kunna föranleda till någon ätgärd å Rikets Ständers sida,
återremitterades. Hr Forssberg fann orättvist att, då
Rådhusrätterne 1 Stockholm och Göteborg hafva särskilt
arfvode för sin befattning med dylika mål, ej de öfrige
städernes Rådhusrätter äfven hafva det, och yrkade på så-
dan grund återremiss. — Hr Hessle öch Halling yrkade
jemväl återremiss, och föreslogo att Macistsaterne skulle få
som arfvode tillgodonjuta provision vid försäljning af för-
brutet gods. — Hr Winberg ansåg detta olämpligt.
Lag-Utskottets betänkande N:o 58; om ändring af 30 S.
ir konkurslagen, åter remitterades, enligt yrkande al Hrr
Langenberg, Rubin, Santesson, Halling och Hall-
gren, hvilka jostämde: uti de reservationer Hrr Bååth och
Cederborg inom Utsköttet deremot afgifvit. Hr Hessle
yrkade dercmot bifall till betänkandet.
Brist på utry mme vid början af denna Riksdag
hindrade Red. att i sin helhet meddela Hr Öfverste-
Löjtnant, Montgomeries motion, angående en för-
g
ändrad organisation af armden och beväringssyste-
:mets införande. Detta vore nu för sent, då motio-
nen i alla fall stått i Riksdagstidningen och utdrag
deraf i de flesta landsortsblad. Men vi skulle göra
oss skyldige till en verklig; försummelse, om vi äf-
ven. med: tystnad förbigingo den förtjenstfulla re-
servation Hr Grefve C. FF. Horn afgifvit emot det
betänkande, hvarigenom Ekonomi-Utskottet förkla-
rat sig icke kunna taga någon befattning med mo-
tionen. Vi införa bär nedan det bufvudsakliga
deraf: i
Man borde kunna antaga, att ett djupare be-
grundande af frågans både COKRIISkA och praktiska
delar skulie fört Titskottet tillen närmare öfverens-
stämmelse med Motionpärens åsigter, eller också be-
riktiga den mening, att, med nuvarande förhållan-
de i Sverge, Utskottet afsett den felaktiga organi-
sation af vårt Krigs-depårtement, som motverkar all
systematisk administration af försvarsverket; men i
sådant fall hade det legat inom gränsen för Wtskot-
tets verkningskrets, alt föreslå Rikets Höglofl. Stän-
der den underdåniga anhållan, att Kongl. Maj:t
täcktes, så vidt runt dlagarnes stadganden medgifva,
sammanföra armedens och fioltans förvaltande Verk,
under hvar sin ministeriella styrelse, samt äfven
föranleda KonstitntionsUtskotiets uppmärksamhet på
nödvändigheten af en grundlagsföraändring 1 öfver-
ensstämmelse härmed.
Det synes mig dock, att, oberoende af denna
fråga, Utskottet kunnat komma till den öfvertygel-
se om Indelninvgs verkets närvarande förhållande till
Bevärlngssystemet, att, såvida indeltararmeen äfvensom
Båtsm anshället, efter en länge njuten fred; skall ut-
göra en pålitlig stam för vattna be väringen, må-
ste dess individuella färdighet och bildning 1 samma
förhållande stegras, som, dess krigsvana upphör att
genomgripande inverka på en trupp, utur hvars le-
der de krigserfarne soldaterne till största delen re-
dan afgått. Att derföre en mindre men val öfvad
och instruerad stam måste vida högre skattas än en
talrikare trupp af föräldrade rekryter, som, till hvad
grad af exercis-färdighet och yttre diseiplinär, håll-
ning den må kunna upp drifvas, äfven mried förökad
tunga för Stats-verket ch jordbruket under nuva-
rande organisation, likväl svårligen kan motsvara
del anspråk på ett hösre värde, som det fria foöl-
kets söner vilja finna hos sina besoldade ledare, för
att med tillförsigt följa dem: och deras anvisning i
krigstjenstens utölfning; ty fruktansy ärdtär, att: gm den
Lifliga, af sitt heliga kall uppeldade Bevärings-ung-
domen skulle. uti den stam. som till efterdöme dem
anvisas, Vv stället för krigiska och i sitt: yrke kunni-
ga veteranen: fiona till större delen sådana på lifs-
tid anvärfde, vid lorpet och familj-ifvet fästade
probrabart, LT endast ägde en ytlig kunskap uti
soldat-lifvets fredliga bes! lyr, så kunde den unga bevä-
ringens förtroende till egev kraft och dåglighet allt-
för mycket lida, helst om ett mindre omtänksåmt
befäl gaf ett oförtient företräde åt den äldre stam-
mens måhända prydligare hållning. Det kan ej va-
ra ett uppmunirande och för krigslydnaden: gynn-
samt förhållande, då dev f:1e mavden träderuti ett
underordnadt kitiftålskan till den legda soldaten,
såvida denne senare icke är, :8enom n högre, uti
bädet fållt berättigad
Uttkottet har icke fästat någon vigt vid Motio-
närens sanningsenliga tippat. att Indelta Soldaten,
såsom innehafvare af dubbel sold, under tjenstgö-
ring är den dyraste krigare, Staten (kan underhålla.
Icke beller: bar: TJtskottet velat uttala: en äsigt,
-
som derigenom sökt göra si ig gällande, nemligen om
förderfligheten af en institution, som föranleder till
äMtin nt ere AL sea Boa FIRE RY i RARRENPID