medgifva, det allting fick förblifvä i sitt förra skick. Säkert vore att ej då någon förändring kom att vidtagas, och att folkskolorne, som mest äro i behof, ej få något. :3:dje Punkten, med afslag till åtskillige Borgare-Ståndets ledamöters väckte motioner, om anslag till förmån för särskilte skolor i Städerne. :Hrr. Forssberg; Arnberg, Frodell och Andersson hegärde återremiss. — Wedberg anförde: att det för honom vore smärtande att finna, det ej Askersunds stad blifvit af Utskottet hugnad med något anslag till den skola, som välgörenheten i nämde stad stiftat; men med kännedom om de ringa tillgångar statsverket för sådare ändamål har att disponera, kunde han ej undra derpå; Talaren hoppades och anhöll. emellertid att, då den beifrade realisationen kommer i gång och de gyllene tider inträffa, som rcalisationens vämner så ofta utropa, då silfret, likt vårblommorne, kemmer att bölja Svenska jorden, Askersunds stad då må vara öppet lemnadt, att förnya sin billiga anhållan. 8S:de Punkten: om en personcl lönetillökning af 600 Rdr åt Professor Ling, i cgenskap af föreståndare för Gymnastiska Central-Instftutet i Stockholm, att uppföras å allosänna indragningsstaten. — Hrr Winberg och Ekerman begärde bifall, på det ej Professor Ling, hvars förtjenster voro allmänt kände, måtte gå miste om sitt lilla anslag, hvilket, enligt hvad den förre upplyste, med liten pluralitet inom Utskottet gått igenom. — Hr Egnell kunde ej gilla det tillstyrkta anslaget åt Professor Ling, då tilleängarne ej medgåfvo något anslag till foikskolor. — Hr Hoim ansåg ökade löneanslag aldrig böra komma i fråga annorlunda, än på framställning antingen af EH. M. celler af löntagarne sjelfva; som nu ej någondera begärt den af Utskottet föreslagna tillökningen, yrkade talaren återremiss. Er Höök förenade sig med Hrr Holm och Ecenell. — Hr Glbers ansåg det vara statens rätt att belöna medborgares förtjenster, och gillade Utskottets förslag. — Vid votering bestämde den förseglade sedeln återremissen. — Alla öfrige punkter af detta Utlåtande biföllos. Slutligen föredrogs Stats-Utskottets Utlåtande o S9, angående utefierne å allmänna Indragningsstaten, och återremitterades i sin helhet, på begäran af Hr Halling, som uppläste ett anförande, deruti han tillkännagaf sin önskan, att Utskottet satt ständerne i tillfälle att se hvilka förändringar, som uti vigitfterne på Indrasninesstaten inträffat, under Uliden sedan sista Riksdag, ecnom särskilte personers afgång; och ansåg talaren Ståndet förhindradt, att utan en sådan öfversiet kunna om anslaossummorne beslula. — Sedan denna framställving blifvit 4 -1 rr LA Ior n r . grilad, beslöt dock Ståndet, uppå Ar Talmans proposition, alt diskutera Utlåtandets särskilta punkter, utan att, 1 anledning af gjorde anmärkningar, dervid fatta annat beslut, än del redan rämda 5 Vid 2:dra Punkten, rörande Landshöfdingars Pensionsrätt, och särskilt i fråga om den pension f. d. Landshöfdingen Fock borde åtnjute, yrkade Hrr Brovallius, Isr. Winblad, Lundgren, Santesson och Lefler, att denna pension borde bestämmas till lika belopp sem en tats-Sckretcrares nuvarande löp; hvaremot Err Ek erman, oneil, Hallingoch Rubin glsåe Utskotte i ciler alt pensionerne borde beräknas efter 1918 års af S stater. — Vid 4:de Punkten, i anledning af f. d. Krono; Istens pensionsansök ;, yrkade Er Langer, att nä af Utskotie i ra ansökning målte hbif L OA hyr NRA , hvarföre han ansåg detta al och utvecklade de skäl , billigheten höst pakalladt. edan härefier val til Ledamöter uti Opiniousnämde its (utgången deraf hafva vi uti en föregående pun meddelat) begärde Hr Eketrand ordet för alt tillkännagifva, att han, sedan med morgondagen den tid ar 4 månader Uiländalupit, som uti Gr: vålagen för Riksdag är bestämd, utan att dock något hopp vore för banden, att RBilsdagen inom derna tid kunde slutas, ej vidare uti Riks: l deliaca, emedan hans Komr iksdagsmanna-arfvode, hvilket tal L uppläste Protokokflsutdrag från Magistraterne i Strängnäs och Thors ville styrka. — Hr Rubin kunde cj betrakta denna anmälan annorlunda, än som en ny motion, föranledd af Magistrats Protohollerne, och becärde densamma på bordet; häruti förenade sig Hr Ekerman. — Hir Winberg, Saniesson, Arnberg och Helledav ansägo den af Hr Ekstrand gjorde framställning ej kunna föranleda till nägon åtgärd, utan eudast böra läggas till Handlingarne. — Hr Hessl Fille cj ens att diskussionen derom skulle upptagas i Proiokollet, medan den, efter talarens mening, illdeles icke hörde dit. Samma Utskotts Betänkande N:o 33, deruti Utskottet, i anledning af väckte movicner, tillstyrkt åtskilliga stadganden, tll förekommande deraf att gäldenär, medelst diktade söpvafbandlingar, undanhåller sina tillgångar från utmätning, återremitterades. Hr Hessle och med honom Hr Rubin, yrkade afslag på de skäl den förre uti sin reervation anfört. — Hrr Böök och Olbers begärde återremiss, och önskade den scnare, att genom lag måtte siadgas utt egendem, så snart den befinnes i gäldenärs bo, borde vara underkastad utmätning. Hr Holm försvarade Betänkandet, som vore ett uttryck af hans och Utskottets öfverygelse, och bade han ansett de deruti föreslagne stadganjen vara enda medlet att förekomma de tysta, obehöriga öpen. Hr Sahlin yrkade äfven bifall. at denna Gdrnic: dacscöromålen ME nu MJ w— NR ———AAL AA so 0