styrkt, att inteckningshafvare och andre veterlige Borge nä-
rer ej .måttej behöfva att, i anledning: af årsstämning, deras:
fordringar angifva, afslogs på yrkande af Hrr Holm,
Rubin, Helledaij, Linderholm och Cederborg, som
delade reservanternes åsigter i detta fall— Utskottets be-
tänkanden N:ris 54, 55, (med afstyrkande till det stadgan--
de, att gäldenär, 1 brist af annan tillgång, må med arbete
aftjena sin skuld) och 60 biföllos.
Härefter föredrogs EkonomiUtskottets betänkande N:o 61,
i anledning af väckt motion, om åtgärders vidtagande, för
att uppmuntra byggnadsföretag i rikets större städer och
företrädesvis i hufvudstaden. Utskottet hade föreslagit, att
Ständerne-hos Kongl. Maj:t skulle anhålla om upphäfvande
af :skråförfattningarne :1i murmästare-, -timmermans-: och
byggmästarebandtverken, mot hvilket beslut Hr Leffler;
jemte flere af BorgareStåndets ledamöter inom Utskottet, i
så måtto reserverat sig, att de önskat det Kongl. Maj:t
ville i detta fall låta böra städernes innevånare, och der-
efter anbefalla dessa. haudtverks upphäfvande i de städer,
som det sjelfve äska. — Uti denna reservation instämde
nu Hrr Holm, Arnberg, P. Winblad, Santesson
och Cederborg med begaran om återremiss, hvaremot Hr
Frodell, som, då han såg ett handtverks lagliga och väl-
fångna rättigheter-angripas, befarade rubbningi hela Borger-
skapcts existens, samt Hrr Ståhl, Helsingius, Rubin,
Winberg, Klingvall, Strehlenert, Malmberg och
Halling yrkade att betänkandet i denna del måtte afslås.
— Efter framställd proposition beslöts återremiss af be-
tänkandet med de dervid gjorde anmärkningar.
SKEPPSHANDELSFRÅGAN.
Uti Utlåtande N:o 91, angående försäljningen af kronan
tillhörige krigsskepp och redogörelsen för derför influtne
medel, hade StatsUtskottet, efter en framställning af hvad
i denna fråga så väl å Regeringens som Ständernes sida
blifvit åtgjordt, och hvilket vi, då förhållandet är allmänt
kändt, ej behöfve relevera, ansett sig förhindradt, att i det-
ta ämne föreslå någon vidare Rikets Sländers åtgärd, då
Konel. Maj:t låtit anställa ersättningstalan, utan att der-
Till vara föranledd af något Ständernes, Konungen i under-
dåniehet meddeladt, beslut, och Kongl. Maj:t sedermera
under den 11 Januari innevarande år, af förekomne anled-
ningar och efter inhämtade närmare upplysningar i ämnet,
funnit skäl att låta berörde ersättningstalan inställa och
förfalla. ; v
Hr Holm yttrade sig ej kunna finna annat, än att Stats-
verket, å den ifrågavarande handeln, ännu skulle hafva att
fordra 9,060 Rdr Hamburger bko ech 1000 pund sterling,
och som staten ej borde förlora dessa medel, måste talaren
tillstyrka, att hos Konel. Maj:t begära åtgärders vidtagan-
ac för indrifuing af ifrågavarande belopp. — Hr Santes-
son förklarade, att som vid denna Riksdag hvarken någon
nådig proposition i ämnet blifvit framställd, eller enskilt
motion väckt, hade Utskottet cj kunnat deröfver yttra
sig annorlunda, än som skett. — Hr Ekerman tillkänna-
gaf, alt ban, som ledamot i Utskottet, ej hade någon del i
detta utlåtande. Kongi. Maj:t hade väl beslutat, att ersätt-
njugstalan, på grund af förckomne anledningar, skulle ned-
läggas; men som uti utlåtandet ej fiuhes utredt, hvilka des-
sa anledhingar varit, ville talaren finna, att Ständerna nu
kunde hos Kongl. Maj:t begära, att ifrågavarande ersätt-
ningsanspråk äter gjordes gällande. — Hr Holm hade uti
sin öfvertygelse om, att cn undersökning i detta fall borde
äga ruw, ytterligare blifvit styrkt deraf, att Komål. Maj:t
syuts om förhållandet hafva varit i villrådighet, då han re-
dan år 1831 öfverlemnat målet till Justie-Kanslerens hand-
läggning. — Talaren yrkade, att bestämdt måtte utredas, hu-
ruvida de ompämde medien, antingen 1 qvittningsväg celler
annorledes, kommit Statsverket till godo. — Hr Halling
yttrade, att om han hade något hopp om att i denna sak
något vidare vore att göra, skulle ban önska återremiss;
nen vid. nuvarande förhållande kunåe ej frågan, hvar-
ken af Utskoltet eller någon annan utredas. Det vore
bestämdt att förlusten uppgick Ull -gooo fdr Hamb. bko
och 1000 pund sterl.; men sedan den kratt blifvit, genom ett
misstag, förlamad, hvarigenom riåttelse kunnat vinnas, Vore
ej något att vidgöra. — Kongl. Maj:t hade anbefallt viäc-
ande ar ersättningstalan, och sedermera förklarat att frå-
gun skulle förfalla; då nu hvarken Utskottet eiler repre-
scptanterne voro i tillfälle att pröfva, eller ens taga kän-
nedom om de skäl, som föranledt detta beslut, så kunde (SS
tdlaren inse annåt, än att, då Ständerne uti Konstitutions-
Utskottet äga en autoritet med, rättighet och skyldighet
att granska Stats-Rå protokoller, det tillhörde detta
Uiskott att inhämta de skäl som föranledt det sednare be-
slutet, och att, om.dessa ej befunnos så talande, att de af
eu hvar kunde inses, vidtaga sådane åtgärder, som endast
detta Utskott ägde använda. — I allt fall måste Ständerna
låta saken vid Konstitutions- Utskottets åtgärd i detta fall
bero. — Hr Hessle ansåg nuvarande Koustit. Utskott ej
kunna granska de motiver, som föranledt nedläggande ar
fragån om ersättning, då Kongl. Maj:ts beslut i ämnet e-
maserat under Riksdagen; men då Ständerne en gäng be-
stämdt förklarat, att ersättningstalan skulle äga rum, och
då Ständerna äga en Justitie-Ombudsman, ville det synas,
som om Stats-Utskottet hos honom om förhållandet bort
göra anmälan. — Hvad åter beträffade den ifrågaställde
förlusten, så ansåg talaren Stats-Verket ej hafva här-
igenom lidit någon sådan, utan allenast gått miste om
en i annat fall uppkommen vinst. Statsverket hade nem-
liges bekommit den summa som var betingad, och för hvil-
ken fartygeb fingo afyttras, men ej det bögre belopp, för
bvilket de i sjelfva verket försåldes. . Aterremiss borde dock
ske, på det ej ett Rikets Ständers beslut må kunna annulle-
as. Hr Sahlin förenade sig med Hrr Holm och Eker-
20; — begärde återremiss för sakens närmare utredande.
ir Hemberg: Då mannen (General-amiralen m. mi
arefve Cederström) nu vore död och någon fordran å stats-
verkets sida vid ärsprokiama cj blifvit bevakad, trodde ta-
att ei något vidare var att söra. och önskade således