads upplysning, med tillhörande bannor, skulle åtfölja
återremissen till Uiskottet.
Ekon. Utskotiets Betänkande N:o 78, rörande en
ny Läns-indelning, bifölls. Utskottet bade tillstyrkt
en ny administrativ och kameral indelning i de de-
lar af riket, hvarest sådant kunde finnas af behof-
vet påka!adt, och att Stränderna derom sknrile hos
B. Mej: underdånighes anhålla, dock med vilkor,
att en sådan indelning icke må till föröt ning af
Lävens eller deras Emhetsmans antal föranleda. Frih.
Ehrencorg ogillade detta fö slag, och anförde åtskil-
liga i-hans tanka högst betänkliga svårigheter der-
emot. Han anmärkte att två tredjedelar af Rikets
Ständers önsknirgar äro så oformlige och så illa
utarbetade, att regerivgen ej med bästa vilja kunnat
verkställa dem. Hr Stuart talade för betänkandet,
och ansåg nyttan vara gifven. Hr af Billbergh bi-
trädde Frih. Ebrenborg. Grefve Horn anmärkte, i
aniedning af Frih. Ehrenborgs yttrande, att Rege-
ringen borde söka ati bringa oformligheten till form,
samt af dessa hopade oformligheter finna. nödvän-
varit närvarande sedermera fc. aflemra
digbeten af slutligen 1eform, samt ej vara inaktif der-
före, att overkställbara önskningar till densamma
inkomma. Grefve Cronhjelm trodde att Betankan-
det. ej nu, såsom förr, skulle möta något motstånd
ipom Bonde-Ståndet, då vilkoret emot ökade ut-
gilter nu biifvit detsamma vidfogadt, ett vilkor så
mycket nödvändigare, som önskningar om förnyade
organisationer alttid medfört ökade kostnader. Så-
lunda hade nya organisationen af ett enda
embetsverk medfört en ökad kostnad af 15,000
Ed, a
Nu föredrogos, hvart efter annat, Lag-Utskottets
betänkanden N:o 70 — 74, röravde Kongl. Msj:ts
nådiga proposition em de tysta förmånsrätternes af-
skällande, samt om myndlogars rätt och förmyn-
I . bd a .
dares skyldigheter. De blefvo alla återremittleråde.
Er Tham, Wollratb, visade olämpligheten af när-
varande förhållanden vid förmyndares tillsättande,
samt buru litet myndlingarnes rätt derisenom vår-
das. Fiiberre Ehrenborg ville att Lag-Utsiottet
hade öÖfverskådst ämnet sin helhet och ej, som
nu skett, föreslogit partielia stadsanden, som motsä-
ga hvarandra. Då man så ofta börer klagas, att
fuliständ:ga förslag ej utgå från sty.elser, så är det
et
smärtande att se, alt, då en korgl proposition med-
delas. en så L, som denna åsyftar, för bises
inom majoriteten hos de Ulskott, som biifvit anbe-
fallde att bebardla Irögan. Tysta förmåns äterre
förenade sio med Ex MHessles sakvika
reservation.
Om realkrecit vinnes, så skall myndilingarnes rätt
med säkerhet försaras. De tysta förmånsrät:erne
äro ej cti redhar, utan ect skenbart stöd för OmMYyNn-
dices rätt. Grefve PHarn renade s:m mad 4