skaffa sin sköra gäst nagot tl förtäring,
till, och endast efter mycken möga lyckades det
slutligen att få saxen utredd, hvoarmed förhöll sig
på följande sät, Det befanns alt damen varit i
i en bad, för av köpa sig ett par tofflor. Kavafen
eller tolffelhandlaren nekade att motiaga någon be-
talning af en så skön fru; bedyrade att allt hvad
som fanns i hans bod stode till hennes disposition,
och förklarade att han sjelf vore hennes slaf. Med
ett ord, de utsökta artigheter, dem han med en
alldeles hänförande vältalighet adresserade till hen-
ne, Hade en sådan verkan på damen, att hon lof-
vade göra honom en visit i hans bus, dit hon i all-
sköns hemlighev smös sig cen dag, då Kavafens
mor var frånvarande på landet. De bada ove äl-
skande funno mötet så angevarmt, alt frön beslöt
stanna qvar ända till aftonen, För att emellertid
gick Ka-
vafen ut, och skule köpa mat, stängde dörren, och
stoppade nyckeln i sin ficka. Uuder od
det han nu
var sysselsatt med uppköpen för sonpgen, mötte
honom en af havs kreditorer och fordrade Iqvid
af en skuld, och då den stackars Kavalen ice kun-
de betais, så bjef han gripen och ka-tud i fancelse.
Redan bade han, uvder tö baoreser Ofver sit grvm-
ma öde, tllbragt et var fmmar inom lås och bom,
då en af hans bekonta, som händelsevis gics förbi
fängelset, steg in för alt sörva sis uvderrattad om
hvem det kunde vara, som vexethbardlerna nä låtit
inspärra. Fången blef glad at isn föriögenhet
träffa en bekant, iemoace höorom nyckela till sitt
hus, och bad hovom att
skvada elt ivunr-
timmer, som han de: . Hans
vän lofvade att hålla såk : till Ka-
vafens hus, öppvade dörren, och — hvad tveks! —
fann sins csen höstvul! Son illstod andet,
men försäkrade att detta var hernes första felsteg,
begärde att bulva suld vid mannen, och erbhöd ho-
vom, mot vilkor act han hölie saken hemlige, sina
juveler. Affären uppgjordes, skusmessan giek för Sig,
och mannen stoppade juvelerne 1 fickan och gick sin
kos. Ålen bustrun, mera avgelöen
ken än skit ryköe,
fölide efter, och lat
nom på den beskvilmr 2. som fört nämd.
Sann en kom slatligen I dagen, (IG seraskiern
Emedan tX-MÅö nen bekänt
an brutit mot de vilkor, som
1
tallde följa de dom!
sanvingen, så h
ålade honom ty: , och äger salvdes inga anspråk
Ne JUNE ere hvi skola tillställas hosteuv, för att
rörande händeisen, och
OPPASLICPnsS CC mm, eå man
anstä! lär er Une
1
ie NM Fd
iann sig 1CKO Pe
som, när ban
ringe 108 macaocr förnoi, då ben vistodes tå Ja-
malva, diuck tor cv fålla, på hvars bota han
sett fiera Små ormor af en tll tvätnms lä gd. Ett
halit år derefter han ett slag. kröning 1 ma-
N 0 . a -
gen, som äfven börjede uppsvälla, och hans avtit
blef si häftig, att ban måste göra 4 a 3 srarka mål
allt mer och
om dagen. Magen uppsvällde sedan äl
mer, cCc3 pativoten tyckte sig tydligen kanna, hu-
ru en om slingrade sig dervi; ban erfor derunder
ev haltig smärta. men ville likväl ieke tillåta en
incislon, hvarigerom ermen kuvde utdragas, Läka-
ren föreskref då tre dagavs fasta, efter hvilkas för-
lopp ormens rörelser tycktes antyda at han ville
ut. oPauenten lad:;s pu i en säng och tillsades
alt hålla munnen öppen; invid muncnen ställdes en
skål varm mjölk. Snart syntes den sjuke nära
att qväfvas; ormen stack ut sitt hufvud ur hans
mun och smakade på mjölken. Skålen drogs lång-
samt undan, ormen följde efter och man tyckades
att draga den hel ech hållen ur patientens kropp.
Odjuret, som dödades och förvarades, var nära 6
fot lingt: Denza händelse?, tillägger tidn! ingen,
skall utan tvifvel blifva en varning för dem, som,
angripne af törst, vilja dricka ur en källa, och på-
minna dem om argelagenvheten att dervid iakttaga
nödig försigtighet.
(Journ. des DeEb.)
Vid den sista slöjdexpositionen i Wien har ingenting så
sa