nom sina -ptibud, vore. ett bländverk, Representa-
tionens pligt deremot är det att uttrycka den all-
männa opinion, som i ämnet utbildar sig under
dagliga folklifvets åskådande af de allmänna tilldra-
gelserna, helst. när kända fakta utvisa, att regerin-
gen icke är så noga underrättad om förkållanderne
genom den lägre: administrationen. Talaren öfver-
gick derefter till den framställning, att Sverige bor-
de söka erhålla stora, snällseglande fregatter i stäl-
let för de mindre rörliga linieskeppen; kustförsva-
ret bör grundas på så välen föreniog med de slörre
krigsskeppens rörelser, som med landtarmdens. Ång-
båtar böra anskaffas för bogsering; en del af be-
styckningen och bemanningen bör äfven kunna till
lands användas; vid flera af de vigtigaste kustor-
ter (Göteborg, Karlskrona, Westervik, Söderköping,
Stockholm, Gefle. Sundsvall) böra färdig ga delar af
allt virke m. m samt styckena förvaras, att vid
behof sammansättas och med orternas sjöfolk och
beväring förses. Om nu härjemte en del mindre
dugliga, större krigsskepp försåldes, så funnos me-
del redan tilhäckliga för flottans behof. Angåen-
de landtförsvaret, ansåg talaren det vara en allmän
opinion, att kavallerivapnet måste grundas på en
ständigare öfning, än fotfolket. Likväl kunde de
one dyra värfvad2 kavalleriregementerna omorga-
niseras, så alt betydliga utgifter besparades. Infan-
teriregementerna kunde under fredstid nedsättas till
300 man, alldetstund, vid in!rälfad! krig, ej mer än
3 gammal stam behöfves, för att kunna i lede:na
våga insätta I något öfvad och 3 oöfvad beväring.
Haraf blefve en följd, att 17,000 men ivdelt infan-
teri blefve i fred tillv äcklist. Vid krigets utbrott
kunde, genom beväringsklassernas tillkomst, uppstäl-
las 60,000 man infanteri, utom Norrska truppar, 5
a 6000 man kavalleri, .d a 10,000 man exe:cerad
siöbevärmg för skärgårdsflottan, 5000 man artilleri;
beväringen inberäknad, 0. s. v. Yrkade återremiss.
— V. Talmanoen J. Jonsson ordade för örlogsflot-
tans bibehållande i sitt närvarande skick, och fall-
manhet ansåg han representationen kunna tryggt
påräkna, att Kovgl. Maj:t bäst är i tillfille att be-
döma, hvilta mått och steg som för fö:svarsver-
ket äro m. st lämpliga. — Viklund Hkaledes. —
Strindlund fästade uppmärksamheten mindre på Å.
Danielssons framstälning, än på syftet i motioner-
na, nemligen att inskränka värfvade tropparnes per-
sonal, samt indelta arvmeens och beväaringens förläg-
gande turvis till vaktbållnivg i hufvudstaden. Han
framställde härvid det menliga inflytande, som så-
dant skulle medföra å moraliteten bos landets be-
värlngsungdom. I fråga om sjöförsvaret, trodde
Dn Oo
han, att de af A. Danielsson föreslagna nya fregat-
ter och ångfartyg ingalunda kunde för in! :et anskaffas.
Talaren förmente, alt beväringssvstemets utsträckning
illa stode tillsamman med kommittenternas önskningar.
I händelse af krig, fortfor talaren, äro alla förbund-
ve, alt deltaga uti försvaret, och om fienden ännu
en gång skulie nalkas vår gräns, vill jag, ehuru
gammal, gå honom till mötes; tv lefvande skall
jag aldrig blifva Ryss. -— Ståndet fann för godt
alt betänkandet bifalla.
Ytterligare förekom Stats -Utskottets utlåtande
(N:o sin) i i anledning af Kongl. Matts nåd. pro-
prosition till BR. St. angående afskiifning it Upsala
akademis skuld till Riksgä!l dskontoret för erhållet
lån till nya Bibliotekshuset. Custaf Larsson från
Stockholms län. afgaf ett skriftl. anförande, deri
haa väl biföll Utskottets förslag om prolongation
af betalvingster minen, men kunde ej gilla någon
nedsättning i räntan. Flere af ståndet instämde uti
Hans Janssons, vid betänkandet fogade 1eservation.
I samma anda talade Strindlund m. fl. — Åter-
remitterades. — Öfrige under detta plenum före-
dragne Utskottsbetänkanden blefvo, dels ånyo bord-
lagde, dels utan diskussion bifallne. -(Stats-Utskot-
tets utlåtanden till och med N:o 131)