-- RIRBSPAGSUNDERPBÄTTELSER.
PlI-num hos Ridd. och Adeln den 9 Juni.
I ordning att föredrägas föreföll Bevillnings- Utskottets
betänkande N:o 10, rörande .
- an OO Finskachandeln: 4
Utskottet hade föreslagit upphörandet af nedsättningen i
tullen för Finska varor. Emot betänkandet uppträdde Fri-
herre Sc hultze nheim, hvilken ansåg ctt dylikt afbrott
vara alltför häftigt, och anförde flera menliga följder der-
af för hufvudstaden, tranpsitohandeln , för grannriket Norge
m. m. Friherre Hamilton sade sig inom Utskottet först
hafya varit af annan tarka, men, genom flera vigtiga upp-
silter åf Stockholms borgarå, funnit sig nödsakad att bi-
tritda pFuralitetens meniug. Friherre Boije, Ludvig, ön-
skade ått hefänkandetymattegaf Ständerna bifallas. Rege-
ringen kunde, då, vid skeendökrestriktioner under en blif-
vande handelstraktat, understödjas af alla 4 ståndens sam-
manstämmande opinion, På Norge borde man ej fästa så
mycket afseende, att vi för detsamma uppoffrade våra egna
ekonomiska intressen. Grefve Horn biföll betänkandet.
Friherre Schultzenheim trodde, att Stockholms bor-
gares intressen kunde möjligen. vara alldeles motsatta dem,
han tagit sig friheten att försvara. Han erinrade att transito-
handeln på Finland redan börjat alt aftaga, och skulle lida
ännu mer skada genom detta steg. Norges intresse vore
af alla det vigtigaste. Hr Munk af Rosenschöld, E.
hade redan vid 1815 års, och sedan vid hvarje Riksdag, fram-
ställt de för Riket i det hela menliga följder af så betyd-
ligt lägre tull å den Finska, än å andra utländska varor,
isynnerhet som de till öfverfiöd kunna produceras i vårt
eget land, och här ej blott är frågan om Finska, utan äf-
ven om varor ifrån det egentliga Ryssland, som ofta få be-
gagna tullnedsättning under namn af Finska. Han kunde
icke tro annat, än att någon förborgad politisk orsak varit
skulden, att man så gynnat ett främmande land framför vårt
eget. Men om Ständerne nu begagna sin rättighet att sjelf-
ve bestämma tullen å dessa varor, med undantag af den
på spannmål, hvarom Kongl. Maj:t sjelf äger förordna, så
erhål!er vår regering derigenom ett kraftigt skäl för afslag
å hvad som kan pästås af en annan makt, till fördel för
dess undersåtare, på bekostnad af Svenska medborgare.
Han yrkade derföre, att R. St.r icke skulle, som Utskottet
föreslagit, framföra någon uuderdånig anvåällan, utan i un-
derdånighet anmäla sitt beslut, att intet särskilt undantag
för Finland må härefter, i afseende på tuliafgifter, äva rum.
Han hade sett i en tidning den öfverklagade undervigten i
handeln med Finland bestridas, men förmodar, att Insän-
sändaren, bland utförselvaror till Finland, räknat de utländ-
ska från nederlaget här uttagna och dit förda varor. Hr
Rosenschöld trodde icke, att styrelsen ägde rätt, att i di-
plomatisk väg inkräkta på Ständernes makt och rättighet,
att höja och sänka sjötuHen på alla varor, med undantag
af spanmål. Denna rättighet borde icke kunna eluderas
genom handelstraktater, ty då. skulle Regeringen kunna
genom dem godtyckligt bestämma tullen på varor från alla
med Sverige handlande länder. Han ville äfven, att
det olyckliga handelsförhållandet med Ryssland borde, icke
småningom, utan på en gång afskaffas. Hr Rothlieb, A.
F., talade för hetänkandet. Erih. Boije, L., fortfor att yrka
bifall derå. Hvad Norge beträffar, så hade han ej märkt nägon
fördel i ckonomiskt afscende af föreningen; men väl att
vi deraf haft skada, och såsom exempel derå anförde han
den lemnade rättigheten för hvarje Norrman att öfver grän-
sen införa 15 kannor bränvin. Han medgaf att regeriogen
borde i diplomatisk väg visa omsorg för Nerge; men att för
detsamma uppoffra våra ekonomiska fördelar, ville han all-
deles icke medsgifva. Frih. Cederström önskade, att tul-
len måtte få förblifva på samma låga punkt som hittills,
och yrkade derföre återremiss. Han påstod derjemte, att
Konungen har rättighet att efter behag sänka tullen. Frih.
Ehrer borg biföll betänkandet, och erinrade de talare, som
yrkat fortfarande af den laga tullen, att förhållandet hade,
sedan handelstraktaten ingicks, förändrat sig, i synnerhet
genom öppnade nya vattenkommunikationer. Frih. Aker-
hjelm talade i enlighet med Frih. Schullzenheim oeh be-
farade, att den öfvergång, som nu blifvit föreslagen, skul-
le i sin verkan likna ett prohibitiflisystem. Hr at Rob-
sahm förenade sig med Hr Munk af Rosenschöld.
Hr Juok af Rosenschöld afstod ifrån aterremissen, då 3
ständ antagit Betänkandet, men protesterade mot såväl
Erih. Cederströms sats, att hongl Maj:t äger rätt, att sän.
ka iullen på andra varor, än spanmål, som äfven mot Frih.
Akerbicim att Kongl. Majil äger alt il diplomatisk väg 2e-
nom ha rdelstraktater förändra den af Ständerne besiämda
inl, på bvilka varor som helst. Friherre Hamilton med-
