-
med Jon Jonsson. — Wiklund var förekommen: af bro-
dren Strindlund. Nk E
Betänkandet återremitterades.
Femte Hufvudtiteln. Fromma stiftelser.
(Stats-Utsk:s Utl. N:o 83.)
Petter Jönsson från Jönköpings Län talade för ut-
vidgning af de blindas och döfstummas institut, så att åt-
minstone ytterligare en olycklig från hvarje Stift kunde
emottagas. Yrkade återremiss, på det Stats-utsk. måtte kunna
anföra skälet för dess afslag, nembh: att känne-
dom saknades huruvida utrymme å stället funnes för en i
nämde afs. nödig tillbyggnad. — And. Johansson fr.
Upsala Län anmärkte, att de medel, som .blefvo besparade,
ifall fortfarande anslag för hufvudstadens teater vigrades,
ej kunde bättre användas, än för det ifrågavarande välgö-
rande ändamålet. Strindlund talade ock för återremiss, och
anmärkte att en annan motion i ämnet var till Stats- samt
Ekonomi-Utsk. remitterad, vid hvilkens handläggning till-
fälle kunde blifva att åstadkomma något för det väl-
görande ändamålet, hvilket Talaren framställde på det ö-
maste till Ståndets behjertande. And. Danielsson äf-
venså. — Nils Persson från Södermanland talade i sam-
ma syfte. En mängd af Ståndets Ledamöter hördes häri
instämma. — Botvid Jonsson ansåg Stiften i proportion
eft. sin storlek böra få till Institutet insända elever. —
Johan Andersson fr. Upsala län likaledes, med tillägg, att
om något Stift ej sände 2, Institutets styrelse måtte äga
rätt att från annat Stift fylla det bestämda antalet. —
Peter Jönsson fr. Jönk. Län erinrade, att Institutets
stiftare äfven var ägare af byggnaden på stället och talade
i öfrigt för anslag.
Betänkandet äterremitterades.
Sjunde Hufvudtiteln.
Stats-Utsk:s Utl. N:o 85.
Utskottets Betänkande bifölls utan diskussion.
Riksstatens 8 de hufvudtitet: Allmänna och ex-
tra utgifter.
Anders Danielsson skriftligen: Yrkade, att Stats-
Utskottet skulle besvara bans gjorda framställning om an-
gelägenbeten att söka få veta, om regeringen åsyftar att
för framtidem få dispositionen ä hvarje titel i sin helbet
lemnad till hvarje särskilt föredragandes ansvarighet; äf-
vensom att Utskottet skulle upply-a förhållandet med an-
ordningarna på Statsverkets inkomster för de till bygna-
der i Stockholm, före Rikdagev, behölliga tillökta an-
slag. Hemställde om ej en skrifvelse burde till Kgl. Maj:t
ingå rörande korrektionsinrättningarnpes ställande på en
förändrad fot, grundad på cen mera filantropisk ide. I ar-
rendet rörande Drottningbolms broar bör cj Statsverket
inklandas och ej belastas med reparationskostnader, Be-
sparingar å denva titel uppförde salaren till 62,580 Rdr.
A. Nilsson och S. Andersson från Östergötland voro
af enahanda tanka med ÅA. Danielsson. Hans Jansson
ansåg äfven en ändamälsenligare organisation af korrek-
tionsinrättningarna nödig. Nils Persson från Söderman- ?
land trodde, alt om ej nämde inrättningar bättre organi-
seras, skola de bli en tilillyktsort för lättingar, och an-
förde exempel härå. En skilling förmente han utan fara
kunna för bvarje man å södra korrektionsinrättuingen i
Stockholm dagligen indragas. För året tillvägabragtes
hä igenom en summa af 7,5vo Edr. Härutionan hördes fle-
ra af Ståndet irstämma. Joh. Bengtsson från WVVest-
manland bestred vägon inskränkning i underhållet för kor-
rektionisteruva å Stockholms södra korrekt onsbus. Med
5 sk. 4 rst om dagen äro de ej för väl hallne. De böra
behandlas som menniskor o. s. Vv.
Betänkandet återremitterades.
Nionde Hufvudtiteln: Anslaget till jordbrukets
och näringarnas uppmuntran.
Anders Nil:son irån Ostergötland skriftligen: An-
såg Hr Nonnens landtbruksiustitut på Degeberg i VWe-
stergötland hufvudsakligen vara en bildniogsanstalt tör
Rättare och Inspektorer, de der med sina förvärtvade in-
sigter komma att gagna sina Herrar. Ett avslag till in-
stitutet skulle sålede uvgefär vara detsamma som ett un-
derstöd ät de större och rikare possessionaterna. En klok
kalkylerad inrättning bör bära sig sjelf. Man ej Nonnens
institut det, sä bör landtbruksakademien, med sina rika
anslag, omfatta tillfället att komma den närbeslägtade in-
rattningenr till hjelp. Strindlund: Då olika metoder
för jordbruket fordras i olika orter, alltefter jordens och
klimatets beskaffenhet, och hvad sålunda Järes i Wester-
gättand icke kan vara tillämpligt på alla andra orter i
Riket; ansåg han institutet ej blifva af det allmänna
gagn, som borde föranleda ett anslag af allmänna medel.
Den ringa nyttan af Landtbruksakademien med sina rika
tillgångar, gifver oss ett varnaude exempel. Peter Jöns-
son, Peter Persson och Anders Pålsson från Jön-
köpings Län voro af samma tanka som Striudlund. Per
Ekebom från Skaraborgs Län, boevde i trakten af De-
geberg, sade sig bafva tagit känvedom om brukningsät-
tet derstädes, ech tredde, att dermed icke tillgick annor-
lundz2, än i orten förut brukligt Varit, endast med den
skilnad, att diken inrättas under jord och beläggas
med småsten, samt att ett helt gärde blifvit besådt endast
för att derå så blommor. Nonnen har ej fått bättre säd
än hemmansägarne i orten, men väl mindre än förre äga-
ren af Degeberg. Afstyrkte alit anslag. — Ola Jepp-
son från Blekinge m. Il. likaledes. — Hans Jansson er-
iorade, hurusom Sverge i sitt åkerbruk stod långt efter an-
dra länder, så att dess upphjelpande genom ändamålsenli-
ga iuvstituter tyckes vara påkalladt. Såsom skäl mot Hr
Nonnens skicklighet bör ej antagas, att de första försöken
möjligen icke frambragt det lyckligaste resultat, Anslaget
blefve blott till nästa Riksdag, och kunde utgå af de 28,000
Rdr Bko , dem Utsk. föreslagit som tvllökning i anslaget
för åkerbruk. handel och närivgar. — Nils Insulin af-
styrkte anslag 1 anledning af Ekeboms lemnade upplys-
ving. — Å. Daniclsson hace af ryktet hört Nonnen er-
